Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient. Metoden kan bidra till att hitta innovationspotentialer utifrån identifiering av individens behov, bjuder in till samarbete mellan olika aktörer, skapar en förståelse för individer samt är användarvänlig. Studiens undersökning visade att samtliga deltagare delade med sig av tankar och erfarenheter. De upplevde sig få vara delaktiga och medskapare av nya idéer samt utvecklingsmöjligheter. Metoden ansågs som givande då den gav möjlighet till nytänkande och fick deltagare att se bakom behoven.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning har varit att synliggöra elevers perspektiv på undervisningen i ämnetteater på kulturskola. Frågeställningarna har berört hur eleverna upplever undervisningen, vad deanser att de lär sig i teatersalen samt vilka möjligheter till inflytande och medskapande de ser finns inom undervisningen. Undersökningen har inspirerats av fenomenologisk utgångspunkt ochdatainsamlingen har gjorts via självrapporter och ett fokussamtal. Informanterna har varit teatereleverfrån sex olika teatergrupper vid fyra olika kulturskolor. Samtliga teaterelever är 16 år eller äldre.Svaren från undersökningens datainsamling jämförs med tidigare forskning där pedagogers perspektivpå undervisning i teater på kulturskola har lyfts fram. Med teorierna från Kjetil Thorgersens Kulturskoledidaktiska bro (2023) samt Bruners teori om externalisering (2002) analyseras och diskuteras resultatet. Fem teman framkom : Glädje och gemenskap, Accepterande miljö, Lära förlivet, Lära för scenen och Kreativt medskapande. Undersökningen visar att eleverna starkt lyfter framden sociala aspekten av teaterundervisningen, och hur deltagandet positivt påverkar deras mående genom att erbjuda trygghet och acceptans. De anser att det de lär sig har relevans både för ämnet teater i sig men även för många andra aspekter i livet. Detta stämmer väl överens med vad pedagoger uttryckt i tidigare forskning gällande teaterundervisningen på kulturskola. Undersökningen visar även att arbetet med övningar och arbetet mot en produktion ger många olika möjligheter till förhandling och kreativt medskapande i teatersalen mellan elever och pedagog.

Inom serviceforskning har synen på värdeskapande skiftat från att värde produceras av företaget till att kunden är drivande i den värdeskapande processen. Företagets möjlighet till värdeskapande begränsas till att påverka kundens värdeskapandeprocess. Inom "Service Logic" betraktas företaget kunna medskapa värde genom direkt interaktion med kunden. Traditionellt anses frontoffice vara den del av företaget som har denna interaktion, medan backoffice agerar avskilt från kunden. Utifrån att synen på värdeskapande har skiftat, syftar uppsatsen till att undersöka hur backoffice kan vara delaktiga i kundens värdeskapandeprocess genom plattformar av direkt interaktion. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med anställda på backoffice i flygbolaget SAS. Resultatet visar att det finns plattformar för direkt interaktion mellan backoffice och kund där medskapande av värde kan ske. Plattformarna återfinns i företagets produktutveckling, i backoffice dagliga arbetet samt i backoffice delaktighet i frontoffice. Resultatet tyder på att backoffice har en större roll som medskapare i kundens värdeskapandeprocess än vad tidigare forskning visar.

No description available.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser. Dessutom genomgår rummen en stark estetisering då de fungerar som stadens ansikte utåt i viljan att attrahera nya boende, besökande och företagande till staden. Kandidatarbetet visar att tillgängligheten till innerstadens offentliga rum inte är jämt fördelad över stadens invånare. Mentala föreställningar kring rum skapar sociala barriärer som verkar utestängande och exkluderande. Mindre bemedlade samhällsklasser blir undanträngda från innerstadens offentliga rum genom att de allt mer definieras utifrån konsumtionsmöjligheter, och rätten till staden undertrycks genom de offentliga rummens dominering av kapitalistiska strukturer. I arbetet identifieras tre designprinciper som konkretiserar hur tillgängligheten till innerstaden kan förbättras och hur de offentliga rummen kan bli mer inkluderande för alla medborgare. Designprinciperna fokuserar på att skapa goda mötesplatser och flexibla stadsrum som möjliggör medskapande och ökar medborgarnas rätt till staden. Designprinciperna omsätts i praktiken genom ett utvecklingsförslag för Gamla Torget i Uppsala, där en variation av funktioner på torget attraherar människor med olika behov under olika tider på dygnet. Torget blir genom utvecklingsförslaget en mer levande plats och det offentliga rummets inkluderande förmåga stärks, vilket främjar en socialt hållbar utveckling. De identifierade designprinciperna kan således användas av planerare och andra verksamma inom stadsutveckling, för att utveckla offentliga rum i innerstaden till mer öppna och demokratiska platser för alla medborgare.

För att bemöta kunders individuella behov försöker allt fler företag integrera kunderna i produktionsprocessen. Genom att delta i utformandet blir kunderna på så vis medproducenter. Syftet med studien är att undersöka hur kundens värdeskapandeprocess ser ut vid användandet av ett specifikt anpassningsverktyg, ”IKEA Home Planner”. Detta utförs genom att använda Grönroos och Voimas teoretiska ramverk om värdeskapande som analytiskt verktyg. Undersökningen består av en intervjustudie med kunder som använt anpassningsverktyget samt en innehållsanalys av Ikeas hemsida. Resultatet av studien visar att kunden upplever värde vid flera tillfällen i processen. Genom interaktion mellan kunden och företaget sker även ett medskapande av värde. Det medskapande värdet påverkar inte enbart värdeupplevelsen i den specifika situationen utan inverkar även på det ackumulerande värdet för hela värdeskapandeprocessen och på processens värdeskapande sfärers dynamik. Ju tidigare i processen den medskapande värdeupplevelsen uppkommer, desto större inverkan kommer den att ha på kommande värdeupplevelser samt det ackumulerande värdet. Därmed förklaras varför studien slutligen identifierar en värdeskapandeprocess som domineras av den gemensamma sfären.

