Detta examensarbete undersöker hur olika sorters tonalitet påverkar upplevelsen av filmmusik i en animerad filmscen utifrån begreppen adderat värde, empatisk och icke-empatisk musik. Som teoretisk bakgrund för sambandet mellan det visuella och auditiva ligger de begrepp och definitioner som Chion, Cohen och Davies tagit fram. För att förtydliga skillnaderna mellan olika sorters tonalitet tar undersökningen och skapandet av dess artefakt stöd i definitioner från Persichetti, Simms, Perle, Hauer och Schönberg. Artefakten består av två versioner av en scen ur en animerad film där en version har tonal musik och den andra atonal musik. Tio respondenter gav svar på intervjufrågor vilka sedan analyserades för att producera resultat som besvarar frågeställningen. Undersökningen visar på att tonalitet har en inverkan på hur filmmusik uppfattas och olika sorters tonalitet kan ge upphov till både liknande men också helt skilda känslor. I slutsatsen förs en diskussion om att det vore till undersökningens fördel om fler och längre filmklipp användes med mer genomarbetat musik vilka visades för fler respondenter då svaren från de tio respondenterna i denna undersökning endast ger en liten bild av tonalitetens inflytande och betydelse.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan stämma trumsetets trummor på olika sätt, med störst vikt på pukornas tonalitet. Jag har undersökt, genom inspelningstester, vad det är som avgör om trummorna blir välljudande i olika musikaliska sammanhang. Jag har genomfört inspelningstester i studio, som representerar de olika typer avstämningssätt och undersökt dessa i fyra olika genrer. De olika stämningssätten har i sintur varierande toner, intervallförhållanden och resonanstider (den tid det tar för trumman att ringa klart). Detta för att kunna jämföra de olika stämningssätten. Jag kom fram tillen metod, vilket jag har stöpt i en mall som visar hur jag kunnat stämma de olikatrummorna i specifika toner och resonanstider. Jag har även kommit fram till, genom jämförelser, en utgångspunkt eller ett tankesätt, att medvetet kunna välja stämningssättsom i teorin skulle passa till musiken i fråga. Det skall vara möjligt att, efter ha lästdenna text, kunna tillämpa informationen och på egen hand få kontroll på kommandetruminspelningar gällande trummornas klang i förhållande till musiken. Undersökningen lyfter även fram den problematik och påverkande parametrar somberör trummans klang samt hur man kan påverka detta med trumstämning i studiomiljö.

In future hyper contextual environments, information architecture will play a crucial role in organizing and making information accessible in a meaningful way for users to interact with multiple devices and information sources simultaneously. Using flow theory as a framework, this paper examines the relationship between usability and positive user experience from the perspective of an information architect, based on language tone, readability, information quality, and interaction quality. The study analyzes the usability quality, information quality, and interaction quality of three e-services (Kivra, 1177, and Swish) and discusses how future information architecture can be designed to be user-friendly, uncomplicated, and deliver a positive experience that is pleasant and easy to use. The research is based on a blend of quantitative and qualitative data from user surveys, interviews with users, and experts in the field of information architecture. The paper concludes with a discussion on the importance of language tone and design in developing ethical, human-centered digital solutions for the future.

Affärsstrategin direct-to-consumer (DTC) innebär en direkt försäljnings- och distributionskanal från företag till slutkund. Medskapande och engagemang på sociala medier är betydelsefulla faktorer för att förädla de fördelar som DTC ger upphov till. Studiens syfte är därför att härleda en modell för hur DTC-företag kan engagera samt involvera kunder. Det empiriska materialet erhålls genom en kvalitativ metoddesign med semistrukturerade intervjuer för att skildra svenska DTC-företags arbetssätt. De företag som undersöks är följande: Geggamoja, Pinky Pine, So Typical Me, Ciszere, Rapunzel of Sweden och Maya Delorez. För att framkalla engagemang på sociala medier arbetar DTC-företagen kontrollerat med att skapa ett autentiskt innehåll som återspeglar varumärkesidentiteten. Innehållet bygger således på ett återkommande språkbruk och social interaktion. Språkbruket anpassas dock beroende på mottagare och delas upp i professionell samt inkluderande tonalitet. För att nå ut med innehållet till kunderna kombinerar DTC-företagen olika relevanta plattformar baserat på om innehållets syfte är att vara informativt eller underhållande. Ett företags community visar sig även stärka kundengagemanget och kan byggas utifrån två strukturer, intresse- samt produkt-fokuserat. Oavsett struktur kan företaget strategiskt arbeta för att styra sitt community i önskad riktning allt eftersom communityt grundar sig i vänskapliga relationer och känslomässiga band. För att framkalla ytterligare engagemang arbetar DTC-företagen med att involvera kunderna i medskapande genom en insamling av både idé- och preferens-fokuserad feedback. SoMe-engagemanget och medskapandet har slutligen en positiv effekt på varandra genom en ökad mängd feedback och mer engagerade följare.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas.

