Uppsatsen handlar om lärares skriftliga respons till elever för att stötta deras skrivutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några lärare använder sig av skriftlig respons samt hur lärare upplever att deras respons stöttar elevers skrivutveckling. För att undersöka detta område har enkät och intervju valts som datainsamlingsmetoder där urvalsgruppen är undervisande svensklärare i årskurs 6. Resultatet visar sig stämma överens med det tidigare forskning visar. Elevutvecklande respons är i detta fall skriftlig respons som ges kontinuerligt under skrivprocessen, innehåller positiva kommentarer om texten, konkreta exempel på hur elever kan utveckla sina texter samt fokuserar på flera olika delar av texten. En slutsats är att teorier om skrivutvecklande respons implementerats i informanternas undervisning.

Studiens syfte är att undersöka sjätteklassares inställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons på skriven text i ämnet svenska. Den teoretiska utgångspunkten är Dysthes och Nystrands tolkning av det dialogiska perspektivet som skiljer på monologisk och dialogisk undervisning. Studien genomfördes genom en enkätundersökning med 105 elever i årskurs 6 från fyra olika skolor. Eleverna fick ta ställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons beroende på om de ska bearbeta texters innehåll, struktur, språk eller skrivregler. Vidare fick de redogöra för när under skrivprocessen respektive responsform passar bäst, samt uttrycka sig fritt om respons. Materialet analyserades sedan genom en metodkombination av kvantitativ statistisk analys samt en kvalitativ tematisk innehållsanalys och presenterades i stapeldiagram. Resultatet visade att eleverna var positiva till såväl muntlig som skriftlig respons, men att det fanns tillfällen då det ena var att föredra framför det andra. Studien är relevant för verksamma lärare eftersom det finns få studier utifrån elevperspektiv, vilket betyder att den fyller en forskningslucka.

Många elever upplever biologi som ett krävande ämne på grund av de teoretiska begreppen och språket som används inom ämnet. Med både ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv är det viktigt för undervisningen att skapa tillfällen för lärande. Nya intryck och information utmanar elevers befintliga kunskaper och med hjälp av formativ återkoppling, som är anpassad efter individens behov, kan de utveckla sina tankestrukturer inom ämnet. Laborationer är ett naturligt inslag i biologiundervisningen och erbjuder ett tillfälle där elevens praktiska erfarenheter kan utveckla mer abstrakta kunskaper. Det här arbetet visar hur vissa val i utformandet av laborationsaktiviteten kan främja kommunikationen mellan lärare och elev om kursens teoretiska innehåll. I sina laborationsrapporter uppmanas eleverna till att aktivt använda specifika begreppsord i sina diskussioner. Studiens resultat visar att den individuella elevens förståelse av begrepp blir tydligare när de hanteras i en annan kontext. Majoriteten av elevsvaren indikerar på en felaktig och onyanserad förståelse av begreppen medan andra är mer nyanserade och välutvecklade. Eleverna visade en variation av kunskaper och deras texter gav många möjligheter för läraren att ge formativ återkoppling anpassad till varje individs behov för att kunna ta sig vidare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i svenskämnet, samt hur skriftlig återkoppling påverkar elevers skrivande. Trots att forskningen lyfter upp olika aspekter på hur formativ bedömning främjar lärandet så upplever vi att det fortfarande saknas kunskap om detta arbetssätt i svenska skolan. Vår studie grundar sig på det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att formativ bedömning synliggör elevens kunskap under arbetets gång samt hur rätt återkoppling kan utveckla elevens prestationer.Det empiriska materialet består av lärarintervjuer och elevtexter. Genom intervjuerna framkommer det hur lärarna har skapat ett klassrumsklimat där formativ bedömning ses som en naturlig del i undervisningen. Resultatet visar att det formativa arbetet följer Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Strategierna används på olika sätt och olika mycket i klassrummet men samtliga intervjuade lärare anser att dessa har en positiv påverkan på elevers lärande. Elevtexterna med skriftlig återkoppling analyserades med hjälp av Texttriangeln och resultatet visar att eleverna förbättrar sina texter utifrån lärarens kommentarer.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning. De slutsatser som har gjorts har förhållits till tidigare forskning kring språkutveckling och språksyn som till viss del har kongruerat med vår undersökning. Denna visar att språksynen som skrivs fram i kursplanen för svenska är komplex samt att de aktuella lärarna tenderar att i större utsträckning praktisera en system-språksyn än vad de praktiserar en kommunikation-språksyn i responsen på elevtexter.

Formativ respons kan vara ett kraftfullt redskap för att stärka lärandet. Responsens effekt påverkas bland annat av dess innehåll. Eftersom responsen är bortkastad tid för läraren om eleverna inte använder den, är det relevant att dels undersöka responsens innehåll, dels när och hur eleverna använder den. Syftet med föreliggande studie är att, med hjälp av Hatties och Timperleys (2007) modell, analysera och belysa relationen mellan en lärares respons och elevernas användning av responsen i en efterkommande uppgift. Genom att belysa en sådan relation vill studien bidra med kunskap om vilken respons som i störst utsträckning används av eleverna i längden. Sådan kunskap kan användas av lärare för att utforma respons som får effekt för elevernas lärande och prestation även på längre sikt. Detta syfte avses uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar: På vilka av Hatties och Timperleys (2007) fyra nivåer ger läraren respons och vilken funktion har responsen? I vilken utsträckning och på vilket sätt används responsen av eleverna? Vilka samband kan ses mellan responsens riktning och funktion och elevernas användning av responsen? Resultatet visar att de flesta av lärarens skriftliga kommentarer är uppgiftsinriktad feed back-respons, och att mycket av responsen innehåller för lite information för att eleverna skall kunna använda den. Den respons som leder till flest framgångsrika förändringar är processinriktad feed forward-respons. Vanligast är dock att läraren ger respons med feed back-funktion, vilket gör att responsen får en mer summativ än formativ karaktär. / Formative feedback can be a powerful tool to enhance learning. The effect of the feedback is affected, among other things, by its content. Since the feedback is a waste of time for the teacher if the students do not use it, it is relevant to examine both the content of the feedback and when and how the students use it. Using Hattie and Timperley's (2007) model, the purpose of the present study is to analyze and highlight the relationship between a teacher's feedback and students' use of the feedback in a subsequent task. By highlighting such a relationship, the study wants to contribute knowledge about which feedback is used to the greatest extent by the students in the long run. Such knowledge can be used by teachers to design feedback that have a long-term effect on students' learning and performance. This purpose is intended to be fulfilled with the help of the following questions: At which of Hatties and Timperley's (2007) four levels does the teacher give feedback and what is the function of the feedback? To what extent and in what way is the feedback utilized by the students? What connections can be seen between the direction and function of the feedback and the students' use of it? The result shows that most of the teacher's written comments are task-oriented feed back, and that much of the feedback contains too little information for the students to be able to use it. The feedback that leads to the most successful changes is process-oriented feed forward feedback. However, it is most common for the teacher to give feedback with a feed back function, which means that the feedback takes on a more summative than formative character.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.