Introduction: Prices on tenant owned apartments have been risingdramatically for the past 20 years. The price development of tenant ownedapartments during the period can be compared and matched with thedevelopment of the stock exchange during the same period. Even though theincrease in housing prices goes hand in hand with the stock market, therequirements for listed companies' annual reports are stricter. The purchaseof a home can be one of the biggest purchases a consumer makes during hislifetime, perhaps not only sentimentally but also in monetary terms. Whenbuying an accommodation, the prospective apartment owner becomes partof the tenant owners’ association and ends up in a financial community withthe other members of the association. The economic community poses risksto the private economy. Approximately 30 tenant owners’ associations inSweden go bankrupt every year, which means that the annual report of anassociation should be seen as an important factor in the home buyingprocess, as the annual report shows the association's current financial status.In turn, the annual report has to reproduce relevant information for tenantowner speculators so that an adequate analysis can be made of theassociation's current financial position and how it may develop. Purpose: The purpose of the study is to investigate what can be deducedfrom tenant-owner associations' annual reports regarding the association'sfuture financial obligations and how this affects the assessment of the risk offuture increases in the fee. Method: This study has been conducted through a qualitative documentanalysis. Existing theories have been applied to read out future financialobligations from associations’ annual reports and compare it with what theassociations themselves state about their future financial commitments. Wehave applied a deductive research approach, which differs from currentpractice for qualitative research methods. Conclusion: The study indicates that there are regular shortcomings intenant owner associations' annual reports when it comes to making ananalysis about associations' future financial obligations. The study showsthat information in annual reports according to current regulations gives thereader an opportunity to create a basic picture of the association's financialposition. To enable better analyzes of future financial commitments, moreinformation needs to be provided. Comments regarding plannedmaintenance, the association's loan and any ground rent are somesuggestions for additional information that improves the conditions forassessing future needs for fee increases. This in combination withrequirements for standardized key figures would provide an even betterinsight into the association's finances.

Tomträtter är en stark nyttjanderätt som i många avseenden kan likställas med äganderätt. Det finns dock en stor skillnad mellan dem två, vilket är att tomträttshavare betalar en årlig avgäld för att nyttja marken. Tomträttsinstitutet introducerades i svensk lagstiftning 1908 genom 1907 års nyttjanderättslag, då med ett social- och kommunalpolitiskt syfte. Idag har Stockholms stad drygt 10 000 fastigheter upplåtna med tomträtt, vars tomträttsavgälder under 2022 generade cirka 2,8 miljarder kronor i intäkter till kommunen. Samtidigt har kommunen högt satta hållbarhetsmål kopplat till dess verksamhet, bland annat att kommunen ska vara klimatpositiv 2040. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka om det finns ett behov av att främja hållbarhetsarbete i tomträtter, hur ett sådant främjande skulle kunna genomföras samt om det är juridiskt möjligt för kommunen. Vidare har syftet även varit att undersöka hur ett krav- och reduktionssystem skulle kunna utformas för att vara effektivt, rättvist och bidra till hållbart nyttjande av tomträtter. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Dessutom har det genomförts intervjuer dels med representanter från tre fastighetsbolag som är tomträttshavare, dels med två kommuner i rollen av tomträttsupplåtare. Det har konstaterats i detta arbete att det både finns ett behov och en möjlighet att främja hållbart nyttjande av tomträtter, då i form av sänkt avgäld i utbyte mot att vissa krav uppfylls. Avgälden som då skulle reduceras i utbyte mot att tomträttshavaren utnyttjar tomträtten hållbart, har definierats som en “grön tomträttsavgäld”. Det har konstaterats att det bör vara lagligt för kommunen att ge en reduktion under vissa förutsättningar. Bland annat får kraven och reduktionen inte vara för lågt eller högt satta. Att koppla kraven till energianvändning har ansetts lämpligt då innebär ett enkelt förfarande att kontrollera om kraven uppfylls. Från intervjuerna med fastighetsbolagen har det framgått att en reduktion skulle behöva vara åtminstone 10 procent för att fungera som ett incitament. Det har inte fastställts några exakta krav- eller reduktionsnivåer i detta arbete. Det finns dock indikationer på vad en rimlig kravnivå skulle kunna vara, nämligen energiklass C enligt BBR 29 som är kravet för ny-produktion. Detta torde vara en nivå som innebär en prestation från tomträttshavarens sida och samtidigt inte är för stor. Dessutom skulle det vara rimligt att en viss procentuell förbättring skulle premieras. Vidare har scenarioanalyser