<p>Energiförbrukning är ett väldigt omdiskuterat ämne då den i hög grad är kopplad till den</p><p>globala uppvärmningen. Bostäder och lokaler står för cirka 35 procent av den totala</p><p>energianvändningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att</p><p>energiförbrukningen skiljer sig markant beroende på hur fastigheten är uppbyggd. Vår</p><p>problemformulering lyder:</p><p>– Vilka är de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar</p><p>varierar?</p><p>Syftet med denna uppsats är beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som påverkar</p><p>energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att</p><p>besvara vår problemformulering. Sex bostadsrättsföreningar har studerats med olika</p><p>uppbyggnad och struktur för att få en så objektiv analys som möjligt. Vi har valt att intervjua</p><p>driftansvarig, förvaltare och ordförande i respektive bostadsrättsförening för att få så</p><p>uttömmande svar som möjligt. Vi har funnit ett flertal samband av de faktorer som studerats,</p><p>vilket har svarat på vår problemformulering i vår forskning. De största faktorerna som</p><p>påverkar energiförbrukningen kan indelas i två kategorier direkta och indirekta faktorer. De</p><p>direkta faktorerna är uppvärmningssystem, ventilation och klimatskärm och de indirekta</p><p>innefattar struktur, organisation och information. Sedan finns det även andra mindre faktorer</p><p>som påverkar men dessa har vi valt att inte belysa i denna uppsats. Resultatet som vi har</p><p>kommit fram till är att det finns vissa faktorer som påverkar mer än andra och ofta är det en</p><p>kombination av olika faktorer som ger den bästa lösningen för energieffektivisering. Exempel</p><p>som visar på detta är passivhusen som knappt behöver någon tillförd energi alls. Passivhusen</p><p>drivs enbart av värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol dvs. hus utan</p><p>värmesystem. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda.</p>

Energiförbrukning är ett väldigt omdiskuterat ämne då den i hög grad är kopplad till den globala uppvärmningen. Bostäder och lokaler står för cirka 35 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att energiförbrukningen skiljer sig markant beroende på hur fastigheten är uppbyggd. Vår problemformulering lyder: – Vilka är de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar varierar? Syftet med denna uppsats är beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som påverkar energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att besvara vår problemformulering. Sex bostadsrättsföreningar har studerats med olika uppbyggnad och struktur för att få en så objektiv analys som möjligt. Vi har valt att intervjua driftansvarig, förvaltare och ordförande i respektive bostadsrättsförening för att få så uttömmande svar som möjligt. Vi har funnit ett flertal samband av de faktorer som studerats, vilket har svarat på vår problemformulering i vår forskning. De största faktorerna som påverkar energiförbrukningen kan indelas i två kategorier direkta och indirekta faktorer. De direkta faktorerna är uppvärmningssystem, ventilation och klimatskärm och de indirekta innefattar struktur, organisation och information. Sedan finns det även andra mindre faktorer som påverkar men dessa har vi valt att inte belysa i denna uppsats. Resultatet som vi har kommit fram till är att det finns vissa faktorer som påverkar mer än andra och ofta är det en kombination av olika faktorer som ger den bästa lösningen för energieffektivisering. Exempel som visar på detta är passivhusen som knappt behöver någon tillförd energi alls. Passivhusen drivs enbart av värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol dvs. hus utan värmesystem. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda.

