By means of group contributions the legislator has made it easier for company groups to transfer profits from a parent company to a subsidiary. A parent company can choose to reconstruct by acquire a company, create a subsidiary or perform a partial fission. The choice can affect the possibility for a parent company to perform a group contribution with deduction right. The parent company has to own more than 90 percent of the subsidiary’s shares for a whole taxation year or since the subsidiary began to carry out any economic activity in order to perform group contributions with deduction right. If a subsidiary is acquired, it has to be owned for a whole taxation year before group contributions with deduction right can be made, unless the acquired company never has carried out any economic activity before. When a parent company creates a subsidiary group contributions can be made with deduction right instantly after the reconstruction. If a partial fission is made to a subsidiary which has not been owned for a whole taxation year a group contribution cannot be made with deduction right. Where a partial fission is made to a subsidiary created by the parent company, to a subsidiary which has never carried out any economic activity or to a subsidiary which has been owned for a whole taxation year a group contribution can be made with deduction right instantly after the reconstruction. The difference in treatment regarding the deduction right is not an effect of differences between the reconstruction methods. Since the decisive term is whether the subsidiary has carried out any economic activity before, the difference is an effect of differences regarding the subsidiaries. Since this rule is applied in the same manner to all companies regardless of where the company’s permanent abode is located this difference is not a violation of the freedom of establishment.

Uppsatsen behandlar möjligheten att erhålla inkomstskattemässigt avdrag för CSR-kostnader. De kostnadsposter som undersöks är; merkostnader, bidrag, forskningskostnader och profileringskostnader. Uppsatsen avslutas med en fördjupad diskussion i ämnet.

När ett bolag försätts i konkurs uppstår flertalet juridiska konsekvenser. En konsekvens är att bolagets borgenärer riskerar en kapitalförlust, eftersom betalning vanligen inte utgår till fullo vid en konkurs. Denna risk gör att borgenärerna sannolikt vill ha rätt till avdrag. I dagsläget råder det dock oklarhet kring vilka fordringar som verkligen ger avdragsrätt samt när avdragsrätten uppstår. Orsakerna till oklarheten är flera. Delvis saknas det en enhetlig definition och användning av begreppet värdepapper inom skatterätten. Delvis bidrar termen aktieägartillskott till det komplicerade rättsläget, eftersom det är en transaktion som ej reglerats i lag utan har utvecklats i praxis och doktrin.Problemet med att det saknas lagstadgade definitioner är att det uppstått en svår gränsdragning mellan lån och aktieägartillskott. Detta påverkar i sin tur beskattningen då avdragsrätten för lån och aktieägartillskott skiljer sig åt. Därefter är det inte alltid tydligt vilken typ av transaktion som skett, vilket i sin tur gör avdragsrätten oviss.Vid diskussion kring området har vi valt att använda begreppen kommersiell och icke kommersiell fordran för att binda ihop den idag något splittrade sakfrågan. Detta trots att begreppen ej uttryckligen används i alla, rörande frågan, relevanta regler. Med kommersiell fordran avser vi fall där borgenären har ett vinstsyfte, det vill säga lån med ränta. Med icke kommersiell fordran avser vi en fordran där borgenären inte har ett uttalat vinstsyfte, såsom aktieägartillskott.I uppsatsen behandlas en presentation av de svenska reglerna i form av begrepp och allmänt om avdragsrätt med utgångspunkt i målet om förutsebarhet i rättstillämpningen. Analysen har sin utgångspunkt i de presenterade reglerna samt i den sammanställning av rättsfall som utförts. Genom detta arbete kan det, med undantag, konstateras att det vid konkurs ska föreligga avdragsrätt för förluster på icke kommersiella fordringar men aldrig för kommersiella fordringar. För företag i intressegemenskap råder dock undantagsregler och sådana företag ska aldrig medges avdragsrätt, inte ens för icke kommersiella fordringar.

No description available.

