<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Essay in political science, C-level, by Patrik Larsson, autumn semester 2007.</strong></p><p><strong>Tutor: Susan Marton</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>The battle over the agenda-</strong></p><p><strong>Can media be regarded as an individual political actor?</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this essay is to study to what extent media can be regarded to function as an individual political actor. In other words, do the media have more power over the political agenda than the politicians and do the media influence how the politicians make their decisions.</p><p> </p><p>This research is a case study and to be able to complete the intention of this study I have used Maxwell McCombs and Donald Shaws theory, the agenda-setting theory. From this theory I have used four aspects to analyse my material which has consisted of editorials from a Swedish newspaper, interpellations and debates that belong to the interpellations. The aspect I have worked with are, <em>how the problem is defined, who is responsible for the problem, what values and which solutions are expressed</em>.  I have used a qualitative text analysis as my methodological approach which means that the results of my study are my interpretation of the material.</p><p> </p><p>My conclusions are that the media in this case shouldn’t be regarded as an individual political actor because there is no tendency that shows that the media has influenced the government in their decisions concerning the real-estate tax. This means that the media doesn’t have more power over the political agenda. There are tendencies that show a connection between the media and the opposition, so there is possibility that the media can influence the political agenda by making the questions appear on the political agenda which means that the media have the power to influence the political agenda rather than the power over it.</p>

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medier FRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna? BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier. SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa. Därtill vill jag även undersöka ifall det går att urskilja skillnader i de teman som det båda medieformerna fokuserar på, samt vilka aktörer som förekommer. METOD Empirin består av samtliga artiklar kring ämnet ”saudiavtalet” som publicerats av fyra tidningar, under en vecka, samt de tweets som publicerats inom hashtaggen ”#saudiavtalet” inom samma tidsperiod. Statistiken samt innehållsanalys har hämtats ur ett totalurval. SLUTSATS Relationen mellan de traditionella nyhetsmedierna och de sociala medierna är obalanserad. Åtminstone i det avseende att nyhetsmedierna i avsevärt lägre utsträckning inkluderar de sociala medierna i sin nyhetsbevakning än vad de sociala medierna hänvisar till nyhetsmedia. Vidare förekommer det inte några ”vanliga människor” i nyhetsartiklarna överhuvudtaget medan dessa på sociala medier utgör den största gruppen aktörer. Trots detta är båda medieformerna starkt dominerade av eliten.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig  Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens.   Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten, vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort.

The purpose of this study was to examine the foreign news flow in Sweden´s largest news agency TT. Since TT has an important position as a news provider to most of Sweden´s local and national news outlets, it was important to examine exactly what their news stories consisted of. The theoretical background of this study consist of theories of news values, agenda setting, dependency theory and the theory about the “news shadow” a lack of coverage leads to. In our quantitative study we have looked at 506 articles taken from the TT news flow during two weeks In November 2013. We have studied which continents and countries the news origins from, who have supplied the text, the topics of the news, which one gets to speak in the text and what general tone the story has. The study shows that the supply of news follows the criteria of news values. It also shows that in some regions of the world the coverage is almost nonexistent. Because of this a media shadow has been cast over regions that have little relationship with Sweden. It also shows that TT depends on other international news agencies for a lot of their foreign news. And that the news is elite centered. Furthermore the study shows that negative news stories are the most common ones. And that more negative news spread from third world countries.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas är den socialkonstruktivistiska teorin, specifikt dagsordningsteorin. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media kommer att presenterades samt hur fenomenet ”framing” uttrycker sig i media. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metodansats, mer specifikt en innehållsanalys. Totalt nitton artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar kommer att analyseras i relation till den valda teorin och tidigare forskning. Resultatet kommer att presenteras i tre huvudkategorier, Granskning av HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin finns det tre underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra kategori vilket har delats in i två underkategorier, Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna. I analysen framkommer det att nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB samt gör negativa kopplingar till HVB. / The purpose of this essay is to examine how newsmedia portrays HVB. The theoretical basis of this study is social constructivism, specifically the agenda setting theory. Previous research on how social work is portrayed in newsmedia will be presented along with how ”framing” previously have been used in newsmedia. This study have a qualitative method and will be practising a content analysis. A total of nineteen aticles from Swedens most well established newspapers will be analysed in relation to the chosen theory and previous research. The result will be presented in three main categories: ”Inspection of HVB”, ”Threats and violence” and ”Economical profit”. The first main category, ”Inspection of HVB”, will be devided into three subcategories which is ”Securaty and safety”, ”Licence” and ”Staff”. The second main theme, ”Threaths and violence”, will be divided into two themes which are ”Threaths and violence related to the staff” and ”Threaths, exploitation and violence related to the adolescent”. In the analysis of the results it transpires that newsmedia portray HVB as a necassary evil in social work. The newsmedia also present a contradictory view on the ongoing situation in HVB and freguently portray dismissive connotations.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”. </p><p>Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister.</p><p>Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.   </p>

<p>For the last ten years Internet has become more popular and is now used by most Swedes every day.  Internet has made it possible for many people to access a great deal of information about news all day long. Internet has also made it possible for people to create their own news and comment on happenings as they are taking place. One way to do this is to start your own blog, which is a kind of diary where you can publish your own thoughts about politics and news.</p><p>In Sweden the media is often referred to as the third governmental power since the media is examining the government and people in power positions and bringing the people as consumers of news closer to the government. There is a theory called agenda setting that says that the media is an actor that shapes the political issues discussed by the people and politicians.</p><p>In this essay I have used the agenda setting theory and linked it together with the Medias references to blogs in their news. This I have done to see if the media might be influenced by blogs. I have chosen to conduct my study at two different times, spring 2006 and spring 2010 since this is dates pre-existing an election and the political discussion is more active in media.  The purpose of this essay is to examine if there are any references to blogs in four of Sweden’s biggest newspapers. The empirical material has been divided into four categories which are political elite, the establishment, the newspapers own journalists and others. This I have done to see if there are any specific changes over time regarding the different categories.</p><p>The questions I have answered in this essay are:</p><p>Are there any references to blogs in the four newspapers?</p><p>If yes, witch categories of blogs are the references too?</p><p>If yes, how often are there references over a two-month period?</p><p>How does the change regarding references to blogs look over time?</p><p>After conducting this study I saw that there has been an increase in Media’s references to blogs over time. In 2006 there were 22 references and in 2010 there were 93 references. This result points to the fact that media have come closer to the blogs and is using them more frequently when the construct their news.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”.  Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister. Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.