The stated aim of building the Swedish welfare state ("Folkhemmet") was to develop a modern society that contained equality between social classes. Interestingly, though, class inequalities still exist but have become obscured by an endeavour to reach cultural recognition with a particular focus on multiculturalism. This paper seeks to demonstrate the production and reproduction of class inequalities in Lena Andersson's novel Var det bra så?. Nancy Fraser's theory of redistribution and recognition is used to highlight the complexity and intersection of culture, ethnicity, gender and class. In that context, it is claimed that class inequalities have to be separated from cultural discrimination when the aim is to examine the establishment of social inequalities. Fraser argues that socio-economic segregation has to be seen in the light of economic and cultural inequalities as being two separate phenomena, even though they clearly are interrelated. Var det bra så? is here viewed as a critique of the Swedish welfare state ("Folkhemmet") as a political concept. The novel depicts how the focus on and belief in multiculturalism as central for the development of society has entailed a marginalization and culturalization of class.

<p>The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression. The explaining variables in the model are chosen based on pre-studies regarding intra household allocation and we expect those to have an impact on the quota. We find a significant allocation before the tax reform due to the incentives to shift income. In comparison with the results from 1993 we find a significant change in the quota that could indicate reallocation.</p>

The aim of this paper is to study intra household allocation of capital income by using data on Swedish observations. The 1991 tax reform was to change the taxation on capital income from a progressive to a flat tax system. Before the tax reform there were incentives to allocate capital income to the spouses with the lowest income of labor in order to reduce the total tax burden. The data describes the year of 1989 and 1993, those we choose to examine. Using Swedish data from LINDA database we estimate a quotient by ordinary least squares (OLS) regression. The explaining variables in the model are chosen based on pre-studies regarding intra household allocation and we expect those to have an impact on the quota. We find a significant allocation before the tax reform due to the incentives to shift income. In comparison with the results from 1993 we find a significant change in the quota that could indicate reallocation.

<p>Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer. Slutligen pekar denna undersökning på att införandet av ASP-modellen inte medför att IT-avdelningen får ökat ansvar för att upprätta visioner och strategier för användandet av ASP-tjänster.</p>

Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer. Slutligen pekar denna undersökning på att införandet av ASP-modellen inte medför att IT-avdelningen får ökat ansvar för att upprätta visioner och strategier för användandet av ASP-tjänster.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.

<p>Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.</p><p>Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.</p>

This master thesis examines a change in health care, in a county council in Norrbotten’s county. This change, which is referred to as “competence-exchange” (kompetensväxling) by the studied organization, means that tasks are redistributed between different workgroups. The possibility of redistributing tasks was due to the introduction of a new occupational group called healthcare service-personnel (vårdnära servicepersonal) in the studied activity. The primary mission of Healthcare service-personnel is to perform service tasks, but also some simpler care-related tasks. The tasks provided by the healthcare service-personnel was earlier performed by the healthcare-staff in the studied organization. When healthcare service-personnel now perform service tasks, healthcare-staff can instead focus on their primary healthcare-tasks and redistribute certain healthcare-tasks between each other. The theoretical starting points in the paper are bureaucracy, power and authority, system theory and the interest model. Other theoretical starting points in the paper are individual and organization, previous research on the redistribution of healthcare-tasks and central concepts regarding professional and competence. The essays approach was conducted through a qualitative method of respondents from the occupational groups nurse, assistant-nurse, healthcare service-personnel, unit Manager for healthcare service-personnel, trade Unions, project leaders and organizational developer. The respondents describe their experience of the redistribution of tasks in the studied organization. The methodological starting point for this essay is based on knowledge sociology that deals with the analysis of social constructions of reality. The result shows that healthcare professionals are positive about the relief provided by healthcare service-personnel in the performance of service-tasks in the organization. However, there is some resistance to the fact that healthcare service-personnel perform care-related tasks. There are also shortcomings in the rules and methods of redistribution of tasks. The result also shows that no tasks are exchanged between staff, instead tasks are being relieved only from a top-down perspective to the professional group with lower education. In fact, there is no competence-exchange in the redistribution of tasks. / Denna masteruppsats undersöker en förändring i hälso- och sjukvården, i ett landsting i Norrbottens län. Denna förändring, som benämns som kompetensväxling i den studerade verksamheten, innebär att arbetsuppgifter omfördelas mellan olika yrkesgrupper. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter kom på grund av att en ny yrkesgrupp vid namn Vårdnära service infördes i den studerade verksamheten. Vårdnära servicepersonals primära uppdrag är att utföra serviceuppgifter men också vissa enklare vårdrelaterade uppgifter. Uppgifterna som Vårdnära servicepersonal utför, utfördes tidigare av vårdpersonal i den studerade verksamheten. Då Vårdnära servicepersonal nu utför serviceuppgifter kan vårdpersonalen istället fokusera på deras primära vårduppgifter samt omfördela vissa vårduppgifter mellan varandra. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är byråkrati, makt och auktoritet, systemteori och intressentmodellen. Andra teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är individ och organisation, tidigare forskning gällande omfördelning av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt centrala begrepp gällande profession och kompetens. Uppsatsen utfördes genom en kvalitativ metod med intervjupersoner från yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska, vårdnära servicepersonal, enhetschef för vårdnära service, fackliga organisationer, projektledare samt verksamhetsutvecklare. Intervjupersonerna beskriver deras upplevelse av omfördelningen av arbetsuppgifter i den studerade organisationen. Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i kunskapssociologin som handlar om analysen av sociala konstruktioner av verkligheten. Resultatet visar att vårdpersonalen är positiva till den avlastning som vårdnära servicepersonal ger i utförandet av serviceuppgifter i verksamheten. Dock finns ett visst motstånd till att vårdnära servicepersonal utför vårdrelaterade uppgifter. Det finns också brister i tydlighet gällande regler och metoder för omfördelning av arbetsuppgifterna. Resultatet visar även att inga arbetsuppgifter växlas mellan personalen, utan arbetsuppgifter avlastas enbart från ett uppifrånperspektiv till en yrkesgrupp med lägre utbildning. Alltså sker faktiskt ingen kompetensväxling i omfördelningen av arbetsuppgifter.

<p>Jerlinder, Kajsa (2005): Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder –dilemma kring omfördelning och erkännande. (Justice in Physical Education forPhysically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition.) Studiesfrom The Swedish Institute for Disability Research No. 12, pp. 112. LicentiateDissertation, written in Swedish with an English abstract.The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.</p><p><img src="file:///tmp/moz-screenshot.jpg" /></p>

Licentiate dissertation, written in Swedish with an English abstract. The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.