The right to deduct VAT related to transaction costs when selling subsidiary shares is a reoccurring issue and has been subject to review in courts for several decades. During the autumn of 2023, the Supreme Administrative Court of Sweden examined once again under which circumstances deductions for input VAT for transaction costs in connection with the sale of shares in subsidiaries can be granted. The case was peculiar for several reasons. While the court granted the company a right to deduct the input VAT, the counterpart (the Swedish Tax Agency) submitted a secondary claim for deduction limitation. This could not be examined with reference to the principle of instance order. The case once more raises questions of when a right to deduct input VAT can be granted and furthermore if it can be limited. The question of deductibility generally depends on whether there is a clear and immediate link between a specific cost and an outgoing transaction or a collective economic activity. The issue of when a direct and immediate link between a certain cost and either a specific transaction or the company’s collective economic activity exists has been discussed and tried at both the Court of Justice of the European Union and the Supreme Administrative Court of Sweden on repeated occasions. The aim of the essay is to determine, with the main consideration of case law in the area, in which cases there is a right to deduct and whether restrictions on the right to deduct should be introduced according to the Swedish Tax Agency's secondary claim in the most recent legal case. Through this an analysis is carried out to critically review the impact of the principle of VAT neutrality. The goal is achieved through a two-stage survey. First, an analysis is carried out to determine the cases where a clear and immediate link must exist between a specific cost associated with the sale of a subsidiary and either an outgoing transaction or an overall financial activity to determine when a right to deduct exists. Second, a comparison is made of the results of the survey with the Tax Agency's secondary claim. The result of the survey will be used to analyze the impact of the principle of neutrality in these errands.

No description available.

No description available.

Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området. Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader. Sammanfattningsvis kan sägas att följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att avdragsrätt skall medges för sponsring: -Utgiften utgör inte gåva, -Sponsringsutgiften är avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och -Sponsorn erhåller en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter. Det som framförallt ställer till problem vid avdragsbedömningen är att gränsdragningen mellan sponsring och icke avdragsgill gåva många gånger är väldigt svår att göra, framförallt då den skattskyldige erhåller indirekta motprestationer. Den nuvarande regleringen av sponsring har blivit utsatt för massiv kritik från många håll då den bl.a. anses vara oförutsägbar och alldeles för restriktiv. Det är speciellt kravet på anknytning mellan sponsorns och den sponsrade verksamhet som krävs vid indirekta motprestationer som kritiserats. Detta eftersom denna anknytning medför att det är relativt lätt att få avdrag då sponsorn erhåller direkta motprestationer men förhållandevis svårt då denne erhåller indirekta motprestationer. Från många håll krävs en ny reglering av sponsring. Regeringen och riksdagen har dock hittills menat att nuvarande regler är tillräckliga och att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt för sponsring som utesluter gränsdragningsproblem och samtidigt täcker in samtliga fall. Jag är av den åsikten att nuvarande reglering inte är tillfredsställande. För att komma tillrätta med detta förslår jag att det införs ny lagtext i IL som reglerar avdragsrätten för sponsring. Detta sker enligt mig bäst genom att ny lagtext införs i 16 kap. 9a § IL och att det görs ett tillägg i 9 kap. 2 § 2 st IL. / Sponsoring is a relatively new way of marketing, but has during the years become more common for companies to use and is today one of the most used ways of marketing. There is no exclusive regulation of the deduction for sponsoring, therefore expenses for sponsoring are normally regulated by Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). This main regulation is written in a very general way and therefore cases stand for the main regulation on the area. Expenses for sponsoring have in cases been adnmitted to be deductable as advertising- and PR-expenses, research- and development expenses, personnel expenses and official expenses. To sum up the following conditions have to be fulfilled for sponsoring to be deducted: -The expense does not constitute a gift, -The sponsoring expense is meant to increase or to maintain the companys incomes and -The sponsor receives a direct return from the sponsored party that is expected to have a market value that correspond to the sponsoring expense or that the expense is a indirect expense due to that there is a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities. What first and foremost causes a problem when making the appraisal of deduction is that establishing a boundary between sponsoring and not deductable gift many times is very difficult to make, especially when the sponsor receives a indirect return. The present regulation of sponsoring has been the subject of a lot of criticism, among others that it is not predictable enough and much too restrictive. It is first and foremost the reguirement that there needs to be a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities that have been criticized. This requirement results in that it is pretty easy for the sponsor to get a deduction when he gets a direct return but pretty difficult when he receives a indirect return. Many people and organisations demand a new regulation of sponsoring. The government and parliament have so far said that present regulations are sufficient and that there almost is impossible to design regulations concerning deduction for sponsoring that exclude the establishing of a boundary and at the same time covers all situations. I think that the present regulation is not satisfactory. To cope with this I suggest that a new regulation that regulates the deduction of sponsoring is introduced into the Swedish Income Tax Act (IL). This is according to me best done through the introcution of a new regulation in Chapter 16 section 9a of the Swedish Income Tax Act (IL) and a addition in Chapter 9 section 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act (IL).

