No description available.

No description available.

Det finns en risk för att producenter av audiovisuellt material förringar betydelsen av den audiella delen till förmån för den visuella. Sonnenheim och Pauletto (2014) menar att det audiella materialet är av minst lika stor vikt som det visuella när det kommer till hur bra det audiovisuella materialet blir. De hävdar att det finns fyra ljudelement som måste vara i balans, det vill säga förekomma i ungefär samma utsträckning, för att materialet skall bli framgångsrikt. Dessa ljudelement är det logiska, abstrakta, temporala och spatiala. Syftet med denna uppsats är att utifrån en, hos den lyssnande åhörarens identifierade och väckta känsla, undersöka vilka ljud som väckte känslorna och vilka olika ljudelement som existerar i två scener av Netflixserien Dark. Vidare är syftet också att kartlägga om dessa var i balans. Sonneheim och Paulettos teori låg till grund för metoden och analysen av resultatet. Resultatet visade att specifika känslor väcktes och att ljudelementen i de två scenerna var i balans vilket delvis kan förklara varför serien blivit så populär hos Netflix-publiken. / There is a risk that producers of audiovisual material may neglect the importance of audial components in favor of the visual. Sonnenheim and Pauletto (2014) argue that the audial material is at least as important as the visual when it comes to how succesful the audiovisual material becomes. They claim that there are four sound elements that must be in balance for success to happen. These audio elements are the logical, abstract, temporal and spatial. The purpose of this paper was to investigate the sounds that evoked the emotions and the different sound elements that existed in two scenes of the Netflix series Dark, based on the experience of the listening viewer. Furthermore, the purpose was to determine whether these sound elements were in balance (in this case, occurring to the same extent in the scenes). Hillman and Pauletto's theory formed the basis of the method and the analysis of the results. The results showed that specific emotions were evoked and that the sound areas in the two scenes were in balance, which could partly explain why the series has become so popular with the Netflix-audience.

Följande studie har haft som syfte att undersöka och analysera vilket audiovisuellt material lärare i moderna språk använder i sin undervisning och i vilken utsträckning de tar till varaden variationsrika mängd material som finns tillänglig idag via det digitaliserade klassrummet. Forskningsfrågorna var: Vilka typer av audiovisuellt material erbjuds elever som läser spanska och tyska som moderna språk på högstadiet? och Vilka meningserbjudanden innehåller det audiovisuella materialet som lärarna använder? Materialet för undersökningen har samlats in med hjälp av ett frågeformulär, där lärare i spanska och tyska på en specifik högstadieskola i Skåne har lämnat uppgifter om allt audiovisuellt material som de visar i sin undervisning. Materialet har sedan granskats och analyserats utifrån utvalda teman och med hjälp av innehållsanalys, multimodal teori och begreppetpossible selves från Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Resultatet visar att de typer av audiovisuellt material som erbjuds eleverna består av undervisningsanpassat material producerat av UR, youtube-klipp riktade mot språkinlärare, fiktion i olika format (långfilm,kortfilm och tv-serie), dokumentärfilm och youtube-klipp som inte är riktade motspråkinlärare, det senare i liten omfattning. Vidare gav analysen upphov till tre kategorier av meningserbjudanden: Träning av språkliga strukturer och förmågor, Kunskap om målspråksländer, dess kultur och levnadssätt, samt Erbjuden dialog med språkinläraren. Den första kategorin återfinns främst i det undervisningsanspassade materialet, vilket är den materialtyp som lärararna använder sig mest av. Den andra kategorin av meningerbjudande återfinns främst i det fiktionsbaserade materialet vilket lärarna väljer att vänta med till desenare årskurserna. Den tredje kategorin återfinns både i det undervisningsanpassade materialet och det fiktionsbaserade materialet, det förra på ett ytligt plan och det senare på ett potentiellt djupare plan.

What remains after digitalization? Audio-visual documents are today at risk of deteriorating because of the fragilematerial they consist of, and although the process of transferring the information onto a digital format is oftenused to preserve the data they contain, the question of what becomes of the remaining analogue data carrier isnot raised in modern research.This thesis has examined how old and fragile sound recordings are kept and managed in an archive afterthey have been digitized. A case study was used to investigate how an archival institution view the remainingdata carriers and what becomes of them today when the information they carry is available on another format.The fragility of the recording was of importance for the study, because it means that it is not possible to play iton an analogue play back device without damaging it, and its status as an archival document can be questioned.The archive which this thesis investigated consisted of the Institute for Languages and Folklore in Uppsala,Sweden, which houses a great deal of old and fragile sound recordings which were collected on a phonograph asearly as 1896. This makes these recordings the oldest ones in Sweden that has been collected for recordkeepingpurposes. By examining the role, function and value of the recordings, this study investigated whether they holdan importance for the archive as historical objects, or as functional documents. The study consisted of a triangulationmethod, where interviews, a document analysis as well as an object biography method were combined tocompare and analyze the empirical findings in conjunction with each other. The results indicated that althoughsome documental properties still existed, the old sound recordings kept in the archive were mostly seen as historicalobjects. However, a theoretical analysis indicated that the recordings could be seen as a hybrid of both documentand artefact. This is a two years master’s thesis in Archival Science.