Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt som utgår på i stort sett all omsättning av varor och tjänster. De nationella bestämmelserna har sin grund i mervärdesskattedirektivet och mervärdesskatt är ett område som är harmoniserat inom EU. Förutsättningarna för att mervärdesbeskattning skall bli aktuell är att det skall ske en omsättning, som är skattepliktig inom landet, som görs av en beskattningsbar person eller en person som agerar som en beskattningsbar person. För den som bedriver en skattepliktig verksamhet finns möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt och för den som upplåter en fastighet finns möjlighet att bli frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt. Att skattskyldigheten är frivillig har sin grund i att upplåtelser av fastighet är undantagen från mervärdesskatt men en möjlighet till frivillig skattskyldighet har införts för att den kategorin verksamheter inte skall missgynnas. Förutsättningarna för att bli frivilligt skattskyldig till mervärdesskatt för fastighetsupplåtelser är att det skall vara en fastighet i mervärdesskattehänseende, fastigheten skall vara belägen i Sverige samt att hyrestagaren bedriver skattepliktig verksamhet i den upplåtna fastigheten. För den som är frivilligt skattskyldig för upplåtelse av fastighet finns en avdragsrätt för investeringsvaror. För det fall användandet av en upplåten fastighet ändras så att frivillig skattskyldighet inte längre råder skall den avdragna ingående mervärdesskatten jämkas och återbetalas till den del som inte är avdragsgill efter ändring av användande. Vid överlåtelse av fastighet övergår, i de flesta fall, jämkningsskyldigheten på förvärvaren enligt bestämmelserna i ML. I mervärdesskattedirektivet saknas bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för jämkningen och medlemsstaterna har givits möjlighet att implementera bestämmelserna på bästa sätt i nationell rätt. Jämkning enligt mervärdesskattedirektivet benämns justering av ingående mervärdesskatt. Huruvida jämkningsskyldigheten är överförbar på annan än den som ursprungligen gjort avdraget har prövats av EU-domstolen i målet C-622/11 mellan Pactor Vastgoed BV och nederländska staten med utgångspunkt i nederländsk rätt. EU-domstolen fann att betalningsskyldighet för jämkning av avdrag inte är överförbar på annan än den som ursprungligen gjort avdraget. Domstolens tolkning har sedan åberopats i målet mellan Sögård fastighets AB (Sögård) och Skatteverket i Kammarrätten i Sundsvall. Kammarrätten valde att bifalla Sögårds talan och undanröjde Skatteverkets beslut om att Sögård skulle vara betalningsskyldig för jämkat avdrag för ingående mervärdesskatt gjort av tidigare ägare till en fastighet. Ärendet har sedan överklagats till HFD vilken har meddelat prövningstillstånd. Utfallet i HFDs prövning är flera tänkbara exempelvis att förhandsavgörande begärs eller att HFD väljer att fastställa Kammarrättens dom.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget avseende ersättning s klausuler i kommersiella avtal. Tack vare en ersättning s klausul kan parterna på förhand bestämma ersättning vid kontraktsbrott. Ersättningsklausuler är en gemensam benämning för avtalsförbehåll som på något sätt reglerar skyldigheten att betala ersättning föranledd av avtalsbrott. Det främsta syftet med ersättningsklausuler är att fungera som påtryckning för att parterna ska prestera enligt avtalet. Att på förhand reglera ersättning s beloppet underlätta r även vid konflikt, eftersom det ger parterna förutsebarhet. Avtalsvite kan definieras som det förutbestämda beloppet den kontraktsbrytande parten är skyldig att erlägga vid kontraktsbrott. Intressant för vår utredning är hur domstolar behandlar ersättningsklausuler när tvist om ersättning uppstår. Den rådande uppfattningen i svensk rätt är att ersättningsklausuler ska erkänna s exklusivitet oavsett kontraktsbrottets omfattning. Samma bedömning görs i de rättsfall som blivit granskade inom ramen för arbetet. Uppsatsen behandlar också hur utsikterna för jämkning av ersättning s klausulernas inne håll ser ut. Det finns inga exempel i allmän domstol på att jämkning har förekommit i kommersiella sammanhang. Däremot har diskussioner förts i doktrin om att generalklausulen i 36 § AvtL inflytande och möjlighet en till att jämka ska utvidgas. För att utreda rättsläget har vi utgått från relevant lagstiftning, rättspraxis och doktrin. Rättskällorna som använt s är i huvudsak svenska, även om vi i viss mån gjort jämförelser med utländsk rätt. Doktrin har använts för att finna stöd för våra teorier och hitta olika infallsvinklar på problemet. Rättsläget har varit svårt att överblicka, på grund av domstolarnas olika tillvägagångssätt vid bedömning och att avtalslagens bestämmelser i stor utsträckning är generella. Avtalslagen är den lag som reglerar möjligheten att avtala om ersättningsklausuler, avseende upprättande och jämkning. Avtalsfriheten och den gemensamma partsviljan spelar en central roll för ersättningsklausuler. Avslutningsvis konstaterar vi att rättsläget har brister i vissa avseenden och att olika meningsuppfattningar råder både vad gäller avtalsrättens funktion och ersättningsklausulers giltighet.

