Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs.All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet.

Studiens syfte är att undersöka sjätteklassares inställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons på skriven text i ämnet svenska. Den teoretiska utgångspunkten är Dysthes och Nystrands tolkning av det dialogiska perspektivet som skiljer på monologisk och dialogisk undervisning. Studien genomfördes genom en enkätundersökning med 105 elever i årskurs 6 från fyra olika skolor. Eleverna fick ta ställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons beroende på om de ska bearbeta texters innehåll, struktur, språk eller skrivregler. Vidare fick de redogöra för när under skrivprocessen respektive responsform passar bäst, samt uttrycka sig fritt om respons. Materialet analyserades sedan genom en metodkombination av kvantitativ statistisk analys samt en kvalitativ tematisk innehållsanalys och presenterades i stapeldiagram. Resultatet visade att eleverna var positiva till såväl muntlig som skriftlig respons, men att det fanns tillfällen då det ena var att föredra framför det andra. Studien är relevant för verksamma lärare eftersom det finns få studier utifrån elevperspektiv, vilket betyder att den fyller en forskningslucka.

Lärare använder sig av olika metoder för att hjälpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lära sig engelska, eller något annat ämne. En metod här är muntlig feedback, som används för att uppmuntra elever eller korrigera dem när de utför språkliga fel. Vårt mål med detta examensarbete är därför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum där man lär sig engelska som främmande språk och vilka attityder som både lärare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har använts: observationer, intervjuer och enkäter. Resultatet visar på att studenter förhåller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, särskilt explicit corrective feedback. Däremot var denna typ av feedback minst använd i klassrummet på grund av att lärarna tror på andra typer av feedback vara mer fördelaktiga. / Teachers use different methods to help students acquire the tools needed to learn English, or any other subject for that matter. One method is oral feedback, which is used to immediately encourage students or correct them when making an error. Our aim is therefore to investigate what kind of oral feedback can be found in a EFL-classroom and what attitudes both teachers and students have towards oral feedback. Three types of research tools were used: observation, interviews and questionnaire. The results show that the students were positive to oral feedback in the classroom, especially explicit corrective feedback. On the other hand, this type of feedback was the least used one in the classroom due to the teachers’ believing that other kinds of oral feedback are more beneficial.