När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna.  Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft. Det innebär att det finns bolag som kan välja mellan det gamla regelverket, K2 och det nya, K3. Beroende på vilket av dessa regelverk bolagen väljer så kommer redovisningen se olika ut, vilket kan komma att påverka bankernas beslut. Beroende på vad i redovisningen bankerna grundar sin bedömning i, kan det behöva göras justeringar för att bolaget ska bedömas likvärdigt, oavsett vilket regelverk de väljer. Huruvida de justeringar görs eller inte och i vilken omfattning varierar i den forskning som finns inom området.  Uppsatsen består av två delstudier där den första består av en intervjuserie med kredithandläggare och innehar inslag av en deduktiv, såväl som en induktiv ansats. Den andra delstudien består av en experimentstudie och innehar en deduktiv ansats och testar ifall studenter bedömer K2 och K3 olika och i sådana fall om utbildningsnivån spelar roll. Genom båda delstudierna har fiktiva årsbokslut uppförts för ett fastighetsbolag för att illustrera skillnader mellan regelverken. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en ändring utav utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning och vad det är som påverkar hur den bedöms. För att undersöka detta kommer införandet av K3 och komponentavskrivning illustrera en ändring av utformningen av en finansiell rapport.  Resultaten visar på att kredithandläggarna, såväl som studenterna bedömer K2 och K3 olika och att bankernas modeller inte är tillräckliga för att bedöma K2 och K3 likvärdigt. Uppsatsen finner inget resultat i att utbildningsnivån skulle bidra till en mer likvärdig bedömning.

Bolagsskattesystemets utformning är viktig eftersom den påverkar samhällsekonomin i ett antal olika avseenden. När bolagsskatt diskuteras måste två begrepp särskiljas. Faktisk skattesats återges i lagtext och effektiv skattesats är den skatt företag betalar. Sveriges bolagsskattesystem har genomgått en rad reformer. I denna rapport undersöks hur bolagsskattereformen 2013 påverkat svenska företags effektiva skattesats och om reformens utformning haft branschvisa effekter. Tidigare studier baserade på Devereux och Griffiths (2003) beräkningsmetod för effektiva skatter har genomförts. Dessa beräkningar och dock utförda med fiktiva siffror på ett modellföretag. För att genomföra undersökningen har vi samlat in årsredovisningsdata från 5000 moderbolag i Sverige. Undersökningens resultat visade att den genomsnittliga effektiva (median) skattesatsen sjönk från 25,5 (26,7) till 18,5 (22,4) efter skattereformen. Företag och branscher beskattas olika. De med låg beskattning kan göra omfattande skattemässiga justeringar medan företag med hög beskattning inte har motsvarande möjlighet. Resultaten visar att Devereux och Griffiths (2003) metod med beräkningar för ett modellföretag ger en mycket onyanserad bild av effekterna av en skattereform.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) menade i ett avgörande från 2020 att mindre justeringar inom befintligt bygglov kan beviljas. Formuleringen om mindre justeringar indikerade en ändrad syn hos MÖD som 2015 menade i ett avgörande att plan- och bygglagen (2010:900) inte lämnar något utrymme för ändring av bygglov utan i stället hänvisade till ny bygglovsansökan. MÖDs beslut 2015 konstaterade även i avgörandet att ett nytt lov fordrade att grannar ska ges möjlighet att yttra sig om åtgärden. Syftet med studien är att undersöka hur byggnadsnämnderna tolkar ändring av beviljade bygglov. De följande frågeställningarna behandlas: vilka lagar prövar byggnadsnämnderna i fråga om ändring av bygglov och hur hanteras grannar vid ändring av bygglov. Vidare granskas begreppet liten avvikelse och vad det innebär i bygglovsprövningen, samt hur MÖD tolkar ändring av redan beviljat bygglov.Juridisk metod har tillämpats i studien. Samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen har kontaktats med begäran om fem bygglovsbeslut från 2017 eller 2018. 