presenterats, vilka åskådliggör potentiella energibesparingar och möjliga konsekvenser av olika reduktionsnivåer för kommunens intäkter samt skattebetalarna. / Site leasehold is a strong usufructuary right which in many respects can be compared with ownership rights. However, there is a big difference between them, which is that lessees pay an annual fee to use the land. The Site Leasehold Institute was introduced into Swedish legislation in 1908 through the 1907 Usufructuary Act. Today, the municipality of Stockholm has just over 10,000 properties granted with site leaseholds, whose ground rent in 2022 generated approximately SEK 2.8 billion in revenue for the municipality. At the same time, the municipality has sustainability goals linked to its operations, including that the municipality should be climate positive by 2040. The purpose of the thesis has therefore been to investigate whether there is a need to promote sustainability work in site leaseholds, how such promotion could be implemented and whether it is legally possible for the municipality to do so. Further-more, the aim has also been to investigate how a requirement and reduction system could be designed to be efficient, fair and contribute to a sustainable use of site leaseholds. This has been investigated through a qualitative study with some quantitative elements. In addition, interviews have been carried out with representatives from three real estate companies as lessees and with two municipalities in the role of lessors. It has been established in this thesis that there is both a need and an opportunity to promote sustainable use of site leaseholds, in the form of a reduced ground rent in return for meeting certain requirements. The ground rent, which would then be reduced in exchange for the lessee using the plot sustainably, has been defined as a "green ground rent". It has been established that it should be legal for the municipality to give a reduction under certain conditions. Among other things, the requirements and the reduction must not be set too low or high. Linking the requirements to energy use has been considered appropriate as it means a simple procedure to check whether the requirements are met or not. From the interviews with the real estate companies, it has emerged that a reduction would have to be at least 10 percent to function as an incentive. No exact requirement or reduction levels have been established in this work. However, there are indications of what a reasonable requirement level could be, namely energy class C according to BBR 29 which is the requirement for new production. This should be a level that implies performance on the part of the lessee and at the same time not to be too severe. In addition, it would be reasonable to add a certain percentage improvement that should be rewarded. Furthermore, scenario analyzes have been presented, which illustrate potential energy savings and possible consequences of different reduction levels for the municipality's revenues and the taxpayers.

I Sverige har det sedan år 1907 varit möjligt att upplåta en fastighet med tomträtt. Detta är en särskild form av nyttjanderätt som innebär att tomträttshavaren får rätt att nyttja en statlig eller kommunal fastighet på liknande villkor som äganderätt mot en årlig avgäld. Avsikten med införandet av tomträtt var att ge privatpersoner möjlighet att få tillgång till mark i bostadssyfte till ett lägre pris än vid ett fastighetsköp samt att låta kommun eller stat behålla marken. På så sätt uppmuntrades byggverksamheten samtidigt som staten eller kommunen kunde påverka ändamålet med fastigheten, behålla värdestegringen på marken samt få en årlig avgäld.  Trots att tomträtt är ett gammalt institut föreligger fortfarande en del oklarheter och frågetecknen kring upplåtelseformen och dess tillämpning i praktiken. Då denna osäkerhet kan tänkas bidra till att stat och kommuner väljer bort tomträtt som upplåtelseform genomförs därför detta arbete med målet att tillhandahålla information och vägledning i ämnet och göra den mer tillgänglig för aktörer som vill börja tillämpa tomträtt. / Since 1907 in Sweden, it has been possible to grant a property with site lease hold. This is a special form of usufruct that entitles the leaseholder to use land owned by the state or a municipality on similar terms as ownership against an annual rate. The purpose of this legislation was to give individuals the opportunity to access land for residential purposes at a lower price than in a property purchase as well as to keep the municipality or state retaining the land. This encouraged construction activities while at the same time the state or municipality could influence the purpose of the property, maintain the value increase on the land and receive an annual installment. Although site lease hold is an old term, some uncertainties and question still exist regarding the form of the tenure and its application in practice. As this uncertainty contributes to the fact that the state and municipalities choose to disregard it as a form of tenure, this essay is therefore carried out with the aim of providing information and guidance on the subject and making it more accessible to actors who wish to start using site lease hold.