The following thesis is written by students at the School of Engineering at Jönköping University, informatics, New Media Design. The background of this report is based on a project collaboration with Toxic Interactive solutions AB, who wanted help with creating an application for registering sick leave from work. Since these registrations for sick leave affects the income and work relations, the aspect trust within an application was chosen as a subject for the report. Furthermore we connected this to the feedback element to see how trust was affected by this factor. Also the design and tonality of the feedback was chosen as a subject for the study. Visual feedback connects to the user with information about their actions and a confirmation. Based on this, two questions were formed: [1] How does visual feedback affect trust in a mobile application? [2] Does the the tonality in the feedback affect trust for a mobile application? To answer these questions, user tests and interviews was performed with the users. Three prototypes were created with different levels of feedback: no feedback, feedback with formal tonality and feedback with informal tonality. These were tested on nine users for each prototype (27 users in total). Parallelly two interviews with experts of the area were performed for a deeper knowledge and comparability. Other than this relevant studies and theories have been studied. The results of this study show that feedback contributes to increased trustworthiness amongst users. Although there are many other reasons that will have an affect. A formal tonality in the feedback is perceived as slightly more trustworthy according to the user tests and user interviews conducted. An insight about the connection between the tonality and target groups and subjective preferences was revealed from the expert interviews. Also, theories studied about the formality of the language mentions that it should be adapted to the specific target group. The conclusions that can be made from the study shows that trust, feedback and tonality are all connected. all the results show that feedback in a system has a positive effect on the user experience. Feedback also means more trust from a user than when its absent. / Följande examensarbete har utförts av studenter på Tekniska Högskolan i Jönköping på kandidatpåbyggnadsprogrammet informatik, New Media Design. Bakgrunden till arbetet grundar sig i ett projekt från Toxic Interactive Solutions AB som önskade hjälp med att ta fram en mobilapplikation för hantering av sjukanmälningar. Eftersom sjukanmälningar påverkar inkomst och jobbrelationer var förtroende en aspekt som valdes som inriktning att studera. Vidare hur förtroende hos användare påverkas av feedback. Även hur feedbacken är utformad valdes att studera. Visuell feedback återkopplar till användare om deras utförda handlingar som en bekräftelse på att deras anmälningar i applikationen är genomförda. Grundat i detta formulerades två frågeställningar: [1] Hur påverkar visuell feedback i ett gränssnitt faktorn förtroende för en mobilapplikation? [2] Påverkar tonaliteten i feedbacken förtroendet för en mobilapplikation? För att besvara dessa frågeställningar utfördes observationer användartester uppföljt av intervjuer med användarna. Tre prototyper utformades med olika grad av feedback; ingen feedback, formell ton på feedback samt icke-formell ton på feedback. Dessa testades med 9 personer på varje prototyp för att utläsa eventuella skillnader på attityd till dem (totalt 27 tester/intervjuer). Parallellt utfördes två olika intervjuer med experter inom området för att få en djupare kunskap, samt att kunn jämföra med användartesterna. Utöver detta har relevanta studier och teorier studerats. Resultaten visar på att feedback bidrar till ökat förtroende, dock är det många olika aspekter som spelar in. En formell tonalitet i feedbacken upplevdes aningen mer pålitlig enligt användartester och användarintervjuer. En insikt om att detta är starkt kopplat till målgrupp och subjektiva preferenser konstaterades från båda expertintervjuerna som hölls. Även teori om formalitet i språk säger att språket bör anpassas till den specifika användaren. De slutsatser som kan utläsas från studien är att förtroende, feedback och tonalitet går att koppla till varandra. Samtliga delar tyder på att användning av feedback har en positiv inverkan på användarupplevelsen. Även när feedback är närvarande inger detta mer tillit än när den inte är befintlig.