No description available.

Det här arbetet uppmärksammar hur konst kan implementeras i den fysiska planeringen av offentliga rum. Under den gångna pandemin förändrades människors levnadsmönster och sociala aktiviteter hänvisades många gånger till offentliga rum utomhus. På grund av restriktionerna fck de offentliga rummen större betydelse än tidigare och ökad utomhusvistelse ställde högre krav på gestaltningen. Frågan om vad en god gestaltning innefattas av kan riktas mot många olika ämnesområden, i det här fallet blev avsaknaden av konst i gestaltningen av offentliga rum mest aktuell. Syftet med arbetet är att ta fram två olika planförslag för Kungsplan i Karlskrona. Dessa förslag gestaltas för att kunna bidra till fler möten och upplevelser kring konst. Därtill syftar arbetet till att undersöka hur aktiviteten i ett offentligt rum kan ökas med hjälp av konst. Arbetets teoretiska ramverk utgår ifrån begreppen hållbar utveckling som mynnar ut i social hållbarhet och rumslig rättvisa. I arbetets framtagna kunskapsöversikt har ett antal faktorer identiferats kring vilka tematiska inslag som kan bidra till en inkludering av en bredare målgrupp. I arbetet har en fallstudie använts som forskningsdesign samt metoderna platsanalys och de av Gehl och Svarre framtagna metoderna Mapping och Tracing tillämpats. Genom de två planförslagen illustreras två olika exempel på tematiska inslag, där syftet är att undersöka vad en konstnärlig gestaltning av ett offentligt rum kan innebära. De tematiska inslagen rör konst med koppling till människans sinnen samt lärande, delaktighet och medskapande i konst. Slutsatsen av detta arbete är att konst kan bidra till en ökad aktivering av offentliga rum, samt att olika typer av konst och tematiska inriktningar aktiverar ett rum på olika sätt. Utplacering av konst i det offentliga rummet kan både ge fler människor möjlighet att upptäcka konst, detta kan bidra till en ökad social hållbarhet och rumslig rättvisa.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs. However, we have found important challenges in bridging barriers that may occur when gathering people of different competencies, and involving proper participants that are representative of their groups.

Syftet med studien var att undersöka och vidareutveckla kunskap om implementering av kvalitetsledningssystem i den offentliga sektorn. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är sedan 2011 lagstyrt i vissa delar av offentlig sektor (SOSFS 2011:9). Andra delar av offentlig sektor har frivilligt valt att införa olika former av ledningssystem för kvalitet, medan andra organisationer inte har något uttalat kvalitetsledningssystem. Studien riktade sig mot att skapa mer kunskap om dessa varierande förutsättningar i offentlig sektor. En kvalitativ design med en praktiknära och undersökande ansats användes i denna studie. Femton individuella intervjuer och en gruppintervju med tre informanter genomfördes. Informanterna kom från offentliga organisationer på både kommunal och regional nivå. Resultatet från intervjuerna gav en ytterst diversifierad bild av kvalitetsledningssystem i offentlig sektor. Kvalitetsledningssystem definieras och används på varierande sätt. Informanterna uttryckte ett gemensamt behov av en förstående och tydlig ledning, utrymme i tid att arbeta med kvalitetsfrågor samt ett systematiskt arbetssätt. Några av de mest uttalade behoven som identifierats i studien är en tydligare nationell styrning gällande SOSFS 2011:9 samt utveckling av modeller och manualer som förenklar det praktiska arbetet med lagstiftad kvalitetsledning. Studien tydliggör också ett behov av ytterligare forskning för att bland annat överbrygga klyftan mellan nationell lagstiftning och det vardagliga arbetet inom kommuner och regioner. Studien har identifierat ett antal områden och kärnvärden som tillsammans bildar en modell för hur kvalitetsledning inom offentlig sektor skulle kunna stödjas. / Since 2011, quality management systems have been governed by law in certain parts of the public sector (SOSFS 2011: 9). Other parts of the public sector have voluntarily chosen to introduce various quality management systems, while other organisations do not have any identified quality management systems. The study aimed to create more knowledge about these varying conditions in the public sector. A qualitative design, close to practice with an investigative approach was used in this study. Fifteen individual interviews and a group interview with three informants were conducted. The informants were all working in public organisations at both municipal and regional levels. The results from the interviews provided a diversified image of quality management systems in the public sector. Quality management systems are defined and used in several ways. The informants expressed a common need for an understanding, transparent and straight forward management approach, time to work with quality issues and systematic work methods. Some of the most pronounced needs identified in the study are more explicit national governance regarding SOSFS 2011:9 and the need of developing models and manuals that simplify the practical work with legislated quality management. The study also clarifies the need for further research to bridge the gap between national legislation and the everyday work within municipalities and regions. Several supportive core values were identified in this study related to the field of quality management. The authors used the core values to create a model that might be useful to improve quality management in the public sector in the future. / <p>2021-06-06</p>