Bakgrund och problem: En bostadsaffär är kanske den största affär en människa gör i livet och då det säljs över 100 000 bostadsrätter i Sverige årligen så kan man konstatera att det är många som har skäl till att granska bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Men då en bostadsrättsförenings årsredovisning inte är en enkel sak att kommunicera till sina viktigaste intressenter, nämligen bostadsköparna, kan det vara intressant att undersöka vilken roll årsredovisningen egentligen har och även se vilka individuella faktorer som spelar in i ett bostadsköp. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt bostadsköpare använder sig av årsredovisningen när man köper en ny bostad. Få en förståelse för hur individuella faktorer som kunskap, värderingar, känslor och sättet årsredovisningen är presenterad på påverkar hur bostadsköparen väljer att använda årsredovisningen som beslutsunderlag vid köpet. Frågeställning: Vilken roll har årsredovisningen som underlag i beslutsfattandet vid ett bostadsköp och hur påverkar individuella faktorer användandet av årsredovisningen vid beslutsprocessen? Avgränsningar: I undersökningen har åtta personer intervjuats efter kriterierna att de bor i Stockholms län och har under de senaste sex månaderna införskaffat sig en bostadsrätt. Metod: En kvalitativ undersökning tillsammans med en deduktiv ansats har tillämpats. Insamlingen av empiri har gjorts med den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer för att på så vis fånga upp bostadsköparnas egna åsikter och erfarenhet. Resultat och slutsatser: Årsredovisningens roll är att skapa en känsla av trygghet hos bostadsköparna då samtliga respondenter anser att det är viktigt att veta hur ekonomin ser ut. De individuella faktorer som omger ett bostadsköp är först och främst kunskap, känslor och erfarenhet. Förslag till vidare forskning: Författarna föreslår att man kan bredda urvalet genom att söka flera respondenter med erfarenhet då detta inte skulle påverka kunskapsnivån lika mycket som i denna studie. Författarna anser även att det skulle vara intressant att forska vidare kring respondenternas faktiska kunskapsnivå i att förstå årsredovisningen genom exempelvis ett kunskapstest. / Background: Buying a co-operative apartment might be the biggest deal a person does during his or her life time. And at the same time with over 100 000 co-operative apartments sold every year in Sweden, one can conclude that there are many people who have a reason to view housing community’s annual reports. But when a housing community’s annual report isn´t an easy thing to communicate to their key buyers, namely the co-operative apartment buyers, an interesting subject to examine might therefore be to investigate what the role of the financial statements actually have. And along with that, also see which individual factors that can participate or influence a buyer in its buying process. Purpose: The purpose of this study is to examine in which way the co-operative apartment buyers use the annual report when buying a co-operative apartment. As well as gaining an understanding of how individual factors such as knowledge, values, feelings , and the way the annual report is presented, affects how the co-operative apartment buyers chooses to use the Annual Report as a basis for the purchase. Research issue: What role does the annual report have when it comes to acting as a basis for a decision making in an apartment purchase and how will individual factors affect the use of the financial statements of the decision making process? Delimitation: In this study, eight people were interviewed with the criteria that they have to live in Stockholm and that they have during the last six months inquired themselves an co-operative apartment. Method: A qualitative study together with a deductive approach has been applied. The collection of empirical data has been done with the qualitative method semi-structured interviews to capture home buyers' own reflections and experiences. Results and conclusions: The role of the annual report are to create a sense of security for the apartment buyers, since all of the respondents believe that it is important to know how the economy looks. The factors surrounding an apartment purchase is knowledge, feelings and experience. Suggestions for further research: The authors suggest that one can create a wider selection by adding more respondents with higher experience level in order to lower the influence of the knowledge factor, since that factor got quite major in this study. The authors also believe that it would be interesting to do further research into the respondent’s actual knowledge of understanding the financial statements, for example through a knowledge test.

