Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.