<p>Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den otrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna.</p>

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den otrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna.

<p>Abstract</p><p>Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about</p><p>– how we read</p><p>– what style in texts is</p><p>– how texts should be written for web pages</p><p>Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens</p><p>– flicker</p><p>– have lower resolution than paper</p><p>All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was</p><p>– write short and distinct</p><p>– put the most important first</p><p>– explain to the visitor to guide them correct</p><p>– use comprehensive words</p><p>– short sentences are better than longer</p><p>– skip all unnecessarily</p><p>– use objective language</p><p>– do not think that the reader reads the whole text</p><p>– split longer texts into multiple pages with hypertext links</p><p>The interviewed peoples are</p><p>– Swedish Rescue Services Agency’s web master</p><p>– Big brother’s web editor in chief</p><p>– Information design’s leader of projects</p><p>This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om</p><p>– hur människan läser</p><p>– vad stil i text är</p><p>– hur texter för webbsidor bör skrivas</p><p>Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar</p><p>– flimrar</p><p>– har lägre upplösning än papper</p><p>Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev</p><p>– skriv kort och tydligt</p><p>– det viktigaste skrivs först</p><p>– förklara för besökaren för att guida dem rätt</p><p>– Kärnfulla ord ska användas</p><p>– Korta meningar är bättre än långa</p><p>– Skippa allt onödigt</p><p>– Objektiva texter ska användas</p><p>– Tro inte att läsaren läser hela din text</p><p>– Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor</p><p>De intervjuade är</p><p>– webbredaktören på Räddningsverket</p><p>– chefredaktören för Big Brothers webbplats</p><p>– projektledaren på Information Design</p><p>Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.</p>

Abstract Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about – how we read – what style in texts is – how texts should be written for web pages Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens – flicker – have lower resolution than paper All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was – write short and distinct – put the most important first – explain to the visitor to guide them correct – use comprehensive words – short sentences are better than longer – skip all unnecessarily – use objective language – do not think that the reader reads the whole text – split longer texts into multiple pages with hypertext links The interviewed peoples are – Swedish Rescue Services Agency’s web master – Big brother’s web editor in chief – Information design’s leader of projects This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen. / Sammanfattning Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om – hur människan läser – vad stil i text är – hur texter för webbsidor bör skrivas Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar – flimrar – har lägre upplösning än papper Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev – skriv kort och tydligt – det viktigaste skrivs först – förklara för besökaren för att guida dem rätt – Kärnfulla ord ska användas – Korta meningar är bättre än långa – Skippa allt onödigt – Objektiva texter ska användas – Tro inte att läsaren läser hela din text – Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor De intervjuade är – webbredaktören på Räddningsverket – chefredaktören för Big Brothers webbplats – projektledaren på Information Design Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.

Den ökade tillgången till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgång till olika typer av information. Samtidigt ökar omsättningen hos den svenska detaljhandeln, både i butiker och för den svenska e-handeln. Därför ställs det högre krav på webbtexter, så att alla kan förstå dem. Den här studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas på Elgigantens svenska webbplats. På uppdrag åt Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback på vad som är positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbättras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred målgrupp. Begrepp hämtade från informationsdesign, klarspråk och användbarhet på webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har använts i den här studien. Olika typer av analyser har utförts på det befintliga materialet på Elgigantens webbplats och målgruppen har intervjuats. Resultatet från metoderna visar att artiklarna inte är tillräckligt funktionella och bör effektiviseras. Utifrån resultatet har nya artiklar arbetats fram. De nya artiklarna är anpassade för en bred målgrupp med olika typer av läsare med skiftande läsförmåga. Slutsatsen av denna studie är resultatet av hur webbtexter bör skrivas baserat på följande punkter: 1. Ta reda på målgruppen 2. Anpassa för läsaren 3. Call to action (skapa en handling hos läsaren) 4. Konsekvens i artiklar 5. Artiklar ska vara sökbara Dessa principer ligger därför till grund för hur alla webbtexter bör anpassas på Elgigantens svenska webbplats, oavsett information och målgrupp.

I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur språkanvändningen på en särskild kommunikationskanal, nämligen webbsidor, ser ut hos olika företag inom branschen för managementkonsulting. Studien gjordes på uppdrag av Madicon Communication AB vilket är grunden till att ett vidare syfte även var att undersöka hur Madicon med hjälp av språket och de likheter samt skillnader som framkommit kan positionera sig annorlunda i förhållande till andra företag i samma bransch. I denna undersökning studerades komposition samt frekvens av engelska uttryck, facktermer, upprepningar, pronomen och tilltal, informella och formella ordval och användning av versaler samt språkhandlingar. Resultatet visade bland annat att alla fyra företagen till stor del använder samma delar i kompositionen, men att det finns skillnader beroende på företagens inriktningar. Vidare använder de två tekniskt inriktade företagen engelska mest. Facktermer visade sig tydligt ha en väsentlig roll inom managementspråket då stor mängd påträffats i texterna. När det kommer till upprepningar och hur företagen valde att synas i sina texter kunde vi återigen se skillnad utefter företagens inriktning. Utifrån studiens resultat är endast Madicon det företag som följer riktlinjerna om att företag vinner på att låta både ett ’vi’ och ett ’du’ synas i texter på webben. Resultatet visade även att företagen håller olika grad av formalitet vilket möjligt gör att företagen uppfattas olika. Madicon använder i jämförelse med de andra företagen versaler mer frekvent. Utifrån att alla fyra företagen använde språkhandlingarna ’erbjudande’ och ’löfte’ i båda sina texter kan dessa tolkas som centrala.