Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

No description available.

Poddar är idag en självklar del av Sveriges Radio. Deras program går att ladda ner och lyssna på i efterhand och i dagsläget finns ett antal poddar som är exklusivt producerade för Sveriges Radio. Denna studie har haft som syfte att undersöka vad som särskiljer programmen Så funkar det och Naturmorgon som sänds i reguljär radio jämfört med deras angränsande poddversioner, Så funkar dets inför- och efterpoddar och podden Livet enligt Naturmorgon. Genom att utgå ifrån teorierna medielogik och dialogism samt använda metoderna segmentering och samtalsanalys har dessa program och poddar analyserats. Studiens forskningsfrågor har fokuserat på att ta reda på vilket innehåll som finns och vad dess tidsfördelning är, hur lyssnare inkluderas i samtalet som förs och vad som kännetecknar programledarnas framtoning. Slutsatserna som presenteras i denna uppsats är att poddarna har ett friare upplägg; de följer inte samma strukturer och format som programmen i reguljär radio. Till exempel saknar de ofta återkommande inslag vilket är något som kännetecknar programmen i reguljär radio. I poddarna tar programledarna mer plats, samtalen är mer personliga medan lyssnarna hörs mindre och tilltalas färre gånger. Poddarna innebär ofta en fördjupning i ett specifikt ämne och lyssnaren måste aktivt välja att ta till sig innehållet i poddarna vilket, i jämförelse med programmen i reguljär radio, kräver tydligare interaktion från lyssnarens sida för att denne ska inkluderas.

Intresset för att lyssna och skapa podcasts har ökat markant i Sverige sedan 2004 då formatet etablerades. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som gör populära podcasts intressanta för lyssnare. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 422 personer deltog. Sedan genomförde jag, tillsammans med en fokusgrupp med fem medieproduktionsstudenter, en jämförande analys av åtta populära podcasts i Sverige och vägde resultat från enkätundersökning och fokus grupp mot varandra. Tidigare forskning om hur medieteknologiska utvecklingen lett till förändrade lyssnarvanor och rekommendationer för att skapa intressanta podcast presenteras i uppsatsen och för att förstå och beskriva mina resultat har stödteori om musiklyssning använts. Resultat från enkätundersökningen visar att majoriteten av deltagarna anser att ett podcast-avsnitt bör vara runt 60 minuter långt, kategoriseras som Samhälle & Kultur, Nyheter & Politik och/eller Komedi och att lyssnarna helst vill uppleva glädje/underhållning, nyfikenhet/spänning och/eller kunskapsutvecklande/informativt innehåll i podcast. Resultat från den fokuserade gruppintervjun visar att deltagarna ansåg att rösten, språket som används samt ljudkvalitén påverkar huruvida de ansåg att ett avsnitt var värt att lyssna på mer än själva innehållet. Uppsatsen knyter då an till Tagg’s teori om röst-persona och dess betydelse att skapa mening för lyssnare inom populärmusik och film. Deltagarna upplevde även att om personerna som pratar i en podcast är kända sedan tidigare kan detta påverka lyssnarens intresse för innehållet. Genom att framföra lyssnarvanor och preferenser hos lyssnarna kan det bidra med bättre förutsättningar för de som skapar och producerar podcast.

Children who grow up together with a parent with mental illness have been updated in a comprehensive report carried out by the National Board of Health and Welfare in 2020, where it emerged that children easily become invisible in the shadow of their parent. The study has been based on a qualitative research method with an inductive approach. It aims to shed light on how adults who grew up with a parent with mental illness have experienced their childhood and how they handle it today. To investigate this, six interviews from different podcasts were used, which were then analyzed based on the method, thematic analysis. The results of the study showed that children as relatives of a parent with mental illness become invisible in society due to the organizational structure of welfare, stigma in society and that the child maintains a front facade that makes it difficult for the surroundings to discover the child's situation. The results also showed that the adult took the initiative to try to help other people who live or lived in a similar situation as them. When a parent with mental illness lives with their child, it affects the child into adulthood and on to future generations. It is a complex social problem where the stigma in society can prevent the child from seeking help.

Denna uppsats studerar podden Fredagspodden och dess sponsorer genom att göra en kvalitativ textanalys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks huruvida det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat i podden. Hur diskuteras andra produkter och följer podden de lagar, regler och etiska riktlinjer som finns? Den kvalitativa textanalysen genomförs utifrån teoretiska perspektiv som dold marknadsföring, misstankens hermeneutik, parasocial interaktion och native advertising. Studiens resultat visar att det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat. Däremot kan detta variera i tydlighet mellan avsnitten och beroende på lyssnarens uppmärksamhet på innehållet. Vidare visar resultatet att programledarna pratar mycket om andra produkter de producerat och även produkter som deras eget produktionsbolag står bakom. I båda dessa fall visar studien att podden följer alla lagar och regler som finns men om detta överensstämmer med de etiska riktlinjerna kan diskuteras. I analysen förs en etisk diskussion som mynnar ut i en rekommendation om att lagstiftningen bör ändras och att det bör tillsättas en myndighet som granskar etiska övertramp i poddar. / This essay studies the podcast Fredagspodden and their sponsors by doing a qualitative text analysis with a hermeneutic perspective. The essay studies if it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast, how the hosts discuss other products and if the podcast follow the laws, rules and ethical guidelines that exist. The qualitative text analysis is implemented with the theories stealth marketing, hermeneutic suspicion, parasocial interaction and native advertising. The result of the study shows that it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast. However, the clarity varies depending on the episode and the amount of attention of the listener. The result also shows that the hosts often mention other products they have produced and also products that their own production has produced. I both if these cases the podcast follows all laws and rules but concerning whether this is ethically correct could be discussed. In the analysis an ethical discussion will be held which ends with the authors suggesting a change in the laws as well as the implementation of an authority with the mission to control ethical violations in podcasts.

Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola. / Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.