Global ETD Search

1	"Man kan alltid bli bättre" : Textrespons på en dagstidningsredaktion / “You can always get better” : Text response in a newspaper office Jeppson, Jessica January 2012 (has links) I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge respons på varandras texter och få respons på sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition. De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textresponsarbetet och i så fall på vilket sätt? Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning. Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet. Skribenterna har angett att deras skrivprocesser inte förändrats så mycket efter textresponsarbetet, förutom att de tänker till en extra gång innan de markerar en artikel som klar. De förväntningar reportrarna hade inför responsarbetet skilde sig ganska mycket åt, allt ifrån ett allmänt utbyte av idéer och infallsvinklar till konkreta tips på hur texterna kan för-bättras. I den avslutande intervjun med var och en av de tre reportrarna kom det fram att de alla upplevde det som svårt att ge respons, av rädsla att såra de andra, men att de kände att gruppens sammansättning av kolleger gjorde det lättare att ge negativ respons. När det gäller att få respons är deltagarna nöjda med de synpunkter som kom fram, även om det ibland var tufft att få negativ respons. En av deltagarna tyckte sig ha fått obefogad kritik. Reportrarna i min undersökning är alla intresserade av att fortsätta med textrespons på arbetsplatsen. Textrespons artikel reporter skribent Specific Languages Studier av enskilda språk
2	Kvinnan och pressen En jämförande analys av hur kvinnan konstrueras och gestaltas i skrift under det senaste seklet / The woman and the press: a comparative analysis of how the woman is constructed and shaped in writing during the last century Grigoryan, Aghunik, Hansson, Natalie January 2016 (has links) Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning. Kvinna press offer samhället norm modalitet utbildning skribent dis-kursanalys genusforskning retorik intersektionalitet.
3	"Yes! Man kan bli kranförare." : - En studie av manligt tolkningsföreträde i svensk inrikesnyhetsjournalistik Höjer, Joakim, Svensson, Ivar January 2013 (has links) The free press is an invaluable part of the democratic society and a pillar stone in the creation of ideas, opinions and norms. According to theories such as agenda-setting and framing the media have a significant influence on people’s perspectives and opinions. With this view of media along with the gender system provided by Yvonne Hirdman as a framework, this study intends to examine the gender representation in Swedish domestic news journalism. The study consists of a quantitative analysis of two major Swedish morning papers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, where the gender representation regarding journalists, main news sources and pictures are being accounted for. The material being used consists of a total of 241 articles taken from the first domestic news article in each third paper 2012. Furthermore the study contains a supplementary qualitative part consisting of two interviews with female journalists working on the examined newspapers. The analysis of these interviews takes on a Bourdieuan approach, which focuses on the journalistic field, it’s doxa and the symbolic values within the field. The questions at issue in this study are whether it exists a male interpretive precedence within the Swedish domestic news, what type of norms within the journalistic culture that potentially can affect the representation regarding journalists and main sources and lastly we intend to assess the impact of the gender system on the media and subsequently the medias reproductive affect on the gender system as a whole. The core, quantitative, study indicates a substantial difference regarding gender related representation within the examined material concerning journalists, pictures and main sources. The results reveal a significant female underrepresentation both amongst journalists (36,5 percent) and main sources (34,9 percent). Our quantitative study as well as our interviews prove a pattern where an elite orientated praxis, when it comes to choosing sources, is dominant. Since the elite sources are predominantly male this has a negative impact on the female representation amongst the sources. The underrepresentation of women, both as sources and journalists, combined with theories such as agenda-setting and framing indicates the presence of a male interpretive precedence. The gender related structures of society are reflected in the media, and as a consequence of this occurrence the structures themselves are also reproduced, and consolidated, through medias impact on popular values and opinions. media press agenda-setting Hirdman gender Bourdieu doxa news source journalist interpretive precedence news gender system reproductive framing elite opinions media genus inrikesnyhet dagspress Hirdman Bourdieu tolkningsföreträde genussystem redaktionskultur Djerf-Pierre framing Zoonen agenda-setting dagordning norm Thurén sociala rummet habitus doxa Dagens Nyheter Svenska Dagbladet dagstidning tidning skribent källa källor journalist expert socialt fält könsrepresentation

1

Page generated in 0.0339 seconds