The purpose of this essay is to study what is characteristic for popular historical writing. The purpose is also to both problematize popular history and to see its abilities, which leads to the essay's focus on historical literacy and the popular historical writing's capacity to attach to its own contemporary. The essay aims to study the response that three popular history books got after their publication, partly from historians in the academic world, partly from the public. The essay also aims to study how one can use popular history as a teacher during class, focusing on the curriculum that applies for high school. The result of this study shows several characteristic aspects for popular historical writing. The three popular history books are attaching to their own contemporary numerous times. It also shows that the response that the books got after their publication were mainly critical from historians in the academic world. The response that the books got from the public can be summarized as both critical and acclaiming. The result of this study also shows that popular history can be well used in educational purposes in areas of teaching that concern both use of history and source critisicm.

Syftet med denna studie var att undersöka Sveriges radios podd P3 Historia och på vilket sätt som podden förmedlar historia. Detta genom att undersöka poddens historiebruk, narrativ utifrån struktur och innehåll, samt vilka metoder som används för att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren. Resultatet av undersökningen visade att P3 Historia har ett personcentrerat innehåll där kvinnliga aktörer utgör ca 50 % av poddavsnitten. Podden har ett tydligt politisk-pedagogiskt och kommersiellt historiebruk, men innehåller även inslag som tyder på ett existentiellt historiebruk. Den narrativa analysen visade att poddavsnittet har en tydlig handlingsdriven karaktär och där den inledande dramatiseringen i avsnittet syftar till att skapa nyfikenhet och intresse hos lyssnaren.

Vår samtid genomgår stora förändring i allt från digitalisering till klimatpåverkan och ett resultat av detta är vår längtan efter att få uppleva och ta del av innehåll som påminner oss om en svunnen tid. Nostalgiska inslag finns i många delar av vårt samhälle och denna uppsats undersöker hur ett tidigare decennium representeras i en samtida medieprodukt och bidrar till en nostalgisk upplevelse. Idag finns det en förkärlek till en 80-talsnostalgi vilket blir synligt i många nyproducerade filmer och serier. I uppsatsen analyseras hur man i serien Sex Education (2019-2020) har valt att representera 80-talet i en samtida kontext för att skapa en nostalgisk effekt hos mottagaren. Vidare blir effekten av att blanda ett nostalgiskt grepp (nostalgisk mise-en-scene, musik och genrerefenser) med ett nutidsgrepp (den moderna gestaltningen av tematiken) att dessa kontraster skapar en friktion som väcker tittarens intresse. I uppsatsen tillämpas kvalitativ filmanalys, baserad på en kategoriserande modell, på estetik och tematik i serien Sex Education. Syftet är påvisa seriens nostalgiska inslag och belysa hur de skapas. / Our present time is experiencing a major change in everything from digitalisation to climate change, and one result of this is our longing to experience and share content that reminds us of another time. Nostalgic elements can be seen in many parts of our society and this essay examines how a past decade is represented in a modern media product and the nostalgic experience it generates. Today, there is a love for '80s nostalgia, which becomes visible in many newly produced films and series. The thesis is based on analyzing how the series Sex Education (2019-2020) has chosen to represent the 80s in a contemporary context to create a nostalgic effect on the recipient. Furthermore, the effect of mixing a nostalgic grip (nostalgic mise-en-scene, music and genre references) with a contemporary grip (the modern form of the theme) is that it creates contrasts which causes a friction that arouses the viewer's interest. The thesis applies qualitative film analysis, based on a categorizing model, to aesthetics and themes in the series Sex Education. The purpose is to demonstrate the series' nostalgic features and highlight how they are created.