14 bygglov var relevanta för studien. Tre intervjuer genomfördes med bygglovshandläggare som är verksamma inom Västra Götalandsregionen.Analys av de insamlade bygglovshandlingarna visade bland annat att ändring av en byggnadsplacering behandlades i flera av fallen. Respondenterna svarade i intervjuerna att flytt av bostadens placering var en vanlig avvikelse från bygglov. De bygglovshandlingar som granskats var samtliga ändringar jämfört med tidigare bygglov vilket ger att de granskade byggloven innehåller åtgärder som inte tolererats inom tidigare beviljat bygglov. Studiens slutsatser är bland annat att gällande rätt för bygglovsbeslut följts av byggnadsnämnderna men att studien saknar underlag för att bedöma huruvida byggnadsnämnder förhållit sig till MÖDs senaste avgörande avseende mindre justeringar avbygglov. Begreppet liten avvikelse i bygglovsprövningen hanteras enligt respondenterna restriktivt. / The Land and Environmental Court intended in a decision in 2020 that minor adjustmentswithin existing building permits could be granted. The wording about minor deviations indicated an adjusted outlook among The Land and environmental Court that in a decision from 2015 stated that the Planning and Building Act (2010:900) does not allow for adjustments of a building permit but instead referred to a new building permit. The Land and environmental court’s decision in 2015 also established that a new building permit demands the neighbors’ opportunity to remark on the measure.The purpose of the study is to investigate how the local building committees interpret adjustments in terms of a building permit decision. The following issues are treated: what articles are being reviewed by the local building committees in a situation of an adjusted building permit and how is the question of right for the neighbors to give one’s opinionbeing dealt with in a situation of an adjusted building permit. Furthermore, is the term minor deviation being reviewed and how it interprets in a building permit matter, and also how The Land and Environmental Court interprets adjustments of a building permit.Juridical method has been applied for the study. All 49 counties within Region Västra Götaland was contacted with a request of five building permit decisions from 2017 or 2018. 14 building permits had relevance towards the study. Three interviews were conducted with building permit administrators that are active in the Region Västra Götaland. An analysis of the collected building permits displayed among other things that adjustments of placing was processed in most cases. Respondents replied in interviews that relocation of the residence placing were a common deviation from building permits. The reviewed buildings permit act consisted of adjustments compared with prior building permits which yields that reviewed building permits consists of measures that are not tolerated within the prior granted building permit. The conclusions of the study includes established law of building permits are being complied by the local building permit committees but the study lacks basic data to evaluate whether local building permit committees relate to the latter decision by the Land and Environmental court regarding minor adjustments of building permits. The expression minor deviation in building permit validation is being managed restrictive according to the respondents.

Examensarbetets titel: Obeskattade reserver - Vilka företagsspecifika variablerpåverkar användandet av obeskattade reserver i små företag? Presentationsdatum: 2018-05-29 Ämne, kurs: FÖ2023, Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Lina Eriksson, Riina MyrsellHandledare: Åsa GrekExaminator: Christoffer RydlandSyfte: Syftet med uppsatsen är att förklara vilka företagsspecifika variabler sompåverkar användandet av obeskattade reserver.Metod: Uppsatsen är ett naturligt experiment. Studiens syfte uppnås genom enkvantitativ analys av data hämtad från Retriever Business.Resultat och slutsats: Uppsatsens regressionsanalys visar att lönsamhet ochbranschtillhörighet påverkar de små företagens avsättningar till obeskattade reserver. / Title of the essay: Untaxed reserves - Which company-specific variables affectthe use of untaxed reserves in small Swedish companies?Presentation date: 2018-05-29Subject, course: FÖ2023, Thesis for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Lina Eriksson, Riina MyrsellSupervisor: Åsa GrekExaminer: Christoffer RydlandPurpose: The purpose of this essay is to explain which company-specific variablesthat affect the use of untaxed reserves.Method: The essay is a natural experiment. The purpose of the study is achievedthrough a quantitative analysis of data retrieved from Retriever Business.Result and conclusion: The essay's regression analysis shows that profitability andindustry affiliation affect the small companies' depositions to untaxed reserves.