Sedan 1907 har det upplåtits fastigheter med tomträtt i Sverige. Tomträtt innebär att kommun eller stat, mot en årlig avgäld, upplåter mark med nyttjanderätt till en tomträttshavare med avgäldsperioder om minst tio år. Att inneha bebyggelse på mark som är förenad med tomträtt kan, beroende på tomträttshavarens ekonomiska situation, leda till ett skräckscenario. En kombination av kraftiga markvärdestegringar och långa avgäldsperioder resulterar i chockhöjda tomträttsavgälder för tomträttshavare, på nivåer som är svåra att förutspå. I nuläget saknas tydliga direktiv för hur bestämmelse av tomträttsavgälden vid ny avgäldsperiod ska ske och trots förslag om att förenkla regleringen har inga ändringar gjorts.  Syftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget kring bestämmelse av tomträttsavgälden inför ny avgäldsperiod och på så sätt försöka bringa klarhet i den problematik som finns. Genom en rättsvetenskaplig metod där rättskällor har tolkats, utretts och analyserats kunde vi dra slutsatsen att den reglering som finns kring bestämmande av tomträttsavgälden bör ses över. Tills vidare får denna undersökning och de riktlinjer vi funnit ses som en vägledning.

Sedan år 1907 har det i Sverige varit möjligt att upplåta en fastighet med tomträtt. Tomträtten är en nyttjanderätt som innebär att tomträttshavaren har rätt att nyttja en fastighet mot av årlig avgäld. Endast det allmänna får upplåta tomträtt vilket oftast är kommun men även stat får upplåta tomträtt. Villkoren är liknande äganderätten och avsikten med införandet var för att ge privatpersoner möjligheten att få tillgång till mark för bostadsändamål utan att staten eller kommunen förlorade äganderätten till marken.Frågan som ställts i detta arbetet är om tomträtten har en framtid och då speciellt i Huddinge kommun. Huddinge kommun är en kommun med ett fåtal tomträtter i dagsläget och frågan är om de ska antingen behålla, sälja av eller utveckla sitt arbete med fler tomträtter.Eftersom det är en äldre lagstiftning har det framkommit i arbetet att flera av de kommuner som arbetar med tomträtt anser det vara gammalmodig och stel lagstiftning. Det stora problemet med tomträtten är att avgälden inte kan omförhandlas innan avgäldsperioden är över och att den inte får följa en indexuppräkning. Det har lett till stora höjningar för den nya avgäldsperioden, vilket media varit snabba med att kritisera. Höjningen kommer ifrån att markvärdet ofta har stigit kraftigt. Dock har kritiken främst berört tomträtt för bostadsändamål.I arbetet har det framkommit att tomträtter för bostadsändamål har troligtvis inte en framtid i Huddinge kommun eller i andra liknande kommuner om inte fullt marknadsvärde tas ut. Problemen som kan uppstå vid omförhandlingar av tomträttsavgälden gör att de intäkter som tomträtter ger inte täcker de kostnader som kan uppstå. Avgälden för ändamålet rabatterats av de flesta kommuner och likaså friköpspriset. Bland annat därför gör att tomträtten för bostadsändamål bör Huddinge kommun vara försiktiga med att upplåta tomträtter för bostadsändamål. Tomträtter för annat ändamål än bostad har en framtid i Huddinge kommun men även i andra kommuner. Fördelarna är många med tomträtt där bland annat markägandet behålls. Är avgälden marknadsanpassad tillkommer stabil inkomst över avgäldsperioden. Speciellt i kommuner med en markvärdesutveckling som Huddinge kommun har haft är det med stor fördel att markägandet behålls. Tomträtten innebär för kommunen en ökad administrativt arbete vid omförhandlingar av avgälden och vid upplåtelse jämfört med arrende och markförsäljning. Däremot ger markförsäljning ingen återkommande inkomst och förlorad äganderätt till marken. / Since 1907, it has been possible in Sweden to lease a property with leasehold rights. The site leasehold right is a right of use that means that the site leaseholder has the right to use a property against of annual ground rent. Only the public may grant leasehold rights, which is usually the municipality but also state may grant a site leasehold. The conditions are similar to the right of ownership and the intention of the introduction was to give private individuals the opportunity to gain access to land for housing purposes