Denna studie undersöker hur tre podd-incidenter tolkas och framställs i nyhetsmedia. Studiens syfte är att undersöka om incidenterna i poddarna kan uppfattas som skandalösa eller kontroversiella och hur nyhetsmedia väljer att rapportera kring dem. Studien är baserad på en kvalitativ innehållsanalys. Studien är uppdelad i två delar, där den ena behandlar det konkreta podd-innehållet och den andra varför innehållet porträtterats som skandalöst i nyhetsmedia. Analysen av valda nyhetsartiklar genomförs med hjälp av medielogik, gestaltningsteori och diskussion av karaktäristiska egenskaper hos en skandal. För att utvinna tillräckligt brett resultat grundas analysen av podd-innehållet på semiotik och semiotiska principer. Resultatet av studien tyder på att det valda podd-innehållet kan tolkas som kontroversiellt eller skandalöst beroende på vad som förmedlas och hur det gör det. Resultatet av studien tyder även på att podd-innehållets helhet inte alltid framställs i nyhetsmedia på grund av nyhetsvärdering och nyhetsurval.

Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

Denna studie undersöker kombinationen av att utföra content marketing i ett poddradioformat. Syftet var att ta reda på hur poddradio kan vara användbart som verktyg för att genom content marketing skapa ett värdefullt innehåll som får lyssnarna intresserade av verksamheten. Denna studie är genomförd enbart med kvalitativa metoder där två fokusgrupper varit grunden för den största delen av empirin som även kompletterats med en kvalitativ expertintervju. Respondenterna i fokusgrupperna delades upp i en grupp med vana lyssnare av poddradio och en grupp som hade lyssnat lite eller ingenting alls. De fick lyssna på korta klipp av fem poddradioprogram som sedan diskuterades. Resultatet visade att verksamheterna alltid bör ha målgruppen som sitt främsta fokus. De respondenter som var vana lyssnare föredrog ett personligt innehåll där värdarna framstod som experter för ökad trovärdighet och förtroende. Båda grupperna valde bort poddradioprogram utan struktur och ett tydligt budskap, dock var detta särskilt viktigt för de ovana lyssnarna. De poddradioprogram som var mest omtyckta var baserade på kända personer eller frågor från lyssnarna, både för de vana och de ovana lyssnarna. Poddradio kan ses som ett lämpligt verktyg för content marketing eftersom tillit skapas genom att lyssnaren får lära känna personligheterna bakom en verksamhet. För att uppnå bästa resultat bör innehållet byggas kring målgruppens behov och intressen. / This study examines the combination of content marketing in a podcast. The purpose was to find out how a podcast can be used as a method to create a valuable content that makes the listeners wanting to act, trough content marketing. The study was made only with qualitative methods where the main part of the result was based by two focus groups. The researcher also complemented the focus group with a qualitative expert interview. The respondents were divided into two groups, one group for the experienced listener and one group for those with little or no experience of listening to podcasts. Both groups got to listen to short clips from five different podcast’s that later were discussed. The results showed that the operations need to prioritize the requirements of their target group. The respondents who were experienced listeners preferred a personalized content where the hostesses showed their expertise in the subject for an increased reliability. Both groups turned down podcasts without structure and a clear message, this was mostly important for the inexperienced listeners. The podcasts that were popular included famous guests or questions from the listeners being answered by the hosts. A podcast can work as a tool for content marketing, because the listeners are more likely to trust an operation when they know the personalities that stand behind it. To achieve the best result possible, the content should be created around the needs and interests of the target group.

This thesis aims to describe the genre of librarypodcasts that have emerged in Sweden since 2013.Through the overall design of a comparative multiplecasestudy, the two pioneering examples ofCirkelpodden and Bibliotekspodden Solen are beingdescribed and compared, in order to contribute to abetter understanding of what these radio productionsconsist of, on what reasons they have been establishedand finally what this practice based on more explicitjournalistic working methods might implicate for theprofession of the public librarian.Thirty-three programs of Cirkelpodden andBibliotekspodden Solen published during 2103–2014 andtwo semi-structured interviews with the librarians ofthe podcasts are analysed through quantitative contentanalysis and qualitative thematic analysis. Thetheoretical framework is principally based on WiebeBijker’s model of two different ways to perceivetechnology: the deterministic view as an autonomousforce, and the constructivist view as an instrumentcontrolled by man.The results show that the main reasons to adopt thisweb 2.0 media format was to improve the library’straditional ways to talk about books. Besidespresenting books and problematizing the inhold of it,the podcasts were used to enhance the job satisfactionand to promote the library. The main conclusion ofthe study is that the these library podcasts could beinterpreted as expressions of an ongoing movementfrom a traditional conveying role of the publiclibrarian, towards a more content producing role, inwhich the podcast is used as an strategic instrumentfor exposing the librarians expertise and for exertingliterary criticism.

