Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Lövholmen är ett stadsutvecklingsprojekt där Stockholms sista centrala industriområde omvandlas till en ny, tät stadsdel. Detta examensprojekt redogör (i) en kritisk analys av den aktuella strukturplanen, (ii) och min alternativa illustrationsplan för Lövholmen; “Färgholmen – Ny Stadsform”. Med arkitektonisk nyfikenhet och ett kritiskt perspektiv undersöker jag hur en tät stadsdel kan tillgodose essentiella värden såsom, grönytor,dagsljusförhållanden, publika och offentliga rum. Jag invänder mig mot stadens tillvägagångssätt att maximera lönsamhet med hög exploatering. Genom att frigöra mig från de låsningar och positioner som uppstår med nuvarande fastighetsgränser, kan jag gestalta Ny Stadsform som ger utrymme för essentiella värden och en genhet i staden. Projektets målsättning är att skapa en levande stadsdel i symbios med sig själv och Stockholm; en destination för konst och kultur, ett avtryck i historien som speglar vår samtid. Mitt förslag uppnår 90% byggnadsyta jämfört med stadens förslag, men ger mer utrymme för publika och offentliga rum samt grönområden, i.e. en centraliserad grön park och generösa bostadsgårdar. Låg bebyggelse som gradvis ökar i höjd utifrån kajstråket, skapar varierad skala och typologi vilket även förbättrar mikroklimat och dagsljusförhållanden längs med vattnet. Detta examensprojekt visar en ny stadsform som lyfter de essentiella värdena och samtidigt uppnår en tät, levande stad. / Lövholmen, Stockolm´s last central industrial area, is to be transformed into a high-density residential area. This thesis presents (i) a critical analysis of the proposal from the City of Stockholm, (ii) and my alternative proposal for Lövholmen; “Färgholmen - New Urban Form”. I have approached this thesis project through an architect’s curiosity and a questioning perspective, aiming to understand how to promote essential values such as green areas, daylight conditions, civic space, and varied typologies that include mixed housing and achieve high exploitation. I challenge the City´s profit driven developments that lack the aforementioned essential values. I challenge the boundaries between different property owners. I aim to holistically create a neighbourhood that is connected within itself and with Stockholm City; a destination for art, culture and community, an imprint in history that reflects our contemporary time. My proposal achieves 90% of the developed built space, compared to Stockholm’s proposal, whilst increasing green area and shared space, i.e. in form of a centralised green park. Low rise buildings along the coastline gradually increase in height, creating diverse typology and scale whilst reducing wind tunnels and shadows. This thesis shows a new urban form, promoting essential values whilst achieving a dense living city.

This thesis studies the soundscapes of five different urban courtyards in Västerås, Sweden and presents suggestions on how to improve them. Due to the increasing urbanization there is now an increased need for housing in cities, this leads to buildings that are close to both other buildings, roads and noise emitting activities. On the grounds of that there is now a higher amount of effort required to make urban courtyards a somewhat quiet and tranquil space. The need for such a courtyard is due to the negative health effects connected to a bad soundscape. Noise pollution can lead to both hearing loss and cardio-vascular diseases. The study was done by first conducting a research of the scientific literature about the subject and then making measurements and observations at the courtyards. The soundscapes of the studied courtyards ranged from annoying to pleasing and comfortable. The sound levels measured from 46 to 57 dBA, this difference of 11 dBA is perceived as about twice as loud by the human ear. To solve the issue with noise pollution we suggest a variety of solutions to the different courtyards. These mainly include noise barriers, green walls and roof, vegetation and sound masking techniques. The main conclusions are that even the best performing courtyard could be acoustically enhanced and that solutions that employ vegetation both reduce the sound level and introduce natural sounds that are pleasing to most humans.