I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas.

Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst. / What makes you trust what you’re reading? Is it the emotions in the text? Is it the facts? Or isit something entirely different? And what makes you not trust it? There are rules toeverything in the copywriting world, which means that there are also rules for how youshould write informative copy, selling copy, and even propaganda texts. This study aims toinvestigate and analyze how these techniques and narration rules affect the texts as a whole.Specifically, the study wants to examine which of these narration rules makes the readermistrust the text. Through literary studies, several narration rules have been defined. Theseare divided into three categories: Informative, Selling and Propagandistic. From thesenarration rules three texts were formulated, one text per genre. These three texts wereevaluated by three participants in an expert panel, all of which had different experiences withthe Swedish language. One Swedish teacher, one rhetorician and one literary scholar. Afterthe panels feedback the texts were rewritten, and the credibility of the rewritten text wastested through surveys. On this basis, it was found that the narration rule that gives the worstcredibility for an informative copy was its length. For selling copy it was the ones telling thereader how to act. And for the propagandistic it was selecting and simplification. Overall theinformative text was considered the most credible, and the propagandistic the least.