<p>Bakgrunden till denna undersökning är den växande ASP-marknaden samt säkerhetsproblematiken som finns i en ASP-lösning.</p><p>Syftet är att utreda de säkerhetsaspekter som bör beaktas vid en Application Service Provider (ASP)-lösning. Olika aspekter har samlats in dels från litteraturen och dels med hjälp av intervjuer. En uppdelning har gjorts med avseende på mål, hot och kontroll. De mål som först och främst behandlas är de som berör integritet, konfidentialitet och tillgänglighet. De hot som tas upp och som delvis är specifika för en ASP-lösning är ASP-företagets ekonomi och personal samt kommunikationskanalen mellan ASP-företag och ASP-kund. Kontroller som tas upp är med hänsyn till hoten ovan bland annat kontroll av ASP-företagens ekonomi, att personalen kontrollerats samt kontroll av kommunikationsförbindelserna mellan ASP-företaget och kunden. Resultatet av undersökningen är bland annat tio kontrollpunkter med de viktigaste frågorna som en blivande ASP-kund bör ställa till ASP-företaget.</p>

Bakgrunden till denna undersökning är den växande ASP-marknaden samt säkerhetsproblematiken som finns i en ASP-lösning. Syftet är att utreda de säkerhetsaspekter som bör beaktas vid en Application Service Provider (ASP)-lösning. Olika aspekter har samlats in dels från litteraturen och dels med hjälp av intervjuer. En uppdelning har gjorts med avseende på mål, hot och kontroll. De mål som först och främst behandlas är de som berör integritet, konfidentialitet och tillgänglighet. De hot som tas upp och som delvis är specifika för en ASP-lösning är ASP-företagets ekonomi och personal samt kommunikationskanalen mellan ASP-företag och ASP-kund. Kontroller som tas upp är med hänsyn till hoten ovan bland annat kontroll av ASP-företagens ekonomi, att personalen kontrollerats samt kontroll av kommunikationsförbindelserna mellan ASP-företaget och kunden. Resultatet av undersökningen är bland annat tio kontrollpunkter med de viktigaste frågorna som en blivande ASP-kund bör ställa till ASP-företaget.

<p>Outsourcing är en företeelse som, trots att