The aim of this thesis is to investigate how four educated school librarians select titels to present to their pupils during book talks, and their understanding of the concept of quality. I have used two main questions: * What method of selection do the interviewed school librarians use when they choose books to present during book talks? * How do the interviewed school librarians understand the concept of quality in relation to book talks? In order to obtain answers to my questions I have used the qualitative method of semi-structured interviews. I interviewed four school librarians who work with book talks for children from ages 6-12. To analyse their answers I used three views on reading: the pragmatic, the traditionalistic and the emancipatory view. I found that the most important factor in my informants’ book selection is that they chose books they believe the pupils would enjoy reading. They were reluctant to define the concept of quality and the common view was that the fact the pupils were reading was more important than the value of the content in the book.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas. Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram.

<p>I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen. De olika hypoteserna testar om det är förändringar i utbildningen, flygsäkerhets faktorer, flygteknologisk utveckling eller effektivitet i examinerande av piloter som är huvuddrivkraften. Det forskaren kommit fram till är att huvuddrivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen är effektivitetstänkandet. Arbetet med att ta fram en ny urvalsprocess har skett i syfte att minska antalet avgångar från utbildningen men har uppnått det genom att kunna införa DMT som testmetod och en ny utbildningssyn på flygskolan. Genom noggrannare tester och tolkningar av testresultat kan UTK numera utgå från att varje elev som tas ut i urvalsprocessen har de grundförutsättningar som krävs för att genomföra en godkänd GFU, vilket är en viktig del i dagens effektiva utbildning.</p> / <p>In this essay raises the question about the driving forces behind the change in the selection process for fighter pilots during the 70s is raised. 1970 there was a reform of the fighter pilot selection system where it went from a characterological selection to “stegvist urval”. The characterological selectionwas based mostly on psychological interviews while “stegvist urval” was a range of tests directed against certain specific areas of flying. Even in the “stegvist urval” interviews by psychologists are used, but is no longer the main source of information for UTK. The work is structured as a hypothesis which the researcher has set four different hypotheses for what was the driving force behind change in the selection process. The different hypotheses test if it is the changes in training, flight safety factors, technological development or the graduating of pilots that isthe main driving force. The researcher arrived at the conclusion that the main driving force behind the change in the selection process is effectivity. The work of developing a new selection process has been in purpose to reduce the number of drop-offs from the flight training. That has been achieved by introducing the DMT method in the selection process and a new way of conducting the flight training at flight school. By carefully testing and interpreting test results, UTK now can assume that every student that passes the selection process has the necessary pre requisites to complete basic flight training, which is an important part of today's effective flight training.</p>

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen. De olika hypoteserna testar om det är förändringar i utbildningen, flygsäkerhets faktorer, flygteknologisk utveckling eller effektivitet i examinerande av piloter som är huvuddrivkraften. Det forskaren kommit fram till är att huvuddrivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen är effektivitetstänkandet. Arbetet med att ta fram en ny urvalsprocess har skett i syfte att minska antalet avgångar från utbildningen men har uppnått det genom att kunna införa DMT som testmetod och en ny utbildningssyn på flygskolan. Genom noggrannare tester och tolkningar av testresultat kan UTK numera utgå från att varje elev som tas ut i urvalsprocessen har de grundförutsättningar som krävs för att genomföra en godkänd GFU, vilket är en viktig del i dagens effektiva utbildning. / In this essay raises the question about the driving forces behind the change in the selection process for fighter pilots during the 70s is raised. 1970 there was a reform of the fighter pilot selection system where it went from a characterological selection to “stegvist urval”. The characterological selectionwas based mostly on psychological interviews while “stegvist urval” was a range of tests directed against certain specific areas of flying. Even in the “stegvist urval” interviews by psychologists are used, but is no longer the main source of information for UTK. The work is structured as a hypothesis which the researcher has set four different hypotheses for what was the driving force behind change in the selection process. The different hypotheses test if it is the changes in training, flight safety factors, technological development or the graduating of pilots that isthe main driving force. The researcher arrived at the conclusion that the main driving force behind the change in the selection process is effectivity. The work of developing a new selection process has been in purpose to reduce the number of drop-offs from the flight training. That has been achieved by introducing the DMT method in the selection process and a new way of conducting the flight training at flight school. By carefully testing and interpreting test results, UTK now can assume that every student that passes the selection process has the necessary pre requisites to complete basic flight training, which is an important part of today's effective flight training.