SammanfattningTitel: Underhållsplaner Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Axelle Rozier-Joly, Stefan Danko Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 – 05 Syfte: Vi har skrivit vår C-uppsats i samarbete med Riksbyggen i Gävle. Riksbyggen har hjälpt oss att få fram material till vår forskning. I detta arbete har vi undersökt vad det finns för likheter och skillnader mellan tre bostadsrättsföreningar med en yrkesmässig underhållsplan kontra tre bostadsrättsföreningar utan en yrkesmässig underhållsplan.Metod: Vi har intervjuat en person i sex stycken olika bostadsrättsföreningar med hjälp av våra intervjufrågor. Vi har valt ut sex stycken vetenskapliga artiklar för att kunna skriva vår teoridel. För att kunna göra vår slutsats har vi analyserat alla intervjuer var och en för sig, sedan har vi jämfört alla intervjuer med varandra och ställt de mot teorin. Vi har analyserat intervjuerna i tre steg, 1. Underhållsplanering, 2. Finansiering, 3. Förvaltning av fastigheten. Resultat &amp; slutsats: Efter vår analys kom vi fram till slutsatsen att det ska finnas lika mycket pengar tillgängliga för bostadsrättsföreningen som det finns i underhållsfonden. Får inte bostadsrättsföreningen ihop sin ekonomi och inte kan utföra de akuta återgärderna kan det leda till att bostadsrättföreningen går i konkurs och sedan i värsta fall att det blir en exekutiv försäljning av fastigheten. Oavsett hur byggnaden ser ut, vart den ligger eller hur den ägs behöver den ha en underhållsplan. Vi anser även att en underhållsplan ska vara utformad av någon som har kunskap och erfarenhet inom detta område. Underhållsplanen ska vara yrkesmässigt gjord. Utan en underhållsplan blir det svårt att planera bostadsrättsföreningens avsättningar som skall göras årligen och behövs för att kunna klara av det framtida underhållet. Underhållsfonden skall bara användas för planerat underhåll och inte för reparationer. Används underhållsfonden för att utföra reparationer kommer pengarna inte att räcka till det planerade underhållet i framtiden. Bostadsrättsföreningarna vi har tittat på har en underhållsplan för att sprida ut kostnaderna på en längre tid och finns även till för att undvika stora kostnader. Vår slutsats är att en bostadsrättsförening bör ha en yrkesmässig underhållsplan för en tryggare framtid och en stabilare ekonomi.Förslag till fortsattforskning: Vi har stött på några problem under arbetets gång. Det svåraste har varit att hitta vetenskapliga artiklar inom vårt ämne då det tyvärr inte finns så många som handlar om just bostadsrättsföreningar i Sverige. Ett annat problem vi har haft är att beskriva vad som klassas som en underhållsplan. Det är oklart hur man egentligen definierar en underhållsplan. Det finns inga officiella regler för vad som räknas som en underhållsplan. Det vore intressant att forska om regler och mål som skall uppnås för att en underhållsplan skall klassas som giltig.Uppsatsens bidrag: Denna forskning anser vi i vara viktig för alla aktörer som är inblandade. Dessa är; Fastighetsförvaltningsföretag, bostadsrättsföreningar, banker, försäkringsbolag och fastighetsmäklare.Nyckelord: Underhållplaner Bostadsrättsföreningar Fastighetsförvaltning / ABSTRACTTitle: Maintenance plans Level: Thesis in the subject of business Author: Axelle Rozier-Joly, Stefan Danko Supervisor: Jonas Kågström Date: 2012– 05Aim: We have written our thesis in collaboration with Riksbyggen in Gävle. Riksbyggen has helped us by providing materials for our research. In this paper, we have investigated similarities and differences between three housing cooperatives with a maintenance plan and three housing cooperatives without a maintenance plan.Method: Using our questionnaire as a guideline, we interviewed a representative from six different housing associations. For the theory part, we selected six scientific papers. In order to reach a conclusion, we analyzed the interviews separately. We then compared the interviews against one another and finally applied the theory to our findings. We analyzed the interviews in three steps; 1. Maintenance Planning, 2. Finance, 3. Management of the Property.Result &amp; Conclusions: Following the analysis, we concluded that the amount of money available to the housing association should equal the maintenance fund. Where this is not the case, housing associations will have problems performing the scheduled maintenance which can lead to a foreclosure sale of the property. Regardless of the building’s appearance, its location and the nature of the ownership, it needs to have a maintenance plan. We also believe that a maintenance plan should be designed by someone who has knowledge and experience in this field. The maintenance plan must be professionally developed. Without a maintenance plan, it will be difficult to plan the housing association´s deposits to be made annually to cope with future maintenance needs. The Maintenance Fund should be used only for scheduled maintenance and not for repairs. Using the Maintenance Fund for repair will not leave enough money for planned future maintenance. Housing associations elaborate maintenance plans in order to evenly spread out the costs over a long period of time. The aim is also to avoid high costs. Therefore housing associations should have a professional maintenance plan for a safe future and for a more stable economy.Suggestions for future research: During our research, we have encountered some problems. The hardest thing was to find scientific articles on our subject as there are unfortunately not so many articles about housing associations in Sweden. Another problem we came across was to describe the actual definition of a maintenance plan. There are no official limits on what constitutes a maintenance plan.Contribution of the thesis: This research is important to all parties involved which include: property management companies, housing associations, banks, insurance companies and real estate agents.Key words: Tenant ownership Maintenance plan Condominium ownership Facility Co-operative flat Cooperative ownership Maintenance Schedule

