Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Abstract The research in the interdisciplinary field of natural-human-health-design has in recent decades gainedmomentum and led to new or new-old ways of thinking and acting in terms of planning and design of outdoorenvironments with the aim of health promotion. Concrete concept models and design guides have begun toemerge as a result of this research.The purpose of this work is to use these guides to develop a design proposal for a supposed health garden,with Wij Trädgårdar in Ockelbo as a base. This has been done in the form of a process description. The targetgroup for the design proposal is long-term unemployed and people who have come to Sweden as refugees.Since the specific design recommendations could not be found for the selected target group, the main materialwas general guidelines for health gardens in combination with guidelines for health gardens directed to targetgroups with stress-related problems, which is a broad target group for which there are relatively much currentresearch.The result is a process description of the progression towards a sketch on a health garden, designed for aspecific spot on Wij Trädgårdar, but available for use in other locations, provided adjustments is made to thespecific location. The sketch is supplemented with plant suggestions to different parts of the garden. A sketchof an alternative proposal is included as a smaller, faster and cheaper version of the main design proposal. / Sammanfattning Forskningen inom det tvärvetenskapliga området natur-människa-hälsa-design har under de senastedecennierna tagit fart och lett fram till nya, eller ny-gamla, sätt att tänka och handla när det gäller planeringoch utformning av utomhusmiljöer i hälsofrämjande syfte. Konkreta konceptmodeller och design-guider harbörjat dyka upp som resultat av forskningen.Syftet med det här arbetet är att använda sådana guider för att ta fram ett designförslag till en tänkthälsoträdgård, med Wij Trädgårdar i Ockelbo som utgångsplats. Detta har gjorts i form av enprocessbeskrivning. Målgruppen för designförslaget är långtidsarbetslösa och människor som har kommit tillSverige som flyktingar. Eftersom specifika designrekommendationer inte kunnat hittas för den valdamålgruppen har utgångsmaterialet varit allmänna riktlinjer för hälsoträdgårdar i kombination med riktlinjer förhälsoträdgårdar för målgrupper med stressrelaterad problematik, vilken är en bred målgrupp som det finnsrelativt mycket aktuell forskning för.Resultatet är en processbeskrivning av vägen fram till en skiss på en hälsoträdgård, framtagen för en specifikplats på Wij Trädgårdar, men möjlig att använda på andra platser, förutsatt att anpassning görs till aktuell plats.Skissen kompletteras med förslag på växter till olika delar av trädgården. En skiss på ett alternativt förslag finnsmed som en mindre, snabbare och billigare variant till det huvudsakliga designförslaget.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.</p><p> </p>

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.

The purpose behind this thesis is to create a design proposal for how a present day garden created at the early 1900 can be recreated to its original design. In order to do so, the style of the garden specified to this era must be defined along with an inventory of the plants. The garden used for this specific assignment is located in Söderhamn and the property is called ‘Killingen’. The main house as well as the garden was created in the beginning of 1900. Killingen´s garden is classed as a ‘own-home garden’. These kinds of gardens were influenced by the ‘own-home movement’ which started in the 1900-century. The main purpose of this movement was to help low income families finding a better and own home with a garden. It was also there in aid of preventing the mass emigration around that period. Around this time, a very influential gardener, Rudolf Abelin, played a key role for the own-home garden’s development through his writing and widespread knowledge. For him the garden was part of the society development which also was affected and influenced by his ideas and involvement. The methods used in this thesis are mainly literature studies but also includes observations of current gardens and conversations with relevant people. Thanks to the current owner’s very ambitious and existing list of plants of the garden, it’s actually been possible to rely on literature in order to propose new plants as well as suggesting which plants were not part of the own-home movement and could therefore be removed as they are not part of the same style. / Den här uppsatsen har till syfte att ta fram ett designförslag på hur en nutidsträdgård som anlades i början på 1900-talet kan återskapas till sin ursprungliga design. För att göra det måste trädgårdsstilen definieras och växterna inventeras. Den trädgård som ligger till grund av detta arbete finns i Söderhamn och tomten heter Killingen. Huset och trädgården kom till i början på 1900-talet. Killingen räknas som en egnahemsträdgård. Dessa trädgårdar influerades av Egnahemsrörelsen som startade vid förra sekelskiftet. Avsikten med föreningen var att hjälpa fler människor med svagare ekonomi att få bättre och egen bostad med trädgård. Ett annat syfte var att förhindra den stora emigrationen som pågick då. Rudolf Abelin, en trädgårdsmästare som var aktiv vid denna period, var en mycket betydande person för egnahemsträdgårdens utveckling genom sitt författarskap och kunskapsspridande. Han såg trädgården som en del av samhällsutvecklingen som påverkades av hans idéer och engagemang. Metoderna som använts är främst litteraturstudier men även observationer av aktuell trädgård och samtal med sakkunniga. Tack vare ägarens mycket ambitiösa växtförteckning av trädgårdens innehåll så har det varit möjligt att utifrån litteraturen ta fram förslag på nya växter och även föreslå vilka element och växter som inte följer stilen för egnahemsträdgårdar och därför ska avlägsnas.