without the state or the municipality losing ownership of the land.The question posed in this work is whether the site leasehold has a future and especially in Huddinge municipality. Huddinge municipality is a municipality with a few site leaseholds at present and the question is whether they should either keep, sell off or develop and work furthermore with site leaseholds.Since it is an older legislation, it has emerged in the work that several of the municipalities that work with site leasehold consider it old-fashioned and rigid legislation. The major problem with the site leasehold is that the termination cannot be renegotiated before the termination period is over and that it must not follow an index count. This has led to major increases of the ground rent, which the media has been quick to criticize. The increase comes from the fact that land value has often risen sharply. However, the criticism has primarily concerned site leasehold for residential purposes.In the work it has emerged that leaseholds for residential purposes probably do not have a future in Huddinge municipality or in other similar municipalities unless the entire market value is charged in the ground rent. The problems that can arise when renegotiating ground rent mean that the revenue that the site leaseholds brings does not cover the costs that can arise. The rent and the purchase price for the purpose was discounted by most municipalities. Among other things, this means that the site leasehold for housing purposes, Huddinge municipality should be cautious about granting leaseholds for residential purposes. Site leasehold for purposes other than housing have a future in Huddinge municipality but also in other municipalities. The advantages are many with leasehold rights where, among other things, land ownership is retained. If the debt is market-adjusted, stable income will be added over the term of the debt. Especially in municipalities with a land value development that Huddinge municipality has had, it is with great advantage that land ownership is retained. The leasehold means for the municipality an increased administrative work in the case of renegotiation of the debt and in connection with leasing compared with lease and land sales. On the other hand, land sales do not provide recurring income and lost ownership of the land.

Tomträtt är en nyttjanderätt som bara kan upplåtas av stat, kommun eller om marken i övrigt är i allmän ägo. Upplåtelse av tomträtt måste ske i hel fastighet och kommer att omfatta alla befogenheter som fastigheten har. Tomträttsavgälden fastställs genom ett tomträttsavtal mellan tomträttshavaren och fastighetsägaren. Den avtalade avgälden kommer gälla för en avgäldsperiod om tio eller tjugo år. Friköp av tomträtt innebär att tomträttshavaren förvärvar fastigheten av fastighetsägaren och bildar en småhusfastighet. Hur avgälden och friköpspriset bestäms varierar beroende av vilken kommun som upplåter marken. Syftet med studien var att undersöka den ekonomiska aspekten som friköp av tomträtter medför samt att se under vilken förutsättning det är lönsamt att tomträtten friköps. Studiens syfte kommer besvaras genom att undersöka vilken ekonomisk lönsamhet som en överlåtarsituation kontra innehavarsituation medför ur ett kommunalt perspektiv. Studien avgränsas till att beröra småhustomträtter av typen radhus inom tre geografiska områden i Nacka kommun. Den ekonomiska lönsamheten som tomträtter medför ur en överlåtarsituation respektive en innehavarsituation kommer bedömas med hjälp av det principbeslut gällande tomträttsavgäld och friköpspriser som gäller i Nacka kommun idag. Metoder som används för att besvara forskningsfrågorna utgjordes av en juridisk metod. Beräkningsmetod efter värdeteori samt semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att den ekonomiska lönsamheten är störst vid en överlåtelsesituation jämfört med en innehavssituation där skillnaden mellan situationerna är påtaglig. Resultatet påvisar även att kommuner tillämpar olika metoder vid fastställande av tomträttsavgäld och friköpspris vilket medför att den ekonomiska lönsamheten skiljer sig åt mellan kommuner beroende av vilken metod som tillämpas för avgäld och friköp.

