<p>Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem?</p><p>Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.</p>

Företag runt om i världen genomför mängder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affärssystem. Driftsättning av affärssystem är en omfattande process som kräver kunskap, engagemang och planering från de inblandade parterna. Leverantörerna av affärssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistår med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsättningen av affärssystem. De externa konsulterna är beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska använda systemet, de så kallade användarna. Detta för att få kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns på affärssystemets framtida funktionalitet. Involveringen av användarna ses som avgörande för att uppnå en lyckad driftssättning och därför ämnade denna studie att undersöka vilken syn har konsulterna på användarinvolvering i implementationsprocessen av affärssystem? Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersöka verkligheten genom djupgående intervjuer. Med hjälp av sex konsulter från tre olika företag, i varierande storlekar, kunde empirisk data samlas in för att jämföras med den teoretiska referensramen. Undersökningen av användarinvolvering påvisade vissa negativa men främst positiva effekter, där användaracceptans kan ses som den viktigaste positiva aspekten. Undersökningen väckte intressanta diskussioner och reflektioner, vilka vidare ledde fram till studiens resultat som bland annat visar att konsulterna anser att användarna ska engageras i ett tidigt stadium av implementationsprocessen. Då det är svårt att involvera alla användare bör nyckelpersoner utses, som kan företräda företaget och i slutändan utbilda övriga användare. Sammantaget anser konsulterna att användarna måste involveras för att möjliggöra deras arbete vid implementationsprocessen av affärssystem.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling. Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande. Ett bra beslutsstödsystem ställer krav på att informationsbehoven matchas utifrån användarna samt att informationen uppnår en hög informationskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats inom ämnet informatik är att undersöka hur informationsbehoven och informationskvaliteten påverkar valet av ett beslutsstödsystem ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsen är vinklad ur ett användarperspektiv. Val av fallverksamhet är Skövde Kommun som är en organisation inom den offentliga sektorn. Utifrån kvalitativa intervjuer med potentiella användare till ett beslutsstödsystem har en kartläggning av informationsbehov och krav till ett system frambringats. Den empiriska undersökningen har också bidragit till en kartläggning av behoven för att systemet ska uppnå en god informationskvalitet. Användarinvolveringen, vilken har innefattat en involvering av de framtida användarna av ett beslutsstödsystem i den empiriska undersökningen, har varit en betydelsefull del under fallstudien. Det framgår i undersökningen att respondenterna har behov och krav gällande hur de själva ska kunna hantera och behandla information utifrån egna intressen och anpassningar i systemet. Det framgår också att systemet ska vara användbart och matcha de krav som uttryckts för att uppnå en informationskvalitet. Jag kan identifiera att användarinvolvering och användbarheten är faktorer respondenterna lägger stor tonvikt på för en lyckad systemutveckling. Det framgår även i den empiriska undersökningen att respondenterna har ett behov av att kunna jämföra data utifrån olika perspektiv och ändmål inför beslutsfattande gällande E-tjänsteutveckling.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient. Metoden kan bidra till att hitta innovationspotentialer utifrån identifiering av individens behov, bjuder in till samarbete mellan olika aktörer, skapar en förståelse för individer samt är användarvänlig. Studiens undersökning visade att samtliga deltagare delade med sig av tankar och erfarenheter. De upplevde sig få vara delaktiga och medskapare av nya idéer samt utvecklingsmöjligheter. Metoden ansågs som givande då den gav möjlighet till nytänkande och fick deltagare att se bakom behoven.

Syftet med studien var att undersöka möjliga likheter i val av metoder och appliceringstillfälle för användarinvolvering, samt vilka effekter detta kan kopplas till. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer hos fyra produktutvecklande företag som i någon mån riktar sig till privatpersoner. Studiens teoretiska bakgrund bygger på en litteraturstudie i området användarinvolvering i produktutvecklingsprojekt. Orsaken till litteraturstudien var osäkerhet och luckor i området. Det finns många olika metoder som kan tillämpas på olika sätt och i olika faser vilka medför olika effekter på både projekt och resultat. Då vissa metoder tros medföra kortare utvecklingstider har det blivit en självklarhet för företag att använda någon form av användarinvolvering. Genom webbaserad research valdes fyra företag ut, varav tre har en lång industriell bakgrund och det fjärde är ett konsultföretag inom produktutveckling. Två av respondenterna arbetar som experter för användarinvolvering och hoppar in stundvis i företagets olika utvecklingsprojekt. De andra två är projektledare som är djupt insatta i alla utvecklingsprocessens olika steg. Respondenterna är bland de mest insatta inom användarinvolvering inom företagen. De fyra respondenterna uttryckte vikten av användarinvolvering men hade samtidigt olika syn på hur det ska implementeras i projekt. Ett företag fokuserar på att testa användarens förståelse, ett fokuserar på undersökning i projektets början, ett intervjuar och testar prototyper och det sista letar efter användarbehov hos andra personer än slutanvändaren. Intervjuer och observationer är de metoder som alla företag använder sig av. Det skiljer sig dock i hur och när under processen de används. En respondent ansåg inte att det finns en universalmetod som passar alla personer och i alla projekt. Ett par intressanta områden som togs upp var att det är viktigt att involvera användare i projektets början och att det kan ses som en investering då man kan spara mycket på att göra rätt från start. Respondenterna hade svårt att koppla specifika effekter till användarinvolveringen. Dock togs potentiella samband upp såsom bra korrelation mellan kundnöjdhet och energi nedlagd på användarinvolvering, bra feedback, att det är en bidragande faktor till prisvinnande, bra betyg av testinstitut och att det medför att de uppfyller användarbehoven bättre. Slutsatserna från denna studie kan sammanfattas i att det inte finns några standardiserade metoder alla företag använder sig av. Både val av metoder, tillvägagångssätt och appliceringstillfälle skiljer sig i de undersökta företagen. Studien har även lett till insikter om att användarinvolvering med största sannolikhet medför positiva effekter, men att detta är mycket svårt att mäta på grund av många ingående faktorer.