Att arbeta med rörlig bild mot sociala medier har sina problem när den fysiska miljön avgörom tittaren kan spela upp musik/ljud tillhörande filmen man tittar på. I denna uppsatsundersöks hur emojis kan upplevas komplettera musik på sociala medier. Denna uppsatsanvänder enskilda intervjuer för att undersöka hur informanterna upplever emojis i film påInstagram. I denna pilotstudie konstateras att emojis kan förstärka, försvaga och förvirraupplevelsen av det emotionella innehållet i en film och att dessa konsekvenser kan upplevasbåde som positivt, negativt och komplext, vilket ställer stora krav på medieproducenter somvill använda emojis. Emojis är i dagsläget ett nytt språk som inte har etablerats så att enstakauttryck nödvändigtvis ger upphov till direkt emotionell respons hos mottagaren, men gerredan nu mer effektiv kommunikation på sociala medier.

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.

Framing Neverland is a content analysis that examines how the documentary Leaving Neverland is portrayed in Swedish daily press between January 25 to May 20, 2019. It is through the questions “How does the framing of Leaving Neverland being perceived in Swedish daily press?” and “Does morning and evening presses differ in the framing?” the essay was designed. Entman's framing theory forms the basis of the study's theoretical framework and is supplemented with media logic and tabloidization, which is operationalized into variables in the study of 100 articles within Swedish daily press. The Swedish morning and evening newspapers are represented by the four largest daily newspapers in Sweden today; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. A cluster selection were made in the process of choosing the articles, because of the choice of newspapers which is the largest Swedish ones today, also a total selection when all published articles within the population have become objects for the survey. Previous research consists of framing theory and tonality of different subjects than this study, since similar essays traditionally relate to political and war reporting. Inspiration has been given from previous research on analysis tools to apply to this contemporary work which is at the intersection of popular culture and news content. The newspaper framing  in general is relatively homogeneous, which explains some tabloidization among, what we call, the quality press. The commercialization of the media gives rise to this, but some differences remain. Aftonbladet is the newspaper with the most frequent reporting by Leaving Neverland and then comes Expressen. Which means that the evening press prioritize this topic as a higher news value than what the morning press does. However, it is possible to extract a result which shows that the content of the morning press is of a more critical nature towards Leaving Neverland. Together, the result is thus presented through framing theory, media logic and tabloidization, which together explain how the documentary is framed. / Framing Neverland är en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur dokumentären Leaving Neverland gestaltas i svensk press mellan 25 januari till 20 maj 2019. Det är genom frågeställningarna “Hur ser gestaltningen av Leaving Neverland ut i svensk press?”  samt  “Skiljer sig morgon- och kvällspress i gestaltningen?”  som uppsatsen utformats. Gestaltningsteori står till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras med medielogik och tabloidisering, vilket operationaliseras till variabler i studien av 100 artiklar inom svensk press. Svenska morgon- och kvällstidningar representeras genom de fyra största dagstidningarna i Sverige idag; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Det är således ett klusterurval som gjorts av de största tidningarna, men även ett totalurval då alla publicerade artiklar inom populationen har blivit objekt för undersökningen.  Tidigare forskning består av gestaltning och tonalitet av annan slags karaktär än denna studie, då liknande uppsatser traditionellt sett förhåller sig till politisk- och krigsrapportering. Inspiration har givits från tidigare forskning gällande analysverktyg för att applicera på detta nutida verk som befinner sig i skärningspunkten mellan populärkultur och nyhetsinnehåll. Resultatet i studien visar att tidningarnas sammanslagna gestaltning generellt är relativt homogen, vilket förklarar viss tabloidisering bland “kvalitetspressen”. Mediernas kommersialisering ger upphov till detta, men vissa innehållsmässiga skillnader kvarstår. Aftonbladet är den tidning som står för största delen av nyhetsrapporteringen av Leaving Neverland och därefter kommer Expressen. Detta innebär att kvällspressen anser att detta ämne har ett högre nyhetsvärde än vad morgonpressen gör. Således går det att utvinna ett resultat som påvisar att morgonpressens gestaltning är av mer kritisk karaktär gentemot Leaving Neverland. Tillsammans redovisas följaktligen resultatet genom gestaltningsteori, medielogik och tabloidisering, vilket tillsammans förklarar hur medierna gestaltning ser ut av dokumentären.