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas. Vilka konsekvenser kommer förbudet mot progressiv avskrivning ge bostadsrättsföreningar i Stockholm? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bostadsrättsföreningarnas avskrivningsmetoder på deras byggnader. Jag ska granska deras nuvarande avskrivningsmetoder, samt hur föreningarna kommer påverkas ekonomiskt utav Bokföringsnämndens förbud mot en progressiv avskrivningsmetod. Metod: Studien kommer använda sig utav en kvantitativ forskningsmetod där den finansiella rapportens siffror kommer användas som underlag. Datan har tagits fram från de valda föreningarnas hemsidor. Teori: Undersökningen har sin grund i teorier kring bostadsrättsföreningars val av linjära och progressiva avskrivningar, samt avskrivningstider utifrån svenska lagar och normer. Slutsats: Studiens resultat stärker uppfattningen om att byggnader som är gjorda efter millenniumskiftet avskrivs progressivt alternativt har en väldigt låg linjär avskrivning. De äldre byggnaderna från Norsborg och Haninge gör högre avskrivningar. De kommer inte påverkas lika starkt som bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad utav bokföringsnämndens beslut att förbjuda progressiv avskrivning.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Från och med redovisningsåret 2014 måste mindre organisationer ha valt mellan redovisningsregelverken K2 och K3. För bostadsrättsföreningar är detta val komplicerat eftersom redovisning enligt regelverken inte anses anpassad för dem. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom bostadsrättsföreningars val mellan dessa K-regelverk. I studiens undersöks variablerna storlek, skuldsättningsgrad, anläggningstillgångar, ålder och kooperativtillhörighet. Utifrån Positive Accounting Theory och Institutional Theory ställs fem hypoteser upp över vilket K-regelverk föreningarna förväntas välja i förhållande till dessa faktorer. Hypoteserna testas med en logistisk regressionsanalys genomförd på insamlad data från 303 svenska bostadsrättsföreningar. Studiens resultat tyder på att tre av de ovanstående faktorerna påverkar föreningarnas val: storlek, anläggningstillgångar och kooperativtillhörighet. Signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ålder erhölls ej. Vidare indikerar resultaten att Positive Accounting Theory inte kan förklara bostadsrättsföreningarnas val av regelverk. Institutional Theory verkar dock delvis kunna förklara valet.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka konsekvenser som uppstått i och med den praktiska implementeringen av komponentavskrivningarna i bostadsrättsföreningar. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade individuella intervjuer från sex stycken ekonomer inom förvaltningsbranchen. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teori för att slutligen uppfylla syftet. Vår slutsats är att K3-regelverket medför brister i redovisningen i Bostadsrättsföreningar och att ett nytt regelverk anpassat för den branschen är önskvärt. / The purpose of this paper is to identify the consequences of the practical implementation of ”component depreciations komponentavskrivningarna” in housing cooperatives. To acquire this purpose, we have practice a qualitative method with an abductive hypothesis. When collecting the empirical data we have been conducting semi-structured individual interviews with six economists in the investment management industry. This data has been analyzed, tied to the theological data, to satisfy the purpose The conclusion of this research implies that the implement of the regulation of K3 has caused deficiencies in the accounting in housing associations and that a new regulation, more accommodated to the industry, is desirable.

I den här uppsatsen i vilken utsträckning personer har finansiell kunskap genom att undersöka hur de använder sig av finansiell information vid bostadsköp. Att ha finansiell kunskap blir allt viktigare för privatpersoner (OECD 2006, 1). Många länder har implementerat nationella strategier för att förbättra den finansiella kunskapen hos befolkningen i allmänhet (PISA 2012, 27). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har presenterat tre fiktiva bostadsrättsprospekt med tillhörande bostadsrättsförenings årsredovisning. Dessa årsredovisningar har vi modifierat så att endast en av de tre bostadsrättsföreningarna har god ekonomisk ställning. Genom detta experiment får vi möjlighet att se hur personer använder sin finansiella kunskap för att fatta investeringsbeslut. Resultatet visar många av våra respondenter har låg finansiell kunskap; de har svårt att tolka finansiell information och kan inte använda denna för att fatta effektiva ekonomiska beslut. Vi har även tolkat vårt resultat som att bostadsrättsföreningars årsredovisningar inte är tillräckligt beslutsrelevanta för bostadsrättsköpare.

