Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen. Detta leder i sin tur till en mer positiv inställning till processen som helhet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript. Härtill 3 uppsatser.

Barnlitteratur ses som en självklar del av förskolans verksamhet och det är vanligt med daglig högläsning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad förskollärare har för syn på och vad som påverkar deras val av barnlitteratur avsedd för högläsning i förskolan. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts i en större och en mindre kommun. Resultatet har analyserats ur ett didaktiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv för att synliggöra de didaktiska val förskollärare gör samt vilka faktorer som kan påverka deras möjlighet att göra dessa val. Resultatet presenteras genom beskrivande statistik och visar att förskollärare anser att förskolan bör rymma flera olika genrer och i synnerhet faktaböcker, medan de själva tycks föredra verklighetstrogen skönlitteratur. Förskollärare anser att böcker som väljs bör intressera barnen, ha positiv värdegrund och locka till samtal och diskussion. Det framstår även som viktigt att barnen ska kunna identifiera sig i berättelsen. Högläsning används främst för att ge tillfälle till samvaro samt stimulera fantasi och verbal språkutveckling. Bibliotek framstår som det vanligaste sättet att införskaffa böcker och förskollärare är generellt nöjda med utbudet. Förskollärare i yngre barngrupper anser att det är viktigare att utbudet motverkar stereotypa könsroller än de i äldre barngrupper, som istället lyfter vikten av att böckerna lockar till samtal och diskussion. Den mindre kommunen verkar inte ha samma möjligheter att köpa böcker som den större kommunen men tar emot fler barnböcker som skänks. I den mindre kommunen var en positiv värdegrund viktigare medan fler förskollärare i den större kommunen lyfte genusaspekter. Förskollärare i den större kommunen lade mer tonvikt vid diskussion och förskollärare i den mindre betonade istället samvaron. Några slutsatser är alltså att förskollärares syn på barnlitteratur påverkas till viss del av vilken ålder barngruppen har, men också var i landet man bor. Anskaffandet av barnlitteratur påverkas också av den geografiska faktorn. Däremot visar studiens resultat inga skillnader vad gäller anskaffning beroende på barngruppens ålder.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm. Uppsatsen syftar till att undersöka svensklärares syn på svenskämnet och hur den i sin tur påverkar urvalsprocessen samt hur lärarna ser på upphovsrätt och andra lagar som finns att förhålla sig till när skönlitteratur läses och spelfilm visas i klassrummet. Genom livsvärldsintervjuer med lärare som arbetar i den senare grundskolan och gymnasieskolan har urvalsprocessen av skönlitteratur och spelfilm analyserats. Uppsatsen använder en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats och tematisk analys för att förklara hur lärarna reflekterar kring uppsatsens frågeställningar. Uppsatsens resultat visar att lärarnas syn på svenskämnet förändras beroende på syftet med undervisningen, till exempel kan undervisningen vara både erfarenhetsfokuserad och text estetiskt fokuserad om det är lärarens syfte med undervisningssituationen, och att det i sin tur påverkar urvalsprocessen. Resultatet visar att lärarna tydligt tar elevgruppen i beaktande när urvalet sker, innehållet och språket i skönlitteraturen och spelfilmen måste vara anpassat för elevgruppen utan att utmana gruppen eller enskilda elever på ett provocerande sätt. Även upphovsrättsliga aspekter och diskussioner med kollegor påverkar urvalet av skönlitteratur och spelfilm i skolan. Kring urvalet av spelfilm är åldersgräns och våldsinnehållet viktiga komponenter i urvalsprocessen.