No description available.

Uppsatsen skildrar de svenska jämkningsreglerna i mervärdesskattelagen vid överlåtelse av fastighet i ljuset av EU:s mervärdesskattedirektiv. Flera rättsfall som berör jämkningsreglerna behandlas i uppsatsen, bl.a. C-787/18 Sögård Fastigheter, C-622/11 Pactor Vastgoed och C-248/20 Skellefteå Industrihus. Praxis samt övriga källor ligger till grund för utredandet av jämkningsreglerna. I uppsatsen redogörs det allmänt för avdragsrätten för mervärdesskatt, när jämkningsskyldigheten aktualiseras samt övertagande av jämkningsskyldigheten utifrån svensk rätt samt EU-rätt. Bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelse berörs också för att utreda vad enligt gällande rätt anses utgöra en verksamhetsöverlåtelse samt om det går att jämställa med en vanlig fastighetsavyttring ur ett jämkning perspektiv. Den sistnämnda görs i syfte för att besvara den obesvarade frågan i målet C-787/18 Sögård Fastigheter, vilket också ingår i uppsatsens huvudsyfte. I huvudsyftet ingår även att undersöka huruvida de svenska jämkningsreglerna anses vara förenliga med mervärdesskattedirektivet.  Uppsatsen upplyser läsaren om problematiken som föreligger vid fastighetsöverlåtelse utifrån en synvinkel där den förvärvande parten träder in i den överlåtande partens skattemässiga situation. Det förs resonemang om hur jämkningsskyldighet har hanterats och hur det bör kunna hanteras framgent ur ett mervärdeskattemässigt perspektiv för att undvika den problematik som uppstått i dagsläget. En de lege ferenda-diskussion görs därför i syfte för att undersöka alternativa lösningar. Diskussionen avslutas med en egen analys av fördelar och nackdelar med de olika förfarandena samt egna kommentarer vad författarna anser lämpligast.  Den första januari 2023 träder en ny mervärdesskattelag i kraft som innebär en bättre anpassning till mervärdesskattedirektivet. Under diskussionen i arbetet redogörs de förändringar som görs i lagen och huruvida bestämmelserna har anpassats till densenaste förändringen av rättsläget. EU konform tolkning samt direkt effekt utreds i arbetet för att på så sätt kunna förstå mervärdesskattedirektivets tillämpningsområden och hur den bör tillämpas.  En diskussion förs över det skattebortfall som kan uppstå i dagsläget på grund av oförenligheten som består mellan svensk rätt och EU-rätt. Det vill säga konsekvenserna av den lagstiftning som gäller just nu. Under sammanfattande slutsatser ger skribenterna svar på uppsatsens huvudsyfte samt bisyfte i form av egna slutsatser utifrån den undersökning som har genomförts.

No description available.

Denna uppsats har syftet att analysera om svenska regler om jämkning av momsavdragär förenliga med EU-rätten. Situationer som står i fokus av analysen är jämkning vidöverlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet (8a:12 ML) samt jämkning vid upphörande av frivillig skattskyldighet (9:11 ML). I analysen ingår både gällande regler enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt föreslagna ändringar till förlag av ny mervärdesskattelagen (2023:200) enligt promemorian av Finansdepartementet Fi2023/00434 “Ändrade regler ommervärdesskatt vid överlåtelse av fastighet” från januari 2023. Föreslagna regler i promemorian är ett försök att harmonisera svenska jämkningsreglerna med EU-rätten.Reglerna ska börja gälla fr.o.m. 1 januari 2024. I arbetet undersöks relevant rättspraxis från EU-domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen och redogörs hur de påverkar svenska skatteregler. Det ärframför allt mål C-787/18 Sögård Fastigheter AB och mål C-622/11 Pactor Vastgoedsamt HFD 2021 not 26 som står i fokus av rättspraxisanalys angående jämkning vidöverlåtelse av fastighet. Vad gäller jämkning vid upphörande av frivilligskattskyldighet analyseras först och främst särskilt noggrant mål C-248/20 Skellefteå Industrihus AB och HFD 2022 ref 15. Dessutom redogörs i uppsatsen förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt. Detkonstateras även vad som gäller i fall av konflikt mellan dem, samt vilka konsekvensersom följer om medlemsstat inte följer EU-domstolens beslut. / The aim of this essay is to analyze whether Swedish rules for adjustment of VAT deductions are compatible with EU law. Situations that are in the focus of analysisare adjustment of VAT deduction in case of transfer of property covered byvoluntary tax liability (8a:12 VAT Act) and adjustment of VAT deduction in caseof cessation of voluntary tax liability (9:11 VAT Act). The analysis includes both current rules according to the VAT Act (1994:200) aswell as proposed amendments to the new VAT Act (2023:200) according to thememorandum of the Ministry of Finance Fi2023/00434 “Other rules on value addedtax on the transfer of property” dated January 2023. Proposed rules in thememorandum is an attempt to harmonize Swedish rules for adjustment of VATdeduction with EU law. The rules shall apply from January 1, 2024. The work examines relevant case law from the European Court of Justice and theSwedish Supreme Administrative Court and analyzes how they affect Swedish taxrules. It is above all case C-787/18 Sögård Fastigheter AB and case C-622/11 Pactor Vastgoed as well as HFD 2021 note 26 that are in the focus of the jurisprudenceanalysis regarding adjustment of VAT deduction connecting to the transfer of realestate. Regarding adjustment of VAT deduction upon cessation of voluntary taxliability, first and foremost case C-248/20 Skellefteå Industrihus AB and HFD 2022ref 15 are analyzed particularly carefully. In addition, the essay describes the relationship between Swedish law and EU law. It is also established what applies in case of conflict between them, as well as whatconsequences follow if a member state does not comply with the EU Court's decision.