Tomträtten är en speciell form av nyttjanderätt som ger innehavaren rätt att använda en fastighet under obegränsad tid mot en årlig avgift, medan marken ägs av staten, kommunen eller annan allmän ägo. Vid införandet i svensk lagstiftning 1907 var syftet att motverka bostadsbrist i storstäderna och att samhället skulle kunna dra nytta av värdestegringar från investeringar i infrastruktur. Tomträttshavaren har nästan samma rättigheter som en fastighetsägare, vilket ökar kreditvärde och trygghet.Syftet med denna uppsats är att identifiera brister och problem med tomträtt som upplåtelseform samt att undersöka dess styrkor och framtida möjligheter. Uppsatsen undersöker om dessa utmaningar och fördelar skiljer sig mellan tomträtter för småhus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med representanter från olika kommuner i Stockholmsområdet.Resultaten visar att de långvariga avtalen och de komplexa omvärderingsprocesserna är stora utmaningar för kommunerna. Trots detta uppskattar kommunerna tomträtten som en stabil intäktskälla och ett verktyg för att styra markanvändning och främja byggandet av viktiga samhällsfunktioner. Utmaningarna och styrkorna varierar dock mellan småhus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter. Småhus kräver mer administrativt arbete, medan flerbostadshus och kommersiella fastigheter generellt innebär högre intäkter och mindre administrativt arbete, men där det istället finns risker för långdragna domstolsprocesser.För att förbättra tomträttssystemet föreslår kommunerna flera förändringar, bland annat tydligare lagstiftning för beräkning av avgälder, möjligheten att indexera avgälder och bättre informationsöverföring från mäklare till köpare. Dessa förändringar syftar till att skapa större tydlighet och förutsägbarhet, minska rättsliga tvister och administrativ börda samt öka den ekonomiska säkerheten för både kommuner och tomträttshavare. / Site leasehold is a special form of usufruct that grants the holder the right to use a property for an indefinite period in exchange for an annual fee, while the land is owned by the state, municipality, or other public entity. When it was introduced into Swedish legislation in 1907, the aim was to alleviate housing shortages in major cities and enable society to benefit from land value increases resulting from infrastructure investments. The site leaseholder has almost the same rights as a property owner, which enhances credit value and security. The purpose of this thesis is to identify deficiencies and problems with site leasehold as a form of tenure, as well as to examine its strengths and future opportunities. The thesis investigates whether these challenges and benefits differ between site leaseholds for single-family homes, multi-family housing, and commercial properties. To explore this, interviews were conducted with representatives from various municipalities in the Stockholm area.The findings reveal that long-term contracts and complex revaluation processes are significant challenges for municipalities. Despite these challenges, municipalities appreciate site leasehold as a stable source of income and a tool for controlling land use and promoting the construction of essential public services. The challenges and strengths, however, vary between single-family homes, multi-family dwellings, and commercial properties. Single-family homes require more administrative work, whereas multi-family dwellings and commercial properties generally generate higher revenues and involve less administrative work, though they carry the risk of prolonged court proceedings.To improve the site leasehold system, municipalities propose several changes, including clearer legislation for calculating ground rents, the possibility of indexing ground rents, and better information transfer from real estate agents to buyers. These changes aim to create greater clarity and predictability, reduce legal disputes and administrative burdens, and increase economic security for both municipalities and site leaseholders.