Kvinnliga och manliga politiker porträtteras olika utifrån sitt kön i frågor om deras privatliv i de traditionella medierna (SVT nyheter 2017). Syftet med denna uppsats är att få en överblick över de stereotypa könsrollernas framställning i det moderna mediet poddradio. Vi undersöker de manliga respektive kvinnliga politikernas talutrymme och hur många frågor de får gällande deras privatliv. Tidigare forskning slår fast att kvinnliga politiker får färre frågor kring deras yrkesroll och den politiska dagordningen men desto fler frågor om yttre attribut och hur de får ihop vardagspusslet. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där vi undersökt våra olika variabelvärden ur 40 poddavsnitt i fem olika poddar. Poddarna vi valde att undersöka var Ekots Lördagsintervju, Framgångspodden, Roos möter partiledarna, Söndagsintervjun och Värvet. Undersökningen tar avstamp utifrån två teorier; gender agenda setting och personifiering som ska konkretisera vårt underlag. Resultatet pekar på små marginaler mellan de olika könen, där den största skillnaden var de olika ämnena inom privatlivet som tilldelades de olika könen. De kvinnliga politikerna fick  flest frågor kring psykisk hälsa samtidigt som männen fick flest frågor kring familj/släkt, vilket var ett oväntat resultat om man jämför med tidigare forskning. Kan vi utifrån detta se en tendens till förändring inom medievärlden där även de traditionella medierna går i en mer jämställd riktning, eller är det medieformatet poddradion som är unik i sitt slag? Detta är något som framtida forskning får utvisa.

No description available.

Intresset för att lyssna och skapa podcasts har ökat markant i Sverige sedan 2004 då formatet etablerades. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som gör populära podcasts intressanta för lyssnare. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 422 personer deltog. Sedan genomförde jag, tillsammans med en fokusgrupp med fem medieproduktionsstudenter, en jämförande analys av åtta populära podcasts i Sverige och vägde resultat från enkätundersökning och fokus grupp mot varandra. Tidigare forskning om hur medieteknologiska utvecklingen lett till förändrade lyssnarvanor och rekommendationer för att skapa intressanta podcast presenteras i uppsatsen och för att förstå och beskriva mina resultat har stödteori om musiklyssning använts. Resultat från enkätundersökningen visar att majoriteten av deltagarna anser att ett podcast-avsnitt bör vara runt 60 minuter långt, kategoriseras som Samhälle & Kultur, Nyheter & Politik och/eller Komedi och att lyssnarna helst vill uppleva glädje/underhållning, nyfikenhet/spänning och/eller kunskapsutvecklande/informativt innehåll i podcast. Resultat från den fokuserade gruppintervjun visar att deltagarna ansåg att rösten, språket som används samt ljudkvalitén påverkar huruvida de ansåg att ett avsnitt var värt att lyssna på mer än själva innehållet. Uppsatsen knyter då an till Tagg’s teori om röst-persona och dess betydelse att skapa mening för lyssnare inom populärmusik och film. Deltagarna upplevde även att om personerna som pratar i en podcast är kända sedan tidigare kan detta påverka lyssnarens intresse för innehållet. Genom att framföra lyssnarvanor och preferenser hos lyssnarna kan det bidra med bättre förutsättningar för de som skapar och producerar podcast.

Uppsatsen ämnar undersöka samtal i poddradio. Mediet är relativt nytt och därmed ganska outforskat vilket gör det intressant att undersöka hur dessa samtal är uppbyggda. Uppsatsen kommer närmare bestämt undersöka hur deltagarna tillsammans genom exemplum berättar något i poddradion och vad dessa exemplum har för funktion.  Frågeställningarna som besvaras är ”Sker det ett samarbete mellan deltagarna när de framställer exemplum i samtalet? Om ja, hur går det till?” och ”Vilken funktion fyller exemplum i samtalet?” Materialet för undersökningen är avsnitt 28 ”De fem nycklarna för att lyckas med ditt företag” från En Economistas Podcast. Det är Isabella Löwengrip Spångberg och Pingis Hadenius som deltar i poddsamtalet. De teoretiska utgångpunkterna som legat till grund för undersökningen är William Labovs teori om berättelser och Harvey Sacks, Emanuel A Schegloff och Gail Jeffersons syn på samtal. Metoden för undersökningen är Conversation analysis. Resultatet visar att Isabella och Pingis använder en stöttande samtalsstil när de framställer exemplum till sina lyssnare. De stöttar varandras berättande genom uppbackningar, låter den andra tala ostört och ger respons i slutet av varje exemplum som visar att de varit aktiva lyssnare. Resultatet visar också att exemplumen hjälper till att undvika tystnad då de hela tiden för samtalet framåt. Exemplumen kan också vara ett knep för att skapa en identitet åt deltagarna.