<p>Problemformulering: Behövs det en utökad tillämpning av § 36 Avtalslagen när det gäller avtalsförhållanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillåtas reglera förhållandena mellan kommersiella avtalsparter? </p><p>Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns incitament för samhället att reglera avtalsförhållanden mellan stora och mindre företag mer än vad som är fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rättskällor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter när det gäller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande. </p><p>Avgränsning: Jag begränsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis när det gäller jämkning av ojämlika avtalsförhållanden. Spelteorin begränsas till de mest grundläggande begreppen </p><p>Resultat: Svensk lagstiftning är tillräcklig, en skärpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt näringsliv skulle få konkurrensnackdelar av att måsta verka under mer ogynnsamma förhållanden än sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad värld måste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna. Detta gäller även hela nationer, en nation kan inte reglera sin inhemska marknad om den vill att nationens näringsliv ska generera ett välstånd för samhället. Spelteorin visar att på en oreglerad marknad hämmas de starkare parterna i ett avtalsförhållande av det faktum att han inte gagnas i längden av att utnyttja de svagare parterna.</p>

Problemformulering: Behövs det en utökad tillämpning av § 36 Avtalslagen när det gäller avtalsförhållanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillåtas reglera förhållandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns incitament för samhället att reglera avtalsförhållanden mellan stora och mindre företag mer än vad som är fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rättskällor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter när det gäller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhållande. Avgränsning: Jag begränsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis när det gäller jämkning av ojämlika avtalsförhållanden. Spelteorin begränsas till de mest grundläggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning är tillräcklig, en skärpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt näringsliv skulle få konkurrensnackdelar av att måsta verka under mer ogynnsamma förhållanden än sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad värld måste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna. Detta gäller även hela nationer, en nation kan inte reglera sin inhemska marknad om den vill att nationens näringsliv ska generera ett välstånd för samhället. Spelteorin visar att på en oreglerad marknad hämmas de starkare parterna i ett avtalsförhållande av det faktum att han inte gagnas i längden av att utnyttja de svagare parterna.

Offentlig upphandling omsätter miljardbelopp årligen. Man kan säga att upphandlingen består av tre parter i form av säljare, köpare och finansiärerna. Därav ska finansiärerna ställa höga krav på att offentlig upphandling ombesörjs och utförs på ett effektivt sätt. När man pratar om effektivitet inom offentlig upphandling handlar det mer än sällan om att rätt vara eller tjänst ska anskaffas till rätt pris. Det som sedan levereras ska ha en hög kvalitet på det sättet att samhälleliga mål uppfylls och på den vägen får upphandlingen önskat utfall. I Sverige regleras offentlig upphandling i synnerhet av lagen om offentlig upphandling. Lagen ska bland annat ha en funktion som innebär att ovan stycke uppfylls. Något som kan hållas sannolikt är att problem kan utvecklas under alla omständigheter, så även vid offentlig upphandling. Med utgångspunkt i det undersöker uppsatsen en offentlig upphandling från Sävsjö kommun där bemanningstjänster av socialsekreterare upphandlades. Fokus har varit på ramavtalet tillsammans med övriga upphandlingsdokument för att studera om avtalsbestämmelserna står i paritet med upphandlingsprinciperna. I studien framkommer det avtalsvillkor som författaren uppfattat som diffusa. Bestämmelserna ger kommunen beslutanderätt i viss fråga, vilket kan utgöra grund för jämkning. Upphandlingsprinciperna reglerar till exempel att upphandlingsdokumenten och de krav kommunen ställer ska vara tydligt formulerade och stå i proportion till det som upphandlas. Därtill ska alla leverantörer behandlas lika, varför otydliga avtalsvillkor kan bidra till att upphandlingsprinciperna frångås. Studien undersöker följaktligen det beskrivna förhållandet mellan avtalsbestämmelser och upphandlingsprinciperna och eventuella utfall som diffusa bestämmelser kan leda till.