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

Invasive species are a threat to biodiversity, economy and human health. The distribution and spread of invasive species needs to be studied to make good management plans. Invasive plant species mostly came to Sweden as ornamental plants and later spread into the local fauna. This study aimed to investigate if observations of invasive plant species were still mainly near residental gardens, and if they were observed in a specific land use type. The analysis was made on four different invasive species (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) in Blekinge County, Sweden. Species observations were obtained from the Swedish Agricultural University’s (SLU) species database “artportalen” on SLU:s “artdatabanken”. ArcGIS was used to measure the distance between species observations and the nearest buildings and identify the land use type for each point. Randomized points within Blekinge County were used as a comparison. The result showed a statistically significant difference in distance between the observed- and randomized points for all four species. (L. polyphyllus observed mean distance 10.7 meters, randomized mean distance 46.7 meters. I. glandulifera observed mean distance 9.1 meters, randomized mean distance 47 meters. H. mantegazzianum observed mean distance 7.1 meters, randomized mean distance 44.5 meters. R. japonica observed mean distance 5.8 meters, randomized mean distance 46.8 meters.). There was also a statistically significant difference in land use type distribution between the invasive species and the randomized points. The most common land use type occupied by the invasive plants studied was open landscapes. This could also explain the proximity to buildings, since the species spread from gardens into open landscapes such as roadsides. It is also likely that soil that contained seeds and/or rhizomes was used in constructions, keeping the species close to buildings. In conclusion, it seems that invasive plant species are often found close to buildings and in open landscapes, which means observations and management should focus on these areas. / Invasiva arter är ett hot mot biologisk mångfald, ekonomi och människors hälsa. För att kunna skapa fungerande åtgärdsplaner behövs kunskap kring var de invasiva arterna finns och hur de sprider sig. Invasiva växter importerades främst till Sverige för att dekorera trädgårdar där de sedan spred sig ut i naturen. Syftet med den här studien var att se om invasiva växter fortfarande observeras i närheten av trädgårdar och om de hittas något speciellt habitat. Studien gjordes på fyra arter (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) i Blekinge län. Data över observationer för de olika arterna hämtades hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) via artportalen i deras artdatabank. För att mäta distansen mellan observationspunkterna och närmaste byggnad och för att se i vilket habitat de hittades användes ArcGIS. Som kontroll skapades slumpvisa punkter inom länet som användes som jämförelse. Resultatet visade att det fanns statistiskt signifikant skillnad i avståndet mellan de observerade punkterna och de slumpvisa punkterna hos alla fyra arterna. (L. polyphyllus observerade medeldistans 10,7 meter, randomiserade medeldistans 46,7 meter. I. glandulifera observerade medeldistans 9,1 meter, randomiserade medeldistans 47 meter. H. mantegazzianum observerade medeldistans 7,1 meter, randomiserade medeldistans 44,5 meter. R. japonica observerade medeldistans 5,8 meter, randomiserade medeldistans 46,8 meter.) Det var även en statistiskt signifikant skillnad i fördelningen av habitat mellan de fyra arterna och de slumpartade punkterna. Det vanligaste habitatet var öppna landskap vilket kan förklara att de fortfarande hittas i närheten av byggnader då de spred sig från trädgårdar i öppna landskap som diken. Frön och rhizomer kan också följa med jord som grävs upp för att användas vid nybyggnation och då växer nya plantor upp nära byggnader. Slutsatsen är att invasiva växter finns i närheten av byggnader och i öppna landskap och därför bör vidare observationer och åtgärdsplaner göras i dessa områden.

The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls. As yet there is no complete list over plant introductions in Sweden. The most comprehensive list available has been included in the Appendix together with indications of usage area; medicinal, food or miscellaneous.

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com