Global ETD Search

1	Motorisk utomhuslek i Botaniska trädgården Åkerlund, Sofia, Thisnher-Andersson, Christel January 2014 (has links) No description available. Motorik pedagog utomhuslek Botaniska trädgården barn produkt.
2	Miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer<em></em> : En studie av miljöskildringen i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em> Ottosson, Hanna January 2010 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p> </p> Burnett adjektiv stilistiska figurer miljöskildring stilistik närläsning intensivanalys Bixler Wilkie Foster Simons Phillips Den hemliga trädgården
3	Miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer : En studie av miljöskildringen i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården Ottosson, Hanna January 2010 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. Burnett adjektiv stilistiska figurer miljöskildring stilistik närläsning intensivanalys Bixler Wilkie Foster Simons Phillips Den hemliga trädgården
4	Utveckling av ett lärospel för att skapa hög användbarhet till förskolebarn Ekström, Victor, Jakobsson, Marcus January 2020 (has links) I detta arbete utvecklas ett spel för utlärning av programmeringskoncept till förskolebarn. Spelet utvecklas agilt som ett delspel i lärospelet “Magiska Trädgården”. Resultatet av det utvecklade spelet är ett spel där ett bi ska flyga i en loop för att plocka upp ett antal bär, detta ska medföra förståelse av loopar som programmeringskoncept. Spelets användbarhet utvärderades av experter i en heuristisk studie med hjälp av 8 erkända användbarhetsprinciper [4]. Utvärderingen av spelet visar att det enligt experternas åsikt uppfyller de utvalda användbarhetsprinciperna. Dessutom utvärderades det av experterna som meningsfullt i utbildningssyfte. lärospel förskolebarn användbarhet heuristisk utvärdering liu coin magiska trädgården Interaction Technologies Interaktionsteknik
5	Originalversion eller lättläst version i undervisningen? : – en komparativ analys av Mästerdetektiven Blomkvist och Den hemliga trädgården Day, Julia, Östlund, Angelica January 2021 (has links) Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra. Barnboksklassiker lättläst didaktik komparativ studie Mästerdetektiven Blomkvist Den hemliga trädgården murbruk språkförändringar Learning Lärande
6	Debugging in a World Full of Bugs : Designing an educational game to teach debugging and error detection with the help of a teachable agent / Hur man designar ett digitalt spel för att introducera felsökning med hjälp av en digital lärkompis Koniakowski, Isabella January 2020 (has links) This study used the Magical Garden software and earlier research into computational thinking as a point of departure to explore what metaphors could be used and how a teachable agent could be utilised to introduce debugging and error detection to preschool children between four and six years old. A research through design methodology allowed the researcher to iteratively work divergently and convergently through sketching, creating a Pugh matrix, conducting six formative interviews, and finally creating two hybrid-concepts as paths to teaching debugging in the form of concepts. Many metaphors discovered in the design process and in preschool teachers' daily practices were judged possible for teaching debugging and error detection. The analysis of these resulted in four recommendations for choosing a suitable metaphor when teaching debugging: it should have clear rights and wrongs, it should allow for variation, it should have an easily understandable sequentiality to it, and it should be appropriate for the age-group. Furthermore, six recommendations were formulated for utilising a teachable agent: have explicitly stated learning goals, review them and explore new ones as you go, have a diverse design space exploration, make the learning objective task complex, not the game in general, reflect on if using a TA is the best solution, make use of the correct terminology, and keep the graphical elements simple. These recommendations, together with the hybrid-concepts created, provide researchers and teachers with knowledge of how to choose appropriate metaphors and utilise teachable agents when aiming to teach debugging and error detection to children between four and six years old. EdTech educational technology design learning experience education feedback debugging bug iterative interview sketch pugh matrix preschool teachable agent teacher metaphor Magical Garden Lärteknologi EdTech design utbildning feedback buggar iterativ intervju skiss pugh matris förskola lärare metafor lärkompis lärande agent agent Magiska Trädgården Human Computer Interaction

1

Page generated in 0.0468 seconds