No description available.

<p>Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området.</p><p>Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader. Sammanfattningsvis kan sägas att följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att avdragsrätt skall medges för sponsring:</p><p>-Utgiften utgör inte gåva,</p><p>-Sponsringsutgiften är avsedd att öka eller bibehålla företagets inkomster och</p><p>-Sponsorn erhåller en direkt motprestation från den sponsrade som förväntas ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften eller att utgiften är en indirekt omkostnad på grund av att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter.</p><p>Det som framförallt ställer till problem vid avdragsbedömningen är att gränsdragningen mellan sponsring och icke avdragsgill gåva många gånger är väldigt svår att göra, framförallt då den skattskyldige erhåller indirekta motprestationer.</p><p>Den nuvarande regleringen av sponsring har blivit utsatt för massiv kritik från många håll då den bl.a. anses vara oförutsägbar och alldeles för restriktiv. Det är speciellt kravet på anknytning mellan sponsorns och den sponsrade verksamhet som krävs vid indirekta motprestationer som kritiserats. Detta eftersom denna anknytning medför att det är relativt lätt att få avdrag då sponsorn erhåller direkta motprestationer men förhållandevis svårt då denne erhåller indirekta motprestationer. Från många håll krävs en ny reglering av sponsring.</p><p>Regeringen och riksdagen har dock hittills menat att nuvarande regler är tillräckliga och att det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt för sponsring som utesluter gränsdragningsproblem och samtidigt täcker in samtliga fall. Jag är av den åsikten att nuvarande reglering inte är tillfredsställande. För att komma tillrätta med detta förslår jag att det införs ny lagtext i IL som reglerar avdragsrätten för sponsring. Detta sker enligt mig bäst genom att ny lagtext införs i 16 kap. 9a § IL och att det görs ett tillägg i 9 kap. 2 § 2 st IL.</p> / <p>Sponsoring is a relatively new way of marketing, but has during the years become more common for companies to use and is today one of the most used ways of marketing. There is no exclusive regulation of the deduction for sponsoring, therefore expenses for sponsoring are normally regulated by Chapter 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL). This main regulation is written in a very general way and therefore cases stand for the main regulation on the area.</p><p>Expenses for sponsoring have in cases been adnmitted to be deductable as advertising- and PR-expenses, research- and development expenses, personnel expenses and official expenses. To sum up the following conditions have to be fulfilled for sponsoring to be deducted:</p><p>-The expense does not constitute a gift,</p><p>-The sponsoring expense is meant to increase or to maintain the companys incomes and</p><p>-The sponsor receives a direct return from the sponsored party that is expected to have a market value that correspond to the sponsoring expense or that the expense is a indirect expense due to that there is a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities.</p><p>What first and foremost causes a problem when making the appraisal of deduction is that establishing a boundary between sponsoring and not deductable gift many times is very difficult to make, especially when the sponsor receives a indirect return.</p><p>The present regulation of sponsoring has been the subject of a lot of criticism, among others that it is not predictable enough and much too restrictive. It is first and foremost the reguirement that there needs to be a strong connection between the sponsors and the sponsored partys activities that have been criticized. This requirement results in that it is pretty easy for the sponsor to get a deduction when he gets a direct return but pretty difficult when he receives a indirect return. Many people and organisations demand a new regulation of sponsoring.</p><p>The government and parliament have so far said that present regulations are sufficient and that there almost is impossible to design regulations concerning deduction for sponsoring that exclude the establishing of a boundary and at the same time covers all situations.</p><p>I think that the present regulation is not satisfactory. To cope with this I suggest that a new regulation that regulates the deduction of sponsoring is introduced into the Swedish Income Tax Act (IL). This is according to me best done through the introcution of a new regulation in Chapter 16 section 9a of the Swedish Income Tax Act (IL) and a addition in Chapter 9 section 2 para. 2 of the Swedish Income Tax Act (IL).</p>