<p>Vectura är ett företag vars verksamhet är koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mål är att hitta bättre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige använder cykeln som transportmedel men cyklingen är i hög grad beroende av vädret som varierar hela tiden. Det varierande vädret gör det svårt att se hur cyklingen förändras över tiden och för att kunna se denna förändring behövs en modell som rensar cykelflödet från vädrets påverkan.</p><p>Syftet med denna rapport är just att utveckla en sådan modell. Denna modell ska tas fram med hjälp av dels cykelflödesdata och dels väderdata från ett antal gator i städer runt om i Sverige och ska vara tillämpbar överallt i landet.</p><p>Metoden som används för att ta fram modellen är multiplikativ tidsserieregression. Då syftet är att ta fram en rikstäckande modell måste en gemensam variabeluppsättning väljas som vi ska använda oss av när vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata. Detta variabelval gör vi med hjälp av</p><p>P-värden från individuella t-test och Akaikes informationskriterium. När lämpliga variabler har valts ut anpassas en separat regressionsmodell med dessa variabler för varje gata och därefter vägs betaskattningarna samman så att vi får en allmän modell. För att validera modellen utför vi en korsvalidering som går ut på att utelämna en av städerna när vi väger samman betaskattningarna och sedan testa den nya modellen på någon gata i den utelämnade staden.</p><p>Resultaten visar att modellen som vi utvecklat kan användas som en allmän modell för Sverige. Dels reducerar modellen standardavvikelsen för cykelflödet tillfredsställande och dels fungerar korsvalideringen bra. Modellen är utvecklad så att man ska kunna justera bort antingen endast vädereffekter från cykelflödet eller, utöver vädereffekter, justera bort även kalendereffekter och periodiska effekter från cykelflödet.</p>

Vectura är ett företag vars verksamhet är koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mål är att hitta bättre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige använder cykeln som transportmedel men cyklingen är i hög grad beroende av vädret som varierar hela tiden. Det varierande vädret gör det svårt att se hur cyklingen förändras över tiden och för att kunna se denna förändring behövs en modell som rensar cykelflödet från vädrets påverkan. Syftet med denna rapport är just att utveckla en sådan modell. Denna modell ska tas fram med hjälp av dels cykelflödesdata och dels väderdata från ett antal gator i städer runt om i Sverige och ska vara tillämpbar överallt i landet. Metoden som används för att ta fram modellen är multiplikativ tidsserieregression. Då syftet är att ta fram en rikstäckande modell måste en gemensam variabeluppsättning väljas som vi ska använda oss av när vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata. Detta variabelval gör vi med hjälp av P-värden från individuella t-test och Akaikes informationskriterium. När lämpliga variabler har valts ut anpassas en separat regressionsmodell med dessa variabler för varje gata och därefter vägs betaskattningarna samman så att vi får en allmän modell. För att validera modellen utför vi en korsvalidering som går ut på att utelämna en av städerna när vi väger samman betaskattningarna och sedan testa den nya modellen på någon gata i den utelämnade staden. Resultaten visar att modellen som vi utvecklat kan användas som en allmän modell för Sverige. Dels reducerar modellen standardavvikelsen för cykelflödet tillfredsställande och dels fungerar korsvalideringen bra. Modellen är utvecklad så att man ska kunna justera bort antingen endast vädereffekter från cykelflödet eller, utöver vädereffekter, justera bort även kalendereffekter och periodiska effekter från cykelflödet.

<p>Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.</p><p>Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist.</p><p>Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.</p>

<p>Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. </p><p>Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. </p><p>På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget. Därför tillämpades ”learning by doing” genom att laborera med tänkta metoder för att få kraghålet runt. Dessa utfördes i verkstadsmiljö under verkliga förhållanden. </p><p>Vår valda princip bygger på att trycka ihop kragen där diametern är som störst samtidigt som kragen trycks ut där diametern är som minst. Genom att trycka över materialets sträckgräns ska ovaliteten teoretiskt minska då kraghålet får återfjädra en viss procent av diameterförändringen.</p>

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på. Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist. Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.

Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget. Därför tillämpades ”learning by doing” genom att laborera med tänkta metoder för att få kraghålet runt. Dessa utfördes i verkstadsmiljö under verkliga förhållanden. Vår valda princip bygger på att trycka ihop kragen där diametern är som störst samtidigt som kragen trycks ut där diametern är som minst. Genom att trycka över materialets sträckgräns ska ovaliteten teoretiskt minska då kraghålet får återfjädra en viss procent av diameterförändringen.