Denna rapport syftar till att granska gällande bransch- och myndighetsregler för kök och våtrum och ta reda på varför vattenskadorna i kök på senare år har kommit att öka. Rapporten syftar också till att ta reda på hur bostadsrättsförening och försäkringsbolag kan jobba förebyggande i dessa frågor. Studien utgår från hypotesen att det idag finns för få branschregler gällande kök och att det förebyggande arbete som bedrivs av bostadsrättsföreningar och försäkringsbolag är bristfällig i Stockholmsområdet. Denna uppsats bygger på empiriska undersökningar i form av intervjuer, granskning av litteratur, tidigare studier inom ämnet och vattenskadestatistik. Tidigare studier visar att vattenskadorna i kök har ökat i det totala fastighetsbeståndet medan vattenskadorna i våtrum minskat. Rapporter från Länsförsäkringar visar att vattenskadorna år 2014 var uppe i 29 000 läckage per år i Sverige. En ökning med 45 procent på 10 år. Utifrån intervjusvaren kan det konstateras att det finns ett problem med vattenskador i kök och denna tes bekräftas när man studerar skadestatistik från Länsförsäkringar och Vattenskadecentrum. Den tekniska utvecklingen har medfört en förändring och det är idag i kök som man hittar flest trycksatta vattenledningar vilket är en utveckling som dagens branschorganisationer inte hängt med i. De styrande regler som finns i Boverkets byggregler för kök är utformade så att boende snabbt ska upptäcka läckande vatten vid ett läckage. Det förfaller angeläget att lösa det problem som uppstår när boende är på resande fot och då det inte finns möjlighet att upptäcka vattenläckan oavsett om bransch- och myndighetsregler följs. Detta problem i kombination med att försäkringsbolagen och branschorganisationerna länge fokuserat på skador kopplade till våtrum har medfört en okunnighet hos konsumenter, byggare och fackmän när det kommer till vattenskador i kök. Branschen har under senare år emellertid börja förstå att vattenskadorna bytt karaktär men detta till trotts ökar fortfarande antalet vattenskadorna i kök. Att framtida kök utrustas med golvbrunn samt att man har ett tätskikt på golv med uppvik skulle minska skadeomfattningen vid vattenskador. Fram till dess bör man som fastighetsägare installerar läckagebrytare som vid läckage direkt stänger av vattentillförseln i kranar och ledningar. Läckagebrytare minskar inte bara skadeomfattningen utan löser också effektivt problemet med det läckande vattnet. För bostadsrättsföreningarna och försäkringsbolag är det av vikt att börja kräva mer av boende och försäkringstagare. Man måste jobba med att få ut rätt information, vid rätt tidpunkt till rätt person. Lyckas man det detta kommer man ha kommit en lång väg i det skadeförebyggande arbetet. / This report aims to review the current industry and government regulations for kitchen areas and wet rooms and to find out why water damages in kitchen areas in recent years have increased. The report also aims at finding out how housing association and insurance companies can work preventively on these issues. The study is based on the hypothesis that there are currently few industry rules regarding the kitchen and the prevention work undertaken by housing cooperatives and insurance companies is insufficient in the Stockholm area. This essay is based on empirical studies in the form of interviews, review of literature, previous studies in the subject and water damage statistics. Previous studies show that water damage in kitchens has increased in the total property stock while water damage in wet rooms has decreased. Reports from Länsförsäkringar show that water damages in 2014 were up to 29,000 leaks per year in Sweden. An increase of 45 percent in 10 years. Based on the interview replies, it can be found that there is a problem with water damages in the kitchen areas and this is confirmed when studying injury statistics from Länsförsäkringar and Vattenskadecentrum. The technological development has brought about a change and today it is in the kitchen you find most pressurized water pipelines, which is a development that today's industry organizations have not understood. The governing rules contained in Boverket's building regulations for kitchens are designed to allow residents to quickly detect leaking water from a leakage. It is a matter of urgency to solve the problem that occurs when residents are away from home and there is no possibility of detecting water leakage regardless of whether industry and government regulations are followed. This problem, coupled with the fact that insurance companies and industry organizations have long focused on damages related to wet rooms, has led to ignorance among consumers, builders and professionals when it comes to water damage in kitchens. However, in recent years, the industry has begun to understand that water damage has changed nature, but despite this the numbers of water damages are still increasing in the kitchen. If kitchen floors in the future will be equipped with floor wells and upturned waterproofing layer, it will reduce the amount of damage from a water leakage. Until then, as a property owner, a waterfuse should be installed which, in case of a leakage, immediately closes the water supply in taps and water pipes. Waterfuses do not only reduce the amount of damage, but also effectively solve the problem of leaking water. For housing cooperatives and insurance companies it is important to start demanding more from residents and policyholders. They have to work towards getting the right information to the right person at the right time. If insurance companies and housing cooperatives succeed in doing this they will have already done a lot in the prevention work.