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigtär det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar attutveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare harpå produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passarkundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats försystemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklareoch återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare isystemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem enanvändarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittategna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hurleverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar-/kundinvolvering. Vi har grundat studien med litteratur inom områdetanvändarcentrerad systemdesign, för att sedan fortsätta med en undersökningav hur det går till i verkligheten. För att skapa ett visst djup, har vi utfört enstörre intervju med en utvecklare av ett populärt affärssystem. Vi har sedan söktskapa en viss bredd genom att komplettera studien med kortaretelefonintervjuer med andra utvecklare och återförsäljare av affärssystem somsäljs på den Svenska marknaden. Vi har kommit fram till att leverantörer avaffärssystem och verksamhetsstöd anser sig använda en användarcentreradsystemutveckling som till många delar speglar de teoretiska ansatserna,metodiken är dock oftast anpassad till de speciella behov som finns kring denpaketerade mjukvaruutvecklingen. De involverar kunder och användare på ettsätt som tillgodoser både produkten och kundernas utvecklingsbehov. / Uppsatsnivå: D

<p>Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter.</p><p>Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga <em>var</em> i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga <em>hur</em> användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen.</p><p>Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: <em>att tidigt involvera användarna</em>,<em> att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna</em>, <em>att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till</em>, <em>att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart.</em> Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.</p>

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter. Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga var i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga hur användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen. Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: att tidigt involvera användarna, att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna, att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till, att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart. Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.

Uppsatsens syftet var: att ta fram – med tjänstelogik och ett hållbarhetsperspektiv - en holistisk insamlingsmetod för urvalskriterier och en utvärdeingsmetod samt undersöka om det finns skillnader mellan kund- och producentkriterier. Teorierna i uppsatsen är hämtade ifrån klassisk produktutveckling i kombination med tjänsteforsking och framförallt tjänsteinnovation. En fallstudie har genomförts för svara på de fyra forskningsfrågorna: 1. Hur bör kriterierna tas fram för att uppnå ett holistiskt perspektiv? 2. Vilka kriterier bör användas vid utvärdering av produkter? 3. Hur bör kriterierna användas för att säkerställa att produkten uppfyller de krav som ställs? 4. Hur förändras urvalskriterierna i utvecklingsprocessen på grund av kund- och användarinvolvering? Resulatet är en utvärderingsmetod för gavelisolering till Yankee-cylindrar som använder sig av en produktspecfikation, Phal och Beitz elimineringsmatris, Pughs relativa beslutsmatris och Kesselrings kriterieviktsmatris. En analys av processen och hur kund- och användarinvolvering påverkade kriterierna som används i utvärderingsmetoden utfördes när metoden var framtagen. Uppsatsen bidrar till ytterligare kunskaper om kund- och användarinvolvering i utvecklingsprocessen samt en metod för hur kunders och användares kunskap kan användas i utvärderingsprocessen. / The purpose of the essay is to develop a holistic collection method for selection critera by using service logic and sustainability and an evaluation method and also investigate the difference between customer criteras and producer criteras. Theories in the essay are derived from classical product development combined with service research and especially service innovation. To answer the four research questions, below, a case study has been conducted. 1. How should the criterias be generated to ensure a holistic perspective? 2. When evaluating products which criterias should be used? 3. How should the criteria be used to ensure that the product meets the imposed requirements? 4. Due to customer and user involvation, how does the criterias change in the development process? The result of this essay is an evaluation method for Yankee head insulation using a product specification, Phal and Beitz's elimination matrix, Pugh's decision matrix, and Kesselring's matrix. When the evaluation method was developed an analysis was cunducted of the process and how customer and user involvement affected the criteria used in the method. The essay contributes to further knowledge of customer and user involvation in the development process as well as a method for how customers and users' knowledge can be used in the evaluation process.