Vårt syfte med undersökningen var att undersöka elevernas talutrymme och lärarens respons i fem klassrum i årskurs tre utifrån ett genusperspektiv. För att vi skulle kunna få svar på syftet utgick vi från tre frågeställningar; är det någon skillnad i lärarens respons till pojkar och flickor? Är talutrymmet jämnfördelat mellan pojkar och flickor? Samt hur tar eleverna till sig talutrymmet? Vi beslutade att använda kvalitativa intervjuer i kombination med kvalitativa observationer för att de två metoderna skulle kunna kompensera varandras brister. Resultaten vi fick fram var att pojkarna dominerade i lärarens respons och i talutrymmet i klassrummet genom att de tog ordet. Utifrån intervjuerna med lärarna och klassrumsobservationerna kunde vi se att lärarna har en genusmedvetenhet. Men de har svårt att arbeta med det praktiskt.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs.All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet.

InledningSummativ och formativ bedömning är två olika bedömningsmetoder som lärare i dag arbetar med i skolan. Fokus i detta arbete är på formativ bedömning där feedback har en stor betydelse. Feedback kan ges på olika sätt och av både lärare och klasskamrater. Denna studie ger en djupare insyn kring hur feedback bör ges och vara kopplad till kunskapsmål och kriterier för att eleverna själva ska förstå vad som förväntas av dem för att de sedan ska kunna vidareutveckla sin kunskap.Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 anser sig arbeta formativt med bedömning i ämnet svenska.MetodI studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4-6 på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgår det att formativ bedömning är något som aktivt används i skolan men inte alltid i den utsträckning som lärarna själva vill. Lärarna uttrycker att summativ och formativ bedömning bör komplettera varandra. Feedback är det som störst fokus läggs på inom formativ bedömning i denna studie. Feedback kan ges av lärare och elever men lärarna menar att feedbacken behöver vara tydlig och framåtsträvande och att elever ska ges tid att bearbeta den.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer. Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot. Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA. Bland-Altman plot visade på att metoderna ej kan användas ombytligt i syftet att mäta ackommodativ respons, då det var för brett mellan övre och undre gränsen för överensstämmelse metoderna emellan. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i den ackommodativa respons som uppmätts med Nott, MEM och COAS-HD VR. Det visade sig att metoderna inte kan användas ombytligt i syftet att mäta den ackommodativa responsen, då en dålig överenstämmelse fanns mellan metoderna.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan. Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR™). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år. Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS™. En tavla med små och runda centralt placerade optotyper visade en ackommodativ respons närmst det ackommodativa stimulit, mätt med COAS™ (2,31 D). Samma tavla visade en ackommodativ respons längst ifrån stimulit med BKC (2,17 D). Ingen korrelaton fanns mellan resultaten av samma tavla med de två mätmetoderna. Slutsats: Det klassiska BKC-korset ger ett lika bra ackommodativt stimulus som tavlor med tillsatta optotyper. Resultatet av en BKC-mätning med en tavla med optotyper blir inte närmre det ackommodativa stimulit, än vad ett test med den vanliga BKC-tavlan blir. Metoderna BKC och COAS™ kan inte användas ombytligen eftersom de inte var korrelerade med varandra.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit.opg. en samenvatting in het Engels.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang. Resultatet av projektet visar att samtliga elever producerat en egen saga, samtliga kände inspiration i arbetet med hjälp av den respons de mottog. Med undantag för en elev gav samtliga respons till varandra som bidrog till förbättrade texter. Vissa problem uppstod i form av brist på datorer såväl i skolan som i hemmiljön. Projektet förlöpte väl i projektgruppen där alla, även de elever som underpresterat med traditionell metodik, motiverades till skrivande med hjälp av dator, Internet och blogg. Genom detta har en mer individualiserad undervisning uppnåtts i den här elevgruppen. Resultaten visar att elevrespons över Internet är ett sätt att hjälpa individer i elevgrupperna med motivation och engagemang. För att uppnå en givande undervisningsform kan Internet och datorer, i kombination med muntlig kommunikation, vara ett hjälpmedel för att motivera elever till skrivande och responsgivande. Detta då elever generellt sett är bekväma med detta medium och vana att kommunicera därigenom.

<p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p>Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.

Detta examensarbete utgår ifrån en diskussion om talets och skriftens komponenter som språkförmågor i allmänhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lärare att arbeta med och bedöma elevers muntliga språkförmåga. Uppsatsen strävar efter att belysa vilka metoder man som lärare kan använda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet. Metoden som används är kvalitativ och baseras på intervjuer med tre lärare som undervisar i ämnet Svenska på gymnasiet. De ämnesområden som behandlas i intervjuerna baseras på tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervägande betydelse i skolans verksamhet. Frågorna baseras även på den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat på utvecklingen av effektiva arbetssätt för skriftlig framställning och teorier för bedömning generellt. Resultatet av intervjuerna bekräftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar även på alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan använda sig av retorikens verktyg vid bedömning. Lärarna poängterar vikten av systematisk talträning och beskriver hur denna kan gå till. De är överens om att en undervisning där tal och skrift sammanfaller är den ultimata men att detta inte alltid blir verklighet i bedömningen. Forskning visar att elever fokuserar på de delar i undervisningen som är betygsgrundande, vilket innebär att elevernas lärande kommer att påverkas av lärarnas val av bedömningsunderlag. De intervjuade lärarna tar upp hinder som finns för att den muntliga delen ska få samma utrymme som skriften i undervisning och bedömning, men också lösningar för hur dessa hinder skulle kunna överbryggas.