The purpose of this essay is to evaluate whether or not saintly biographies can provide readers with information about the saints’ origin in regard to people and geographical locations. This is achieved by analyzing St Erik (1125-1160), St Katarina of Vadstena (1332-1381) and St Birgitta of Vadstena (1303-1373) printed by Steffen Arndes in Lübeck 1492 in his legend Das Leuend der Hÿlghen, which are put in juxtaposition with three saint biographies written in Sweden. The Swedish counterparts of St Erik and St Katarina are written in a modern adaption of Ett forn-svenskt legendarium (1874) whereas St Birgitta’s saintly biography is taken from Tryggve Lundén's Svenska Helgon (1972). Both the German biographies and woodcuts are objects of interest in this analysis to determine the intermediality between text and depiction as well as Steffen Arndes’s selection of content in his adaptations. Arndes’s selection, both in text end woodcuts, is the key to determine what content might have been commonly known and therefore not included in his adaptations.   The results of the study is that Steffen Arndes’s adaptations of the saint biographies reveal some details left untouched, namely one of St Erik's and St Katarina's attributes, possibly implying that these are part of the common discourse and therefore somewhat redundant. The questions, however, exceed the answers as the research resulted in more questions to be dealt with in further research.

This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.

This paper discuss the main reasons behind selection criteria indigitistion and accessibility of phonogram at three departments atStatens musikverk (the Swedish performing arts agency). The threedepartments – Svenskt visarkiv (The swedish folk archive), Capricerecords and Elektronmusikstudion (center for electronic music andsound art) – are in different ways working with musical culturalheritage and the purpose is to analyze what underlying factors decidesthe selection criteria process in digitisation and accessibility of therecordings from the departments archives.At first i give some basic facts about phonogram history and nationaland international sound archives and the history of Statens musikverkand the departments, all public authorities. The emperical material, aninformant interview and e-mail interviews, and qualitative documentstudies, is discussed in relation to the theorethical framework createdby Sanna Talja.Based on Taljas perspectives, general education, alternative anddemand, and her discourses about culture and society, i discussdifferent key factors that is important in the selection criteria process,among them the conception cultural heritage, national cultural policy,quality, education, the global music industry, reserach strategies, usercategories and demand.

The aim of this bachelor thesis is to examine the different discourses related to freedom of expression linked to collec-tion development that can be identified in and around the public library field. Questions posed in this study are: What discourses can be found and how do they interact? How is the public library’s mission described in relation to freedom of expression and collection development within each dis-course? Which subject positions are visible in the debate? The theoretical starting-point is Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The used method is discourse an-alytic, but since Laclau and Mouffe provide no explicit step by step method how to use their theory, we have had to find inspiration in other discourse analytic papers. 38 articles from library journals and daily newspapers were analyzed. The re-sult of the analysis reveals three discourses: a libertarian dis-course, a profession-centred discourse and a reflexive dis-course. From a professional point of view selection, based on professional considerations, is a necessity since no public li-brary is able to stock everything. From a libertarian perspec-tive, the public library’s mission is to serve the public with-out any censorship filters. The main position in the reflexive discourse is that freedom of expression is negotiated in dia-logue with vulnerable groups to ensure a public library for all. Based on the result of the analysis we draw the conclu-sion that the interpretations of laws and guidelines differ within the public library discourse. We therefore propose a clearer national coordination on collection development strat-egies.

This essay focuses on strategies for acquisitions in Swedish publiclibraries. The topic has been occuring in the public debate off andon since the70s. The dominant view has been that librarians haveallowed demand direct the purchases of media and thus haveignored quality literature.This debate has caused me to reflect on the librarians constantdilemma when purchasing media. Are they supposed to chooseliterature that are in demand, or should an evaluation made bylibrarians be the decisive?The previous research has shown that the library profession istraditionally characterized by a non-judgmental approach. It alsosuggests that librarians rather talk about their informationintermediary role than their work with acquisitions.My theoretical problem is a somewhat provoking hypothesis thatlibrarians are reluctant to appear as arbiters and that this can havea direct or nondirect impact on acquisitions.My purpose with this paper is to study which one of the selectioncriteria; demand, quality or professional competence is the mostdominant in the texts, an also how the acquisitions are organized.As source material I use collection development policies.From the result of the investigation I conclude that demand is thedominant selection criteria. Thus it is the patron who is put at thecenter, rather than quality and the librarian´s expertise regardingacquisitions. The competence of the librarian is however mentionedin the acquisition process, sometimes in an indirect way, but it isnot highlighted in the texts.I therefore argue that there is evidence to suggest that librarians asprofessionals do not want to emphasize their role as arbiters andthat it affects the media selection in Swedish public libraries. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning