The aim of this study is to investigate what interpersonal relationships are constructedwhen a teacher comments on students’ texts. The investigation is based on 201 comments from one teacher and are analysed with a qualitative and a quantitative method. The theoretical frame of the investigation is founded on functional grammar and interpersonal perspectives, using the categories address, directions, praise, caution, and additions. The results show that directions are the most common feature of interpersonal perspectives found in the teacher’s comments. The second most common category is additions, constituting of confirmations, corrections and help in the teacher’s comments. Furthermore, two equally detected categories in the investigation are address and praise that are detected 53 times each. The least detected category is caution.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.

Undersökningen syftar till att studera hur lärare arbetar med återkoppling för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper i förhållande till kunskapskrav. Ett delsyfte är att även undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser med återkoppling på elevtexter som strategi för att utveckla elevens skriftliga språkkunskaper. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågorna om hur lärare tolkar Skolverkets kunskapskrav, hur lärare arbetar med återkoppling på elevtexter samt hur lärare uppfattar möjligheter och utmaningar med att ge återkoppling på elevtexter. Denna undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod, baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med yrkesverksamma utbildade lärare i ämnet svenska. Undersökningen visar att lärarna tolkar kunskapskraven likstämmigt, men upplever att de är komplexa. Vad gäller återkopplingen på elevtexter konstateras att lärarna anpassar arbetet med återkoppling efter tid, arbetsbelastning, men också utefter eleven och den aktuella skrivuppgiften. Gemensamt för lärarna i studien är att det uppfattas som viktigt att utveckla språket, samt att en sådan utveckling sker ligger hos både läraren och eleven. / This paper investigates how teachers work with feedback to improve the student’s written language, in relation to the syllabus. Moreover, this paper intends to distinguish what opportunitiesand challenges teachers face during their work with feedback regarding the student's writtenlanguage. The study emanates from the following research questions: How do teachers interpret the language criteria in the syllabus, how are the teachers working with feedback to improve students’ written language, and at last, what challenges and opportunities do the teachers experience during the work with feedback regarding the student's written language? The survey is based on a qualitative method, more specifically semi structed interviews with respondents teaching swedish in upper secondary school, in Sweden. The study shows that teachers tend to interpret the criteria in the syllabus uniformly, despite the complex formulations there are. It was also found that teachers’ feedback is adjusted to time, workload, but also the current writing assignment. The study also shows that the teachers interviewed, believes that the students’ development in written language is important and that both teachers and students are responsible for that such development is taking place