No description available.

<p>Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.</p><p>Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.</p><p>Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos.</p>

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel. Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos. Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos.

Inledning: Inom redovisningsområdet sker en allt större harmonisering mellan nationella och internationella regelverk. Det finns dock vissa områden som de skiljer åt. Immateriella tillgångar både värderas och skrivs av olika beroende på vilket regelverk man tillämpar. Frågan är om skillnaden är så stor att man kan välja det ena regelverket före det andra på grund av just detta. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa vilka praktiska skillnaderna som finns mellan två regelverk vid värdering av immateriella tillgångar. Vi ska även förklara om bolagsskatten kan påverka valet av redovisningsstandard. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Vi har byggt våra egna case för att på ett mer djupgående sätt kunna analysera och visa på skillnader mellan de två olika regelverken. Våra val grundar sig i att vi har behövt fördjupa oss och vara medvetna om att resultatet av studien kan ge andra slutsatser än de vi först trott. Slutsats: Vi har kommit fram till att den mest fördelaktiga redovisningen i hänsyn till bolagsskatten är enligt det svenska regelverket K3. Det garanterar en större negativ resultatpåverkan för företagen, vilket även ger en lägre bolagsskatt. Vi upplever att det finns ekonomiska incitament till att välja en viss redovisningsstandard men vi finner dock inget stöd för att det är något företag använder sig av för att vinna ekonomiska fördelar. Det finns andra faktorer som kan vara mer avgörande vid valet av redovisningsstandard och hur man lägger upp sin skatteplanering.

Bolagsskattesystemets utformning är viktig eftersom den påverkar samhällsekonomin i ett antal olika avseenden. När bolagsskatt diskuteras måste två begrepp särskiljas. Faktisk skattesats återges i lagtext och effektiv skattesats är den skatt företag betalar. Sveriges bolagsskattesystem har genomgått en rad reformer. I denna rapport undersöks hur bolagsskattereformen 2013 påverkat svenska företags effektiva skattesats och om reformens utformning haft branschvisa effekter. Tidigare studier baserade på Devereux och Griffiths (2003) beräkningsmetod för effektiva skatter har genomförts. Dessa beräkningar och dock utförda med fiktiva siffror på ett modellföretag. För att genomföra undersökningen har vi samlat in årsredovisningsdata från 5000 moderbolag i Sverige. Undersökningens resultat visade att den genomsnittliga effektiva (median) skattesatsen sjönk från 25,5 (26,7) till 18,5 (22,4) efter skattereformen. Företag och branscher beskattas olika. De med låg beskattning kan göra omfattande skattemässiga justeringar medan företag med hög beskattning inte har motsvarande möjlighet. Resultaten visar att Devereux och Griffiths (2003) metod med beräkningar för ett modellföretag ger en mycket onyanserad bild av effekterna av en skattereform.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

<p>Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.</p>

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.