I detta arbete studeras värdeskapande inom vårdsektorn. Syftet är att undersöka hur värdeskapande mäts inom vården genom att kvantitativt jämföra värdeskapandet mellan två vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Värdeskapande utgår i detta arbete från det koncept, Värdebaserad Vård (VBV), som utvecklats av ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Resultatet från den kvantitativa studien visar att de två studerade vårdenheterna skiljer sig något åt gällande värdeskapande men att dessa skillnader blir väldigt små då hänsyn tas till de behandlade patientpopulationernas egenskaper. Slutsatserna från studien visar att de främsta svårigheterna för en undersökning av detta slag är relaterade till de praktiska metodvalen som behöver göras under undersökningen. För att lyckas med en implementering utav VBV-konceptet behövs ett gediget arbete för att utforma ramverk och procedurer för att mäta och jämföra värdeskapandet.

Denna uppsats har syftet att analysera om svenska regler om jämkning av momsavdragär förenliga med EU-rätten. Situationer som står i fokus av analysen är jämkning vidöverlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet (8a:12 ML) samt jämkning vid upphörande av frivillig skattskyldighet (9:11 ML). I analysen ingår både gällande regler enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt föreslagna ändringar till förlag av ny mervärdesskattelagen (2023:200) enligt promemorian av Finansdepartementet Fi2023/00434 “Ändrade regler ommervärdesskatt vid överlåtelse av fastighet” från januari 2023. Föreslagna regler i promemorian är ett försök att harmonisera svenska jämkningsreglerna med EU-rätten.Reglerna ska börja gälla fr.o.m. 1 januari 2024. I arbetet undersöks relevant rättspraxis från EU-domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen och redogörs hur de påverkar svenska skatteregler. Det ärframför allt mål C-787/18 Sögård Fastigheter AB och mål C-622/11 Pactor Vastgoedsamt HFD 2021 not 26 som står i fokus av rättspraxisanalys angående jämkning vidöverlåtelse av fastighet. Vad gäller jämkning vid upphörande av frivilligskattskyldighet analyseras först och främst särskilt noggrant mål C-248/20 Skellefteå Industrihus AB och HFD 2022 ref 15. Dessutom redogörs i uppsatsen förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt. Detkonstateras även vad som gäller i fall av konflikt mellan dem, samt vilka konsekvensersom följer om medlemsstat inte följer EU-domstolens beslut. / The aim of this essay is to analyze whether Swedish rules for adjustment of VAT deductions are compatible with EU law. Situations that are in the focus of analysisare adjustment of VAT deduction in case of transfer of property covered byvoluntary tax liability (8a:12 VAT Act) and adjustment of VAT deduction in caseof cessation of voluntary tax liability (9:11 VAT Act). The analysis includes both current rules according to the VAT Act (1994:200) aswell as proposed amendments to the new VAT Act (2023:200) according to thememorandum of the Ministry of Finance Fi2023/00434 “Other rules on value addedtax on the transfer of property” dated January 2023. Proposed rules in thememorandum is an attempt to harmonize Swedish rules for adjustment of VATdeduction with EU law. The rules shall apply from January 1, 2024. The work examines relevant case law from the European Court of Justice and theSwedish Supreme Administrative Court and analyzes how they affect Swedish taxrules. It is above all case C-787/18 Sögård Fastigheter AB and case C-622/11 Pactor Vastgoed as well as HFD 2021 note 26 that are in the focus of the jurisprudenceanalysis regarding adjustment of VAT deduction connecting to the transfer of realestate. Regarding adjustment of VAT deduction upon cessation of voluntary taxliability, first and foremost case C-248/20 Skellefteå Industrihus AB and HFD 2022ref 15 are analyzed particularly carefully. In addition, the essay describes the relationship between Swedish law and EU law. It is also established what applies in case of conflict between them, as well as whatconsequences follow if a member state does not comply with the EU Court's decision.

Detta projekt har genomförts för att studera möjligheterna med att justera ämnesgeometrin före valsning för att minimera tillväxten av tungor som bildar stjärtändar i bandets sistaände. Olika justeringar har utvärderats genom att ämnen har justerats med hjälp av gasskärning och sedan valsats i förpar och färdigverk. Ett delmål var att förenkla efterföljande behandlingar där långa stjärtändar är ett hinder.   Resultaten visar att stora skillnader på längden hos tungorna kan åstadkommas med mindre justeringar hos ämnena. Längden på stjärtändarna minskade med upp till 70 % på band som valsats till en tjocklek av 15,02 mm och 75 % på band som valsats till en tjocklek av 12,02 mm. Effekten av att valsa ämnen med dessa justeringar var att en midja bildades i slutet av bandet där bredden linjärt avtog innan det att stjärtänden uppstod. Delmålet uppnåddes genom att alla uppmätta, justerade band i framtiden kan undvika ett processteg då längderna hos tungorna hade minskats tillräckligt mycket.   Svårigheter under projektet var att kunna planera och genomföra omfattande försök med många ämnen vilket resulterade i ett begränsat antal fick genomföras. Ämnesgeometrin var även ett problem då inga exakta mått fanns att tillgå före valsningen vilket gjorde det svårt att förutse valsinställningar för specifika ämnen.

No description available.