Verksamhetsöverlåtelser är enligt 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen undantagna från mervärdesskatt. Motsvarande EU-rättsliga bestämmelser återfinns i artiklarna 19 och 29 mervärdesskattedirektivet. En analys av bestämmelsen är intressant eftersom det förekommer vissa problem kring tillämpningen. Svårigheter att bedöma bestämmelsens tillämpnings-område i ett specifikt fall kan leda till oklarheter huruvida undantaget är tillämpligt eller inte. Både överlåtare och förvärvare kan i sådana fall beläggas med skattetillägg till följd av en felaktig tillämpning av bestämmelsen. Förevarande uppsats behandlar 3 kap. 25 § utifrån ett ändamålsenligt perspektiv och avser att analysera hur väl rättsutvecklingen på området överensstämmer med syftet bakom regleringen. I uppsatsen används huvudsakligen en rättsvetenskaplig metod. I viss mån kommer även EU-rättslig metod att användas eftersom rättsområdet är harmoniserat. Syftet med 3 kap. 25 § är främst av praktisk natur och avser att underlätta verksamhetsöverlåtelser genom att inte belasta förvärvarens likviditet. Rättsutvecklingen på området stämmer på det stora hela väl överens med syftet bakom lagstiftningen. Det uppställs krav på att verksamheten drivs vidare av förvärvaren och att de tillgångar som överlåts kan utgöra en självständig verksamhet.  Till följd av ett avgörande från EU-domstolen har fråga uppkommit om en aktieavyttring kan utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Utifrån syftet med 3 kap. 25 § är så inte fallet eftersom aktierna utgör en enskild tillång och vidare aldrig kan belastas med mervärdesskatt. Vid verksamhetsöverlåtelser som involverar ett rättssubjekt som inte är fullt ut skattskyldig råder det i nuläget konsensus att sådana omfattas av tillämpningsområdet för 3 kap. 25 § under förutsättning att det inte uppstår någon konkurrenssnedvridning. Kravet på konkurrens-snedvridning vid inskränkning av tillämpningsområdet framgår av artikel 19. 3 kap. 25 § uppställer emellertid enligt sin ordalydelse ett krav på full skattskyldighet, vilket strider mot artikel 19 och syftet med bestämmelsen. Goda skäl kan således anföras för att bestämmelsen är felaktigt implementerad och bör revideras. Det bör framgå av ordalydelsen i 3 kap. 25 § att bestämmelsen endast får inskränkas i de fall en konkurrenssnedvridning uppstår till följd av överlåtelsen.

No description available.

Uppsatsen skildrar de svenska jämkningsreglerna i mervärdesskattelagen vid överlåtelse av fastighet i ljuset av EU:s mervärdesskattedirektiv. Flera rättsfall som berör jämkningsreglerna behandlas i uppsatsen, bl.a. C-787/18 Sögård Fastigheter, C-622/11 Pactor Vastgoed och C-248/20 Skellefteå Industrihus. Praxis samt övriga källor ligger till grund för utredandet av jämkningsreglerna. I uppsatsen redogörs det allmänt för avdragsrätten för mervärdesskatt, när jämkningsskyldigheten aktualiseras samt övertagande av jämkningsskyldigheten utifrån svensk rätt samt EU-rätt. Bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelse berörs också för att utreda vad enligt gällande rätt anses utgöra en verksamhetsöverlåtelse samt om det går att jämställa med en vanlig fastighetsavyttring ur ett jämkning perspektiv. Den sistnämnda görs i syfte för att besvara den obesvarade frågan i målet C-787/18 Sögård Fastigheter, vilket också ingår i uppsatsens huvudsyfte. I huvudsyftet ingår även att undersöka huruvida de svenska jämkningsreglerna anses vara förenliga med mervärdesskattedirektivet.  Uppsatsen upplyser läsaren om problematiken som föreligger vid fastighetsöverlåtelse utifrån en synvinkel där den förvärvande parten träder in i den överlåtande partens skattemässiga situation. Det förs resonemang om hur jämkningsskyldighet har hanterats och hur det bör kunna hanteras framgent ur ett mervärdeskattemässigt perspektiv för att undvika den problematik som uppstått i dagsläget. En de lege ferenda-diskussion görs därför i syfte för att undersöka alternativa lösningar. Diskussionen avslutas med en egen analys av fördelar och nackdelar med de olika förfarandena samt egna kommentarer vad författarna anser lämpligast.  Den första januari 2023 träder en ny mervärdesskattelag i kraft som innebär en bättre anpassning till mervärdesskattedirektivet. Under diskussionen i arbetet redogörs de förändringar som görs i lagen och huruvida bestämmelserna har anpassats till densenaste förändringen av rättsläget. EU konform tolkning samt direkt effekt utreds i arbetet för att på så sätt kunna förstå mervärdesskattedirektivets tillämpningsområden och hur den bör tillämpas.  En diskussion förs över det skattebortfall som kan uppstå i dagsläget på grund av oförenligheten som består mellan svensk rätt och EU-rätt. Det vill säga konsekvenserna av den lagstiftning som gäller just nu. Under sammanfattande slutsatser ger skribenterna svar på uppsatsens huvudsyfte samt bisyfte i form av egna slutsatser utifrån den undersökning som har genomförts.

Företagsförvärv ger ofta upphov till arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor där många människor och stora belopp är inblandade. I samband med partiella företagsförvärv ställs dessa frågor på sin spets, i och med att svåra gränsdragningar måste göras när ett bolag delas upp. Dessa gränsdragningar görs dessutom på olika grunder i olika rättsområden. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan en misslyckad personalövergång innebära stora kostnader samt risker för konflikter. En skatterättsligt oförmånlig utgång är också kostsam. Av den anledningen har vi, i denna uppsats, valt att lägga fokus på arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor vid partiella företagsförvärv. Dessa frågor behandlas på följande sätt. Först görs en genomgång av relevanta rättsregler inom arbetsrätt, skatterätt och bolagsrätt, för att måla upp en någorlunda nyanserad bild av både den arbetsrättsliga bedömningsgången och de skatterättsliga och bolagsrättsliga ramar inom vilka förvärvsmetoderna ligger. Mot denna bakgrund har vi valt att ställa upp tre exempel som illustrerar hur metoderna kan tillämpas för att uppnå olika arbetsrättsliga effekter. Exemplen är utformade för att täcka flertalet av de regelverk som har utretts i uppsatsens första del. Slutligen görs en samlad utvärdering av resultaten. Själva förvärvsmetoden i sig sätter upp ramarna inom vilka arbetsrätten kan tillämpas, men det är den önskade arbetsrättsliga följden som styr valet av förvärvsmetod och dess utformning. Önskade följder vad gäller arbetstagare kan uppnås samtidigt som en skatterättsligt förmånlig behandling är möjlig. Genomförandet av ett partiellt företagsförvärv, med beaktande av skatterättsliga former och arbetsrättsliga följder, kan således innebära en lyckad ”cherry-pick”. / Corporate acquisitions often give rise to questions pertaining labour law and tax law, where many people and large amounts of money are involved. In the context of partial acquisitions, these questions come to a head, since difficult delimitations must be done when dividing a company. These delimitations are, furthermore, based upon different grounds within different fields of law. From an economical perspective, a failed transition of staff can carry considerable costs and risks of conflict. A disadvantageous outcome in the context of tax law is expensive as well. For this reason we have chosen, in this thesis, to focus on questions concerning labour law and tax law in the context of partial corporate acquisitions. These questions are treated in the following manner. Firstly, a review of the relevant norms within labour law, tax law and corporate law is made. This is done to paint a somewhat nuanced picture of both the assessment process within labour law and the frames of tax and company law, in which the methods of acquisition are stipulated. Against this background, we have constructed three examples that illustrate how the methods can be applied to achieve different effects pertaining labour law. The examples are designed to cover the majority of the norms that were investigated in the first part of the thesis. Finally, a general evaluation of the results is made. The method of acquisition, by itself, erects a framework in which labour law can be applied. However, it is the desired outcome in the context of labour law that governs the choice of acquisition method and its arrangement. It is possible to achieve these desired outcomes while receiving an advantageous treatment in the context of tax law as well. The execution of a partial acquisition, with consideration for the methods within tax law and the results within labour law, can therefore amount to a successful ”cherry pick”.