No description available.

No description available.

No description available.

Vi vill uppmärksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. På YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig på och vissa företag använder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor på YouTube är hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmässiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket är att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring på YouTube är ett nytt fenomen tycker vi att det är viktigt att belysa detta så att Internetanvändare blir mer uppmärksamma på hur YouTube kan användas. Vi vill också uppmärksamma YouTube och viral marketing eftersom det är nya medier som på kort tid vuxit sig stora och förmodligen kommer att vara en helt naturlig, och viktig, del av vår vardag i framtiden. Det vi vill undersöka i uppsatsen är hur företagen strävar efter att skapa en trovärdig video, vilka filmiska grepp använder de sig av för att skapa n ”hemmagjord” känsla? Vi vill också se ifall vi kan hitta tecken på att klippet är regisserad. Vi kommer även att undersöka hur de som kommenterat reagerar på videorna; hur många är det som inser redan från början att videon är iscensatt, hur reagerar folk när de får reda på sanningen? Våra frågeställningar är följande: Vilka metoder används i videon för att dölja att det är en reklamfilm? Ser vi några tecken på att videon är regisserad, och i såna fall vilka? Hur reagerar tittarna på videon? För att svara på vår första och andra frågeställning kommer vi att använda oss av semiotisk bildanalys. Det uppstår diskussioner kring videorna, både på YouTubes eget kommentarsfält och i andra forum, exempelvis bloggar och communities. Genom att undersöka kommentarerna på YouTube vill vi svara på frågan om hur publiken reagerar.

Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen.  I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen.  Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier.  Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer.  På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier. Varumärkets tre nivåer skildrar kärna, stil och tema. Där kärnan motsvarar varumärkets själ, stil beskrivs som den kultur varumärket gestaltar och tema handlar om hur detta kommuniceras till marknaden. Märkets författare kategoriseras som märkesinnehavare, konsumenter, populärkultur och andra viktiga intressenter. Samtliga aktörer är skapare av märkets mening. Kundens grad av deltagande samt typ av anknytning/relation till omgivningen kopplas i uppsatsen till olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Kunden kan vara enbart mentalt närvarande, fysiskt närvarande eller bli medproducent till händelsen och på så sätt påverka resultatet. Dold marknadsföring är ett innovativt sätt att nå ut med sitt varumärkesbudskap genom mediebruset. Ett dolt marknadsföringsbudskap kan spridas fysiskt, verbalt eller virtuellt. Det nya sättet att kommunicera kallas pullmarknadsföring och innebär att information finns tillgänglig då konsumenten vill ta del av den. Diffusion innebär spridning i och genom sociala system. Diffusionsprocessen omfattar många människors beslut kring att anamma en nyhet. Ett varumärke måste även legitimeras för att bli erkänt och en välanvänd legitimeringsmetod är att visa upp sina plagg på välkända personer. Uppsatsen visar att företag inte använder sig av innovativ marknadsföring i rent försäljningssyfte. Det huvudsakliga användningsområdet är istället att förmedla budskap och frambringa associationer. Innovativ marknadsföring används också för att skapa en relation till varumärkets konsumenter, för att de i sin tur skall sprida budskapet vidare. Denna typ av marknadsföring kan i många fall ses som synonym till dold marknadsföring. De tre delarna fysiskt, verbalt samt virtuellt är centrala och bör kombineras. Även pullmarknadsföring kan knytas samman med innovativ marknadsföring, i avseende att konsumenter är vana vid att välja vilka budskap de vill ta del av. Den innovativa marknadsföringen är upplevelsebaserad och i takt med att konsumenters medvetenhet kring reklam ökar måste aktiviteterna ständigt förnyas. Sociala medier är ett självklart inslag i företags marknadsföring. Det innovativa ligger dock i aktiviteterna, snarare än i själva kanalerna. Dessa aktiviteter kräver en reaktion för att få spridning. Ambassadörer kan ha en stor påverkan i diffusionen av ett modevarumärke. Det är dock viktigt att varumärket noggrant tänker igenom sitt val av ambassadör för att undvika oönskade associationer. En annan viktig aspekt är att ambassadörskapet bör framhållas som ett samarbete för att undvika den negativa klangen i företagssponsring. I framtiden tror våra respondenter att ambassadörskapet kommer nå nya dimensioner genom innovativa samarbeten. Vi kan i och med detta dra slutsatsen att en ambassadör inte enbart behöver vara en känd person utan kan lika väl vara en plats varumärket vill associeras med. Genom att sätta upp en Pop up store kan varumärken nå ut till medvetna konsumenter och nya marknader. Butiken uppfattas ofta som slumpmässig, men är i själva verket en strategiskt planerad marknadsföringsaktivitet. Pop up stores och andra analoga aktiviteter är i dagsläget mer sällsynta än de innovativa marknadsföringsaktiviteter som sker på internet. Vi kan därav dra slutsatsen att Pop up stores och liknande aktiviteter är här för att stanna. / Program: Butikschef, textil och mode

The social media app TikTok has recently grown enormously worldwide, especially among young people. The purpose of this study is therefore to investigate seven high school students' knowledge regarding advertising literacy between the ages of 17-18, and how it affects their approach to advertising on TikTok. The study uses theories such as the reception theory and previous research studies that are within the subject. These studies consist of stealth marketing, influencer marketing and media literacy.  The study used a qualitative method by conducting semi-structured interviews that were based on showing the respondents two TikTok videos before and after the interview as well as an interview guide that contained the areas and themes the interview would revolve around. These interviews would be the foundation of answering the studies three primary questions: How do the respondents answer towards stealth marketing on TikTok? What strategies do the respondents use to identify influencer marketing on TikTok? And how does the respondents' way of viewing a TikTok video change after an interview that highlights marketing?  The results of the study indicate that the respondents’ approach to stealth marketing on TikTok is influenced by their motivation to take part of the content as well as identifying a certain uncertainty regarding their stance towards stealth marketing. The overall strategies the respondents use to identify influencer marketing on TikTok are through tags and hashtags in the description, when company logos and trademarks appear, noticing the influencer's tone of voice, and if the influencer's content is different from what they normally do. And last but not least, the respondents became generally more critical towards the two TikTok videos after the interview had taken place.  The conclusion of this study is to encourage Swedish schools to become better at teaching students about source criticism and stealth marketing on social media platforms since this study has shown a pattern of uncertainty among the respondents regarding their criticism skills on social media platforms.

Denna uppsats studerar podden Fredagspodden och dess sponsorer genom att göra en kvalitativ textanalys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks huruvida det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat i podden. Hur diskuteras andra produkter och följer podden de lagar, regler och etiska riktlinjer som finns? Den kvalitativa textanalysen genomförs utifrån teoretiska perspektiv som dold marknadsföring, misstankens hermeneutik, parasocial interaktion och native advertising. Studiens resultat visar att det går att utläsa vilket innehåll som är sponsrat. Däremot kan detta variera i tydlighet mellan avsnitten och beroende på lyssnarens uppmärksamhet på innehållet. Vidare visar resultatet att programledarna pratar mycket om andra produkter de producerat och även produkter som deras eget produktionsbolag står bakom. I båda dessa fall visar studien att podden följer alla lagar och regler som finns men om detta överensstämmer med de etiska riktlinjerna kan diskuteras. I analysen förs en etisk diskussion som mynnar ut i en rekommendation om att lagstiftningen bör ändras och att det bör tillsättas en myndighet som granskar etiska övertramp i poddar. / This essay studies the podcast Fredagspodden and their sponsors by doing a qualitative text analysis with a hermeneutic perspective. The essay studies if it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast, how the hosts discuss other products and if the podcast follow the laws, rules and ethical guidelines that exist. The qualitative text analysis is implemented with the theories stealth marketing, hermeneutic suspicion, parasocial interaction and native advertising. The result of the study shows that it is possible to distinguish the sponsored content of the podcast. However, the clarity varies depending on the episode and the amount of attention of the listener. The result also shows that the hosts often mention other products they have produced and also products that their own production has produced. I both if these cases the podcast follows all laws and rules but concerning whether this is ethically correct could be discussed. In the analysis an ethical discussion will be held which ends with the authors suggesting a change in the laws as well as the implementation of an authority with the mission to control ethical violations in podcasts.

<p>In this paper, we examine the attitudes of 16- to 19-year olds towards stealth viral marketing in the form of videos posted on websites such as Youtube. Apart from their general attitudes towards the phenomenon, we were also concerned with their views on the ethics involved in this marketing method and how this affects their view on the companies behind the advertising. To accomplish this, we administered a survey to a sample chosen by convenience. Using the Persuasion Knowledge Model and prior research on the subject, we then analyzed the gathered data and reached the conclusion that the respondents in our sample were mainly positive towards stealth viral marketing in this particular form, that they generally did not consider it unethical and that even though most considered the companies to be responsible for such videos, teenagers were not likely to take negative actions against them if they found out that a video that they had seen was in fact a stealth viral video.</p>

In this paper, we examine the attitudes of 16- to 19-year olds towards stealth viral marketing in the form of videos posted on websites such as Youtube. Apart from their general attitudes towards the phenomenon, we were also concerned with their views on the ethics involved in this marketing method and how this affects their view on the companies behind the advertising. To accomplish this, we administered a survey to a sample chosen by convenience. Using the Persuasion Knowledge Model and prior research on the subject, we then analyzed the gathered data and reached the conclusion that the respondents in our sample were mainly positive towards stealth viral marketing in this particular form, that they generally did not consider it unethical and that even though most considered the companies to be responsible for such videos, teenagers were not likely to take negative actions against them if they found out that a video that they had seen was in fact a stealth viral video.