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media. In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done. The purpose was to spread light on how and why listeners spread messages regarding the product placement of the producer’s own products, the Perfect Day wines, on social media. This study’s most significant finding is how listeners of the podcast tend do have a greater acceptance towards advertising messages regarding the producers own products when they experience the producer as a friend. Because of this parasocial relationships the listeners also seem to become more willing of spreading the commercial messages on social media. To visualize this process of communication we have created a model called Several-step-hypothesis. / Poddradiolyssnandet har ökat i Sverige under de senaste åren. Till följd av detta har poddradion blivit en attraktiv kanal för företag och organisationer att utnyttja i marknadsföringssyfte. Det har dessutom uppdagats att reklambudskap som annonseras i poddar inte enbart når dess lyssnare, utan att lyssnarna även sprider budskapen vidare på sociala medier. Forskning inom detta område har visat att budskapsspridning genom sociala medier är ett skeende som inte bara involverar sändare och mottagare utan även en tredje part, det vill säga andra individer i mottagarens nätverk. I denna studie redogörs för hur och varför lyssnare av poddradion sprider reklamens budskap vidare på sociala medier. För att finna generella tendenser och införskaffa förståelse om fenomenet kring poddradion genomfördes en fallstudie på Hannah Widell och Amanda Schulmans podd Fredagspodden. Där undersöktes hur och varför lyssnarna spred budskap om producenternas produkter, vinerna Perfect Day, vidare på sociala medier. Studiens mest slående resultat är hur lyssnare, då de upplever poddradioproducenten som en vän, tenderar att sprida reklambudskap om dennes produkter vidare på sociala medier. Det handlar alltså om hur parasociala relationer kan öka lyssnarens acceptans till reklam i poddradion då det gäller producentens egna produkter. För att gestalta hur reklambudskapen sprids på sociala medier har vi skapat en modell vid namn Flerstegshypotesen.

I ett samhälle där podcasts blir allt mer populärt är det intressant att forska kring podcastens utveckling och hur en privatägd podcast kan skilja sig mellan en podcast som producerats av en public service radiokanal som behandlar samma ämne. I denna analys jämförs P3 spel och Spela spel som båda handlar om tv- och dataspel för att se om det finns några skillnader i deras struktur, ämnesfokusering och intervjuteknik.  Fyra intervjuer och två diskussioner valdes ut ur sex olika avsnitt och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Även klockmodellen (Åberg, 2012) användes för att kartlägga avsnittens struktur och tematisering för att undersöka intervjuteknik, ämnesfokusering och språk. Resultatet av analysen visar att det finns både likheter och olikheter mellan dessa två podcasts. Public servicediskursen märks tydligt i P3 spel eftersom den är mer ämnesfokuserad och har en mer professionell ton. I sina intervjuer låter podcastvärdarna sina gäster tala till punkt innan de ställer en ämnesfokuserad följdfråga. I Spela spel råder istället en oberoende diskurs där det är en mer personlig ton som tillåter podcastvärdarna att byta ämne och även avbryta under intervjuerna. Det blir mer av en diskussion även när de har gäster i studion vilket bidrar till den personliga känslan eftersom det för en lyssnare blir som att lyssna till ett samtal än en intervju. När det gällde språk använde sig båda podcasterna av fackord som kan vara svåra för lyssnare som inte är insatta i speldiskursen att förstå, men överlag var P3 spel mer inbjudande i sina samtal genom att undvika eller förklara fackord. / In a community where podcasts are becoming increasingly popular, it is interesting to research the podcast development and how a privately-owned podcast can differ from a podcast produced by a public service radio channel. In this analysis, we compare “P3 spel” to “Spela spel”, both of which are about tv- and computer games, to see if there are any differences in their structure, subject focus and interview technique. Four interviews and two discussions were selected from six different episodes and transcribed, then analyzed using discourse analysis as a method. The clock model (Åberg, 2012) was also used to chart the episodes structure and thematization to investigate interviewing techniques, subject focus and language. The public service discourse is clearly visible in P3 spel because it is more subject-focused and has a more professional tone. In their interviews, the podcast hosts let their guests speak until they are finished before they ask another question. In Spela spel, there is an independent discourse where there is a more personal tone that allows the podcast hosts to change topics and also interrupt during the interviews. It becomes more of a discussion even when they have guests in the studio, which contributes to the personal atmosphere, because it feels like listening to a conversation rather than a recorded podcast. In the case of languages, both podcasts used to use words that could be difficult for listeners who are not familiar with the game course to understand, but overall, P3 games were more inviting in their conversations by avoiding or explaining trade words.