While the Swedish media concentration increases, it becomes important to investigate whether mass media plays an inhibitory role in a democratic perspective in the development of public libraries' holdings. The study aims to fill a knowledge gap by creating a model that can measure whether there is any correlation between the media concentration and public libraries purchases of books. Our research questions are:- What requirements must comply with such a model?- How does the model operate in a trial? The theoretical framework is based on Bourdieu's theory regarding the literary field. To get answers to our questions, we used the method of quantitative content analysis. Our results show that the big publishers dominate our empirical data and that a minor part of what is published is presented in the media. In order to generalize our result a major study on the subject ought to be conducted. We believe that our model can provide a basis for further thesis.

Syftet med den här studien är att undersöka vad chefer respektive rekryterare anser är av störst vikt i en rekryteringsprocess. Respondenterna som medverkade i den här studien utgjordes av fem rekryterare och fem chefer som utför rekrytering. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer som spelades in med respondenternas samtycke. Den insamlade datan transkriberades enligt ortografisk transkriberingsstil och analyserades sedan genom tematisk analys. Resultatet visade bland annat att rekryterarna värderade en väl utformad kravprofil för att underlätta rekryteringsprocessen som helhet. Cheferna visade sig generellt värdera en väl fungerande arbetsgrupp och därför ansågs det vara viktigt att hitta en kandidat som passar in på arbetsplatsen. Slutsatsen blev bland annat att rekryterare ansåg att objektivitet är det viktigaste i en rekryteringsprocess medan chefer ansågatt det viktigaste är att få en positiv känsla för kandidaterna.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur rekryterare i bemanningsbranschen, och då specifikt inom området industri och logistik, resonerar kring mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. Vi vill också undersöka om det finns en medvetenhet eller en genomtänkt strategi för att tillvarata en mångfald av kompetens i rekryteringsprocessen. Vi har valt detta ämne då vi vill få en djupare förståelse för hur rekryterare resonerar när de anställer arbetstagare till bemanningsbranschen, och vi har därför utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. De teoretiska utgångspunkter som vi använder oss av är samhällsforskaren Pierre Bourdieus teorier, vi använder oss av hans begrepp för att förklara de klassificeringsmekanismer som framträder i rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå respondenternas upplevelser och handlingar i den sociala värld de befinner sig i. De empiriska resultat som framkommer visar på att respondenterna generellt är positiva till mångfaldsfrågor i rekryteringsprocessen. De upplever dock att de arbetssökandes personliga egenskaper ofta värderas högre än konkreta kompetenser. Vår undersökning visar på att urvalet ofta utgår från vaga beslutsunderlag under intervjusituationen. Respondenterna upplever inte att de medvetet använder sig av organisationens mångfaldspolicy i rekryteringsprocessen, de upplever istället att det ofta är kundens behov som styr urvalet. En tydlig paradox som uppkommer i empirin är det faktum att respondenterna uppger att de vid urvalet främst utgår från den arbetssökandes kompetens, faktorer såsom kön, ålder och etnicitet påverkar inte urvalet. Samtidigt visar det empiriska resultatet på att urvalet till stor del styrs av respondenternas subjektiva uppfattningar, detta kan leda till att vissa grupper riskerar att exkluderas i rekryteringsprocessen. Samtidigt upplever respondenterna i vår undersökning att kundföretagen kan ha oskäliga krav på den personal som ska hyras in. I dessa fall hävdar respondenterna att de endast hyr ut anställda utifrån kompetens. Detta visar på att den undersökta organisationen kan vara med och medverka till utvecklingen av mångfald i arbetslivet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Undersökningar visar att elever har svårt att ta till sig evolutionsteorin och i stället väljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel väljer de att förklara fjällharens vita vinterpäls med att en vit päls gör att den syns sämre. Det här är ett exempel på att eleverna gärna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen går ut på att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsätts för torka. Plantorna har olika simulerade genotyper och kommer därför att reagera olika på torkstressen. Tanken med laborationen var att få elever att använda sig av mer vetenskapliga förklaringar till evolutionen istället för icke veteskapliga. Resultaten visar att eleverna ändrat uppfattning, men inte riktigt till en mer vetenskaplig förklaring utan de har gått från sin tidigare förklaringsmodell till att inte riktigt kunna förklara vad som händer vid evolution.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser.