This paper discuss the main reasons behind selection criteria indigitistion and accessibility of phonogram at three departments atStatens musikverk (the Swedish performing arts agency). The threedepartments – Svenskt visarkiv (The swedish folk archive), Capricerecords and Elektronmusikstudion (center for electronic music andsound art) – are in different ways working with musical culturalheritage and the purpose is to analyze what underlying factors decidesthe selection criteria process in digitisation and accessibility of therecordings from the departments archives.At first i give some basic facts about phonogram history and nationaland international sound archives and the history of Statens musikverkand the departments, all public authorities. The emperical material, aninformant interview and e-mail interviews, and qualitative documentstudies, is discussed in relation to the theorethical framework createdby Sanna Talja.Based on Taljas perspectives, general education, alternative anddemand, and her discourses about culture and society, i discussdifferent key factors that is important in the selection criteria process,among them the conception cultural heritage, national cultural policy,quality, education, the global music industry, reserach strategies, usercategories and demand.

<p>Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet.</p><p>Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området.</p><p>Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV.</p><p>Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika stor roll för upphovsmän och artister behöver emellertid detta inte vara något stort problem. Vidare kan nedladdning av musik via Internet vara välfärdshöjande även vid dagens ersättningssystem, givet att nyttoökningen av att fler får konsumera skapade verk överstiger minskningen i nytta av färre nya verk.</p>

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet. Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området. Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV. Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika stor roll för upphovsmän och artister behöver emellertid detta inte vara något stort problem. Vidare kan nedladdning av musik via Internet vara välfärdshöjande även vid dagens ersättningssystem, givet att nyttoökningen av att fler får konsumera skapade verk överstiger minskningen i nytta av färre nya verk.

Interpretation innebär att tolka och att återge. När en musiker interpreterar ett verk innebär det att den förhåller sig till en nottext och sätter verket i en musikhistorisk kontext. Det finns en tradition att förhålla sig till men också att ifrågasätta och bryta emot. Det finns alltid utrymme för en interpret att tillföra musiken sina egna uppfattningar. I själva verket är det en underförstådd förutsättning för att en interpretation ska vara relevant. Förhållandet mellan interpret och lyssnare är också central. Man kan säga att lyssnaren i sin tur interpreterar. Lyssnaren mottar det den hör och omformar det i sitt eget inre.  Det är upp till lyssnaren att vara mottaglig men jag tror det mesta ansvaret ligger på interpreten för den ansvarar för ett gemensamt möte i musiken. Man kan även säga att lyssnaren interpreterar när den lyssnar.  Det jag insett efter mycket lyssnande på Beethovens pianosonat op.109 är att olika interpreter tolkar texten och notbilden på väldigt olika sätt. Det är såklart en fråga om personlighet men jag menar att eftersom det är ett så sent verk av Beethoven, vilket innebär ett innovativt komponerande i förhållande till den traditionella wienerklassicism Beethoven tidigare komponerat i, finns det ytterligare anledningar till att det råder ovanligt skilda interpretationer. Detta är ytterligare en anledning om varför verket blir så intressant. Beethovens sena kompositioner innehåller en mer introvert karaktär och denna sonat tycks locka ut något alldeles särskilt personligt hos varje interpret.  I detta arbete analyserar jag notmaterialet och min egna interpretation i förhållande till andras interpretationer av Beethovens pianosonat op.109.

The aim with this master thesis is to study which ambitions and strategic aims Gothenburg’s district libraries have regarding their music sections. I have utilized my theory from Sanna Talja, a Finnish researcher in Library and Information Science. She identifies three perspectives in maintaining a music library. She calls them, general education, alternative and demand. I have performed a qualitative study, in interviewing ten librarians responsible for the music section at the district libraries. The results, from analysing, the interviews were discussed in relationship to Taljas research findings. Thereby, I could easily distinguish each libraries working methods at the music section and link them to Taljas perspectives. The conclusion of this study is that there are just a few libraries, in my material, who express that they have guidelines to follow and strategic aims to work toward. It was also shown that few of those responsible for the music sections had a strong interest in music. This lack of interest can also be translated into deficiency in competency. It can be assumed that this played a role in the way two libraries stagnated when it came to purchasing new music. Furthermore this study shows that quality is not considered very important when the libraries buy in music. Another conclusion from the study is that the libraries show low levels of knowledge on local users. Rhetorically, librarians stated that their knowledge of users was large. However, none of them have researched their local inhabitants on a deeper level. / Uppsatsnivå: D

This master thesis is an attempt to analyze and compare the work being done to digitize the phonograph record collections of The National Library of Sweden (KB) and the Record archive of the Swedish Radio. Through interviews, official documents and newspaper articles the methods of digitization and the reasoning behind these methods are explored in order to answer the questions of what the purpose and goals of the digitization efforts are, what similarities and differences can be found in the digitization methods of the two archives, how these differences can be explained and how the digital files function as a representation of the analog object. The two archives are found to have a common goal of providing access to their collections through digitization, but the Royal Library has a greater emphasis on digitization as a means of preservation of the cultural heritage. This largely mirrors the overall objectives of the organizations. At present, both archives only digitize on demand, and choose not to scan the record covers. However, KB has a long term goal to digitize the entire collection, with covers. Overall, the Royal Library adhere more closely to archival standards and have better trained personnel. Neither of the archives are found to be fully utilizing the possibilities of digitization as a new way to represent the original objects, but are rather primarily adding a sound file to existing catalogs.

What remains after digitalization? Audio-visual documents are today at risk of deteriorating because of the fragilematerial they consist of, and although the process of transferring the information onto a digital format is oftenused to preserve the data they contain, the question of what becomes of the remaining analogue data carrier isnot raised in modern research.This thesis has examined how old and fragile sound recordings are kept and managed in an archive afterthey have been digitized. A case study was used to investigate how an archival institution view the remainingdata carriers and what becomes of them today when the information they carry is available on another format.The fragility of the recording was of importance for the study, because it means that it is not possible to play iton an analogue play back device without damaging it, and its status as an archival document can be questioned.The archive which this thesis investigated consisted of the Institute for Languages and Folklore in Uppsala,Sweden, which houses a great deal of old and fragile sound recordings which were collected on a phonograph asearly as 1896. This makes these recordings the oldest ones in Sweden that has been collected for recordkeepingpurposes. By examining the role, function and value of the recordings, this study investigated whether they holdan importance for the archive as historical objects, or as functional documents. The study consisted of a triangulationmethod, where interviews, a document analysis as well as an object biography method were combined tocompare and analyze the empirical findings in conjunction with each other. The results indicated that althoughsome documental properties still existed, the old sound recordings kept in the archive were mostly seen as historicalobjects. However, a theoretical analysis indicated that the recordings could be seen as a hybrid of both documentand artefact. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Denna uppsats diskuterar fyra unga vuxnas, i Växjö, relation till vinylskivor som format för musiklyssning. Genom den kvalitativa intervjumetoden görs ett försök att beskriva hur informanterna motiverar användandet av vinylskivor, vilka egenskaper som de tillskriver skivorna och hur det förhåller sig gentemot digital musiklyssning. Materialet har analyserats med hjälp av teorier kring retrologier (skapandet av sätt att se tillbaka), affordance (vinylskivans polyvokala egenskaper) och rekontextualiseringsprocesser (vilka egenskaper tillskrivs formatet i en modern kontext). Studien visar på vinylskivans förmåga att frambringa en särskild känsla hos informanterna och hur detta skapas utifrån flertalet olika dimensioner, så som skivans fysikalitet, visuella egenskaper och inbjudan till ett aktivt lyssnande.