The aim of this bachelor thesis is to examine the different discourses related to freedom of expression linked to collec-tion development that can be identified in and around the public library field. Questions posed in this study are: What discourses can be found and how do they interact? How is the public library’s mission described in relation to freedom of expression and collection development within each dis-course? Which subject positions are visible in the debate? The theoretical starting-point is Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory. The used method is discourse an-alytic, but since Laclau and Mouffe provide no explicit step by step method how to use their theory, we have had to find inspiration in other discourse analytic papers. 38 articles from library journals and daily newspapers were analyzed. The re-sult of the analysis reveals three discourses: a libertarian dis-course, a profession-centred discourse and a reflexive dis-course. From a professional point of view selection, based on professional considerations, is a necessity since no public li-brary is able to stock everything. From a libertarian perspec-tive, the public library’s mission is to serve the public with-out any censorship filters. The main position in the reflexive discourse is that freedom of expression is negotiated in dia-logue with vulnerable groups to ensure a public library for all. Based on the result of the analysis we draw the conclu-sion that the interpretations of laws and guidelines differ within the public library discourse. We therefore propose a clearer national coordination on collection development strat-egies.

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.