Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ”högsta kvalitet”. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för. Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet. Till min hjälp tar jag främst Pierre Bourdieus teorier om kulturproduktionsfältet och de två värdepoler som det kan sägas spänna mellan: Ekonomiska och kulturella. Kulturproduktionsfältet har traditionellt dominerats av kulturella värden. Resultaten visar att de studerade bidragssökarna har ett övervägande högre kulturellt anslag, snarare än kommersiella ambitioner i sina ansökningar. En majoritet av de studerade framför inte några ekonomiska värden som viktiga eller kvalitativa, och i vissa fall motsätter sig de direkt sådana värden. I endast en ansökan, som även representerar den yngsta musikgenren, förs ekonomiska värden fram som kvalitativa. Detta kan ses som att en förändrad uppfattning kring dessa värden kanske håller på att växa fram inom det fria musiklivet.

This paper discuss the main reasons behind selection criteria indigitistion and accessibility of phonogram at three departments atStatens musikverk (the Swedish performing arts agency). The threedepartments – Svenskt visarkiv (The swedish folk archive), Capricerecords and Elektronmusikstudion (center for electronic music andsound art) – are in different ways working with musical culturalheritage and the purpose is to analyze what underlying factors decidesthe selection criteria process in digitisation and accessibility of therecordings from the departments archives.At first i give some basic facts about phonogram history and nationaland international sound archives and the history of Statens musikverkand the departments, all public authorities. The emperical material, aninformant interview and e-mail interviews, and qualitative documentstudies, is discussed in relation to the theorethical framework createdby Sanna Talja.Based on Taljas perspectives, general education, alternative anddemand, and her discourses about culture and society, i discussdifferent key factors that is important in the selection criteria process,among them the conception cultural heritage, national cultural policy,quality, education, the global music industry, reserach strategies, usercategories and demand.