“De konflikt-gestaltade partiledarna” är en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets gestaltning av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson den sista veckan innan riksdagsvalet 2018. Studien fokuserar på förekomsten av konflikt-gestaltning och typ av tonalitet. Syftet med studien är att undersöka hur gestaltningen yttrar sig och vilka likheter och skillnader som finns mellan de tre partiledarna och mellan de fyra tidningarna. De teorier och tidigare forskning studien utgår ifrån är teorierna dagordningsteorin och gestaltningsteorin samt forskning om tabloidisering, partipress, political bias, nyhetsvärdering och nyhetsurval. Dessa teorier och tidigare forskning hjälper studien att förklara och förstå de val tidningarna gör när de gestaltar partiledarna. Vart fjärde år är det riksdagsval i Sverige. 2018 års riksdagsval blev ett utav de jämnaste valen i svensk historia. Tidigare forskning visar att medier har stor makt över vad medborgare anser vara viktigt och vad medborgare har för bild av det politiska samhället. Vilken typ av bild det svenska folket fick av Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson i de största svenska tidningarna inför valet är därför viktigt att undersöka. Resultatet av studien visar att det förekommer mycket konflikt-gestaltning och negativ tonalitet i de texter i tidningarna där de tre partiledarna nämns. Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen använder sig av mer negativ tonalitet än vad morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet gör. Tidningarna skiljer sig även åt vad gäller vilken person de fokuserat på den sista veckan innan valet. Stefan Löfven är huvudfokus i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och Jimmie Åkesson är huvudfokus i Aftonbladet och Expressen. Resultatet mellan de tre partiledarna har inte lika stora skillnader. Det man dock kan konstatera är att Stefan Löfven nämns mer i texter med positiv och balanserad tonalitet än de andra två partiledarna. Jimmie Åkesson nämns något mer i texter med negativ tonalitet. Slutsatserna i studien är att det råder stora skillnader mellan morgon- och kvällstidningarna. Detta speglar den tidigare forskningens slutsatser kring tabloidisering, olika styrfält och partipress. / "The conflict-framed party-leaders" is a quantitative content analysis of Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet's framing of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson the last week before the general election in Sweden 2018. The study focuses on the occurrence of the conflict-frame and type of tonality. The purpose of the study is to investigate how the framing looks and what similarities and differences that exist between the three party-leaders and between the four newspapers. The theories and previous research this study is based on is the framing theory, agenda-setting theory and research about tabloidization, party press, political bias and news selection. These theories and previous research help the study to explain and understand the choices the newspapers make when framing the three party-leaders. Every fourth year there is a general election in Sweden. The 2018 general election became one of the most even elections in Swedish history. Previous research show that media have great power over what citizens consider to be important and what kind of image citizens have of the political society. What kind of image the Swedish people received of Stefan Löfven, Ulf Kristersson and Jimmie Åkesson in the largest newspapers before the election is therefore important to analyze. The results of this study show that the conflict-frame and negative tonality generally occurs a lot in the framing of the three party-leaders. Aftonbladet and Expressen use more negative tonality than Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The newspapers also differ in terms of which person they focused on the last week before the election. Stefan Löfven is the main focus in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and Jimmie Åkesson is the main focus in Aftonbladet and Expressen. The results between the three party-leaders do not have as much differences as the newspapers. What we can note however, is that Stefan Löfven is mentioned more in texts with positive and balanced tonality than the other two party-leaders. Jimmie Åkesson is mentioned a bit more in texts with negative tonality. The conclusions of this study are that there are major differences between the newspapers. This reflects the findings of the previous research on this subject.