Media brukar kallas den tredje största maktcentrat i Sverige och är både upplysningscentral och påverkar allmänheten att se på det som händer i samhället på ett visst sätt. Under de två senaste åren har antalet asylsökande till Sverige fördubblats. Denna uppsats syftar till att studera hur nyanlända konstrueras, kategoriseras och positioneras i nyhetsmedia. Det har även undersökts vem som kommer till tals i samband med rapporteringen om nyanlända. För att besvara studiens frågeställningar har analysverktyg från kritisk diskursanalys används. Med dessa verktyg analyserades nio nyhetsartiklar från Aftonbladet och nio från Dagens Nyheter, vilka publicerades under perioden februari till april år 2016. Även om nyhetsmedia har kritiserats för att ge en överdrivet positiv bild av nyanlända, visar denna studie på motsatsen, att nyanlända framställs genomgående i negativa ordalag och som en belastning för samhället. De kategoriseras in i positioner som exempelvis bidragsberoende och arbetslös, vilket innebär att de hamnar i en underordnad position gentemot de som inte är bidragsberoende eller har ett arbete. Det empiriska materialet genomsyras av en ekonomisk diskurs som behandlar den ekonomiska aspekten av att nyanlända ska etablera sig i det svenska samhället. De som kommer till tals i nyhetsartiklarna är genomgående politiker som använder media som en arena för att föra fram sitt politiska budskap där de ekonomiska aspekterna blir tydliga.

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medier FRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna? BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier. SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa. Därtill vill jag även undersöka ifall det går att urskilja skillnader i de teman som det båda medieformerna fokuserar på, samt vilka aktörer som förekommer. METOD Empirin består av samtliga artiklar kring ämnet ”saudiavtalet” som publicerats av fyra tidningar, under en vecka, samt de tweets som publicerats inom hashtaggen ”#saudiavtalet” inom samma tidsperiod. Statistiken samt innehållsanalys har hämtats ur ett totalurval. SLUTSATS Relationen mellan de traditionella nyhetsmedierna och de sociala medierna är obalanserad. Åtminstone i det avseende att nyhetsmedierna i avsevärt lägre utsträckning inkluderar de sociala medierna i sin nyhetsbevakning än vad de sociala medierna hänvisar till nyhetsmedia. Vidare förekommer det inte några ”vanliga människor” i nyhetsartiklarna överhuvudtaget medan dessa på sociala medier utgör den största gruppen aktörer. Trots detta är båda medieformerna starkt dominerade av eliten.

Denna studie undersöker hur tre podd-incidenter tolkas och framställs i nyhetsmedia. Studiens syfte är att undersöka om incidenterna i poddarna kan uppfattas som skandalösa eller kontroversiella och hur nyhetsmedia väljer att rapportera kring dem. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Studien är uppdelad i två delar, där den ena behandlar det konkreta podd-innehållet och den andra varför innehållet porträtterats som skandalöst i nyhetsmedia. Analysen av valda nyhetsartiklar genomförs med hjälp av medielogik, gestaltningsteori och diskussion av karaktäristiska egenskaper hos en skandal. För att utvinna tillräckligt brett resultat grundas analysen av podd-innehållet på semiotik och semiotiska principer. Resultatet av studien tyder på att det valda podd-innehållet kan tolkas som kontroversiellt eller skandalöst beroende på vad som förmedlas och hur det gör det. Resultatet av studien tyder även på att podd-innehållets helhet inte alltid framställs i nyhetsmedia på grund av nyhetsvärdering och nyhetsurval.

Nyhetsmedia är en av de främsta kommunikationskanalerna genom vilken en organisations intressenter får sin information om organisationen (Chen och Meindl, 1991; Deephouse, 2000; Carroll och McCombs, 2003). Brister i organisationers hantering av sina medierelationer har gjort att makthavare har tvingats lämna sina poster. Detta har lett till att ämnet medierelationer har lyfts fram mer och mer i samhällsdebatten, vilket fångade vårt intresse för att undersöka ämnet vidare.Vi har i denna uppsats haft som syfte att undersöka hur organisationskommunikatörer förhåller sig till nyhetsmedia och hur nyhetsredaktörer förhåller sig till organisationer samt att skapa en förståelse för hur de båda parterna kan förhålla sig till varandra för att stärka relationen dem emellan. För att undersöka detta genomförde vi en komparativ fallstudie där vi, genom semistrukturerade intervjuer, undersökte hur fyra nyhetsredaktörer och fyra organisationskommunikatörer ser på relationen dem emellan. Studien delar upp respondenternas svar i två perspektiv; ett nyhetsredaktörsperspektiv och ett organisationskommunikatörsperspektiv. Dessa perspektiv jämförs sedan för att lyfta fram olika aspekter i relationen mellan dessa båda parter. Resultatet av studien pekar på att båda parter är beroende av varandra för att kunna nå ut till sina intressegrupper.I uppsatsens slutsatser beskrivs en modell där organisationskommunikatörers och nyhetsredaktörers relation illustreras. Denna modell visar att det finns två olika förhållningssätt i hur organisationskommunikatörerna ser på organisationens medierelationer; det proaktiva förhållningssättet och det reaktiva förhållningssättet. Studien pekar på att ett mer proaktivt förhållningssätt innebär att det kan uppstå en starkare relation mellan organisationskommunikatören och nyhetsredaktören, vilket kan gynna båda parter. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HVB framställs i nyhetsmedia. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas är den socialkonstruktivistiska teorin, specifikt dagsordningsteorin. Tidigare forskning om hur socialt arbete framställs i media kommer att presenterades samt hur fenomenet ”framing” uttrycker sig i media. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metodansats, mer specifikt en innehållsanalys. Totalt nitton artiklar från Sveriges fyra mest etablerade nyhetstidningar kommer att analyseras i relation till den valda teorin och tidigare forskning. Resultatet kommer att presenteras i tre huvudkategorier, Granskning av HVB, Hot och våld och Ekonomisk vinst. Under den första kategorin finns det tre underkategorier: Säkerhet och trygghet, Tillstånd och Personal. Hot och våld är resultatets andra kategori vilket har delats in i två underkategorier, Hot och våld relaterat till personalen och Hot, utnyttjande och våld relaterat till ungdomarna. I analysen framkommer det att nyhetsmedia framställer HVB som ett nödvändigt ont i socialt arbete. Nyhetsmedia presenterar även en motstridig bild om situationen på HVB samt gör negativa kopplingar till HVB. / The purpose of this essay is to examine how newsmedia portrays HVB. The theoretical basis of this study is social constructivism, specifically the agenda setting theory. Previous research on how social work is portrayed in newsmedia will be presented along with how ”framing” previously have been used in newsmedia. This study have a qualitative method and will be practising a content analysis. A total of nineteen aticles from Swedens most well established newspapers will be analysed in relation to the chosen theory and previous research. The result will be presented in three main categories: ”Inspection of HVB”, ”Threats and violence” and ”Economical profit”. The first main category, ”Inspection of HVB”, will be devided into three subcategories which is ”Securaty and safety”, ”Licence” and ”Staff”. The second main theme, ”Threaths and violence”, will be divided into two themes which are ”Threaths and violence related to the staff” and ”Threaths, exploitation and violence related to the adolescent”. In the analysis of the results it transpires that newsmedia portray HVB as a necassary evil in social work. The newsmedia also present a contradictory view on the ongoing situation in HVB and freguently portray dismissive connotations.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka egenskaper som olika sociala kategorier tillskrivs i nyhetsrapporteringen kring coronapandemin. Studien avslöjar att svensk nyhetsmedia rapporterar kring coronapandemin via historiska mönster och konventioner som har sin grund i enkla uppdelningar mellan olika sociala kategorier. För att kunna finna dessa resultat har metoden kvalitativ textanalys använts, vilket är en metod som nyttjas för att kunna belysa olika kategorier och teman i det utvalda materialet. Denna studie försöker också se till ett intersektionellt perspektiv på de beskrivningar som lyfts fram i materialet. För att göra det har både en additivt samt en inter-kategorisk utgångspunkt, vilket är ett sätt att först se till sociala kategorier som fristående för att sedan för dem samma med hjälp av intersektionalitetsteori. Kort sagt tyder studien på att nyhetsrapporteringen reproducerar och återskapar de ditomimer som samhället över lång tid har använt sig av. Där mansrollen är överordnad kvinnorollen, de ”vita” är överordnad ”de andra” och de ”kapabla” medelålders är överordnad de ”svaga” unga och gamla.

Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att analysera hur västerländska nyhetsartiklar porträtterar vita terrorister, för att visa vad en orättvis och ojämlik medialskildring kan få för konsekvenser på både en strukturell och individuell nivå. Västerländsk nyhetsmedia tenderar att generellt porträttera vita och icke-vita människor annorlunda, vilket också är fallet gällande ämnet terrorism. Studien är kvalitativ och genomfördes med Teun A. van Dijks modell för kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestod av sex artiklar beträffande tre fall av vita terrorister; Brenton Tarrant, Dylann Roof and Anders Behring Breivik. Resultatet visade att vita terrorister skildras i ett humaniserande ljus. Västerländsk nyhetsmedia är benägna att, i fall av vita terrorister, vara försiktiga vid användandet av ordet ”terrorist”. Västerländsk nyhetsmedia visar också en vilja att uppnå förståelse för terrorattackerna utförda av vita terrorister. Detta görs genom en redogörelse för terroristernas bakgrund, intressen och övergripande potentiella förklaringar till attackerna. Humaniseringen av vita terrorister är, särskilt ur teori-linsen orientalism, ett exempel på hur diskriminering, ur ett privilegierat perspektiv, förekommer i praktiken. / <p>2019-06-03</p>

Denna kvalitativa dokumentstudie har syftat till att redogöra för nyhetstidningars nuvarande konstruktioner av äldre och äldres suicid. Suicid orsakar stort mänskligt lidande för de drabbade, och äldre har under flera år haft högst statistik på antalet suicid både nationellt och internationellt. Hur media skriver om och konstruerar fenomenet beskrivs påverka äldres förutsättningar i samhället, bland annat deras benägenhet att söka vård för psykiska besvär. Studien har en ontologisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen och begreppen ålderism och stigma har använts för att analysera resultatet. Materialet utgörs av 61 medietexter från Sveriges mest lästa nyhetstidningar Aftonbladet och Dagens Nyheter varav tematisk analys har utgjort analysmetoden. Studien visar på flertal konstruktioner av äldre och suicid i nyhetstidningar. Vårt resultat har visat att äldre konstrueras som svaga, sjuka och i behov av vård. Äldres suicid framställs främst bero på ensamhet och kroppslig nedgång. Kroppslig och psykisk nedgång konstrueras även vara förväntat och normalt bland äldre. Medietexter framställer därmed suicid och även dödshjälp som legitima metoder för att undvika denna nedgång. Det syns således en normalisering av suicid och dödshjälp bland äldre i dagens nyhetsmedia. Det preventiva arbetet avseende äldres psykiska ohälsa och suicid konstrueras vara olika samhällsaktörers, främst hälso- och sjukvårdens, ansvar. Samtidigt som samhällsaktörer konstrueras bära ansvar framträder en konstruktion av att samhället brister i det preventiva arbetet. Det sociala arbetets roll får näst intill ingen uppmärksamhet, trots att ensamhet konstrueras som en orsak till äldres suicid. Då ensamhet är ett socialt problem menar vi att vikten av det sociala arbetets roll således bör bli mer förekommande i samtalen om äldres ensamhet och suicid.

Den här uppsatsens syfte är att öka förståelsen för hur en hemsk händelse som ett terrordåd kan påverka platskänslor för en plats som genom dådet blir en plats som kan förknippas med ett mörkt kulturarv. Uppsatsen studerar detta utifrån hur nyhetsmedia skriver om uppfattningarna om platsen Drottninggatan och vad för upplevelser människor har på platsen samt hur terrordådet blir ihågkommet. För att studera syftet i uppsatsen används en medieanalys där en mer specifik innehållsanalys genomförs för att granska nyhetsmedia. De teman som identifierades för att svara på syfte och frågeställningar är platskänsla, minne och helhet. Temat platskänsla gav två underteman vilket blev upplevelser och uppfattningar. Platskänslorna för Drottninggatan framställs främst med känslor av oro och rädsla för det som kan hända, även kärlek på platsen beskrivs vid rapportering av temat minne. Temat minne gav två underteman vilket är minnesceremonier och monument. Nyhetsmedia rapporterar om hur terrordådet är ihågkommet med hjälp av minnesceremonier och rapporterar om att ett monument kommer resas för att minnas dådet och offren. Studien belyser temat helhet där resultatet visar att det inte enbart är Drottninggatan som människor upplever påverkats av terrordådet den 7 april 2017 utan även andra delar i Stockholm eller platser med mycket människor.