Techn. Universiẗat, Diss., 2006--Berlin.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Inaug.-Diss.: Philosophische Fakultät: Köln: 1976. _ Bibliogr. p. 246-270.

I Mare Kandres genombrottsroman Aliide, Aliide (1991) lyfts ofta det starka inifrånperspektivet fram som ett karakteristiskt stildrag, även om romanen berättas utifrån tredje person. Denna stilistiska undersökning analyserar rösternas uttryck i syfte att erbjuda en mer detaljerad och djupgående förståelse för Kandres komplexa berättarteknik, och fokuserar huvudsakligen på att klarlägga ett systematiskt mönster över hur Kandre låter huvudkaraktären Aliide komma till tals. Analysen genomförs med en narratologisk och stilistisk begreppsapparat utifrån en dialogisk språkförståelse som situerar språkliga iakttagelser i en kontext. Genom en kvalitativ analys på detaljnivå undersöks rösternas uttryck i anföringsformerna fri indirekt diskurs och direkt diskurs, vilket visar att berättarrösten och huvudkaraktären Aliides röst framträder både parallellt och separat i anföringsformerna. Vidare framkommer hur interpunktion, deiktiska perspektivmarkörer, bildspråk och rekontextualisering påverkar rösternas styrka, expressivitet och intensitet, eftersom dessa konstruktioner aktualiserar innehållet på olika sätt. Analysen visar även hur dessa språkliga konstruktioner synliggör en tät växelverkan mellan inre och yttre perspektiv samt hur rösterna både separeras och sammansmälter i texten, vilket skapar en komplex samverkan mellan berättaren och huvudkaraktären. Undersökningen visar även att den dialogisitet som förekommer i romanen mellan Aliide och främmande yttranden utgör en viktig faktor för att skapa styrka och expressivitet i Aliides röst, då Aliide intar en svarande position som möjliggör en implicit maktkritik i romanen. Den inre alienation och isolering som delvis har präglat den generella tolkningen av innehållet går således att problematisera och ifrågasätta utifrån ett dialogiskt perspektiv.

Denna undersökning är en kvantitativ analys av elevtexters ordklassfördelning och ordklassers semantiska egenskaper.Det här arbetet ämnar undersöka eventuella samband mellan fördelningen av ordklasser och deras semantiska egenskaper i elevtexter av berättande karaktär och de olika betyg som de givna texterna erhåller.Dessutom undersöks dessa grammatiska variablers funktion för skrivandet i ett försök att lyfta och granska grammatikundervisningens roll inom den svenska skolan – och vidare diskutera och motivera hur grammatikundervisningen kan utformas för att höja funktionaliteten och relevansen, och därigenom förhoppningsvis kunna öka intresset för grammatik hos eleverna. Vi ämnar även utreda och ge en överblick över vad inom ordklasserna och deras semantik som kan vara värdefull kunskap för utformningen av undervisningen och för elevernas textskapande.Urvalet består av autentiska elevtexter hämtade ur nationella proven i svenska skrivna av årskurs nio läsåret 2013. Texterna har analyserats manuellt med ett kvantitativt stilistiskt angreppssätt.Resultatet påvisar några generella samband mellan en del olika variabler och de olika betygsnivåerna. En högre användningsfrekvens av adjektiv tenderar att ge ett högre betyg, så även för abstrakta substantiv. Högre betyg kan också förknippas med en högre användning av mentala och relationella processer – och därigenom har texterna på A-nivå även en högre andel statiska verb, då dessa ofta realiseras genom relationella processer. Texterna på A-nivå uppvisar också ett enhetligare tempusbruk jämfört med texterna på E-nivå, som istället tenderar att mer frekvent skifta tempus på ett oregelbundet sätt. Texterna på E-nivå upprepar gärna också samma ord i större utsträckning än de övriga betygsnivåerna. Undersökningen och resultatet kopplat till litteraturen och tidigare forskning motiverar en genrebaserad undervisning som ökar elevernas medvetenhet om olika texters uppbyggnad.

<p>I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.</p>

I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.

<p>Abstract</p><p>Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about</p><p>– how we read</p><p>– what style in texts is</p><p>– how texts should be written for web pages</p><p>Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens</p><p>– flicker</p><p>– have lower resolution than paper</p><p>All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was</p><p>– write short and distinct</p><p>– put the most important first</p><p>– explain to the visitor to guide them correct</p><p>– use comprehensive words</p><p>– short sentences are better than longer</p><p>– skip all unnecessarily</p><p>– use objective language</p><p>– do not think that the reader reads the whole text</p><p>– split longer texts into multiple pages with hypertext links</p><p>The interviewed peoples are</p><p>– Swedish Rescue Services Agency’s web master</p><p>– Big brother’s web editor in chief</p><p>– Information design’s leader of projects</p><p>This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om</p><p>– hur människan läser</p><p>– vad stil i text är</p><p>– hur texter för webbsidor bör skrivas</p><p>Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar</p><p>– flimrar</p><p>– har lägre upplösning än papper</p><p>Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev</p><p>– skriv kort och tydligt</p><p>– det viktigaste skrivs först</p><p>– förklara för besökaren för att guida dem rätt</p><p>– Kärnfulla ord ska användas</p><p>– Korta meningar är bättre än långa</p><p>– Skippa allt onödigt</p><p>– Objektiva texter ska användas</p><p>– Tro inte att läsaren läser hela din text</p><p>– Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor</p><p>De intervjuade är</p><p>– webbredaktören på Räddningsverket</p><p>– chefredaktören för Big Brothers webbplats</p><p>– projektledaren på Information Design</p><p>Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.</p>

<p>Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.</p><p>Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften <em>Svenskläraren</em> och lektionsförslagen på internetsajten <em>lektion.se</em> behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.</p><p>Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.</p>