<p>The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression. The explaining variables in the model are chosen based on pre-studies regarding intra household allocation and we expect those to have an impact on the quota. We find a significant allocation before the tax reform due to the incentives to shift income. In comparison with the results from 1993 we find a significant change in the quota that could indicate reallocation.</p>

The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression. The explaining variables in the model are chosen based on pre-studies regarding intra household allocation and we expect those to have an impact on the quota. We find a significant allocation before the tax reform due to the incentives to shift income. In comparison with the results from 1993 we find a significant change in the quota that could indicate reallocation.

<p>Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.</p><p>Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag.</p><p>Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.</p>

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen. SYFTE: En jämförande analys före och efter skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå. METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB. RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders. Familjer med barn med ett stort basbehov har fått ett synnerligen lågt positivt utfall av skattereformen, medan familjer utan barn, vars basbehov är ringa har fått betydligt större utfall. Åtstramningarna har gett arbetslöshet och nedskärningar framför allt i den offentliga sektorn. SLUTSATSER: Denna genomgång tyder på att det som får samhällsekonomin att fungera med många arbetstillfällen är att alla gruppers basbehov blir tillgodosedda genom skattesystemets utformning och de transferereringar som det möjliggör. I annat fall stagnerar ekonomin med arbetslöshet som följd, vilket bidrar till psykisk ohälsa. Skattepolitiken och dess konsekvenser behöver tydliggöras genom en handlingsplan för hälsa, där skattesatsen på överskottet presenteras, när basbehoven är täckta för olika grupper. Vidare behövs forskning inom området om basbehov för olika grupper i samhället och dess effekter på samhällsnivå. En åtgärd för framtiden är även att införa hälsokonsekvensbedömning inför större skatteförändringar / BACKGROUND:  Tax policy can contribute to the improvement or deteroriation of citizens'  conditions. This has rarely been the object of investigation in public health science. The tax reform of 1990/91 was financed partly by the increasing of indirect tax. Those dynamic effects of the reform, promised before its introduction, did not occur. Soon after the introduction of the reform, an investigation carried out by the Council for Official Statistics´ (SCB) reported that anxiety amongst families had increased in the matter of home economics. AIMS: An analysis comparing prior to and following the tax reform of mental health problems describing the effects on a number of family types and the effects on a civic level. METHOD: Literature study and statistics from SCB. RESULT: During the 1990ties the mental health problems of younger and middle-aged people have increased. Families with children, which have substantial basic requirements have received an extremely low positive result of the tax reform, while families without children, whose basic requirements are less substantial have received a considerably high result. As a result of the tightening, there has been increased unemployment, which has resulted in decreased expenditure particularly in the public sector. CONCLUSIONS: This investigation indicates that a functioning civic economy with low unemployment needs the basic requirements of all groups to be met. This is achieved by continuing shaping of the tax system. Otherwise economic growth decreases, unemployment increases, which in turn leads to mental health problems. Tax policy and its consequences should be included in a public health plan, in which tax percentage on the surplus are presented, when the basic requirements for all socio-groups are covered. Furthermore there is a need for further research of the basic requirements of socio-groups and their effect on a civic level. A further measure would be to include health impact assessment before the introduction of major tax reforms. / <p>ISBN 978-91-85721-46-7</p>

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator. Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen. Den ekonomiska betydelsen av reformen uppskattar vi till i genomsnitt 21,7 miljarder per år i ökade skattegrundande inkomster från aktiebolag. Vi visar dessutom att reformen fick ett större genomslag i större företag än för mindre, vilket beror på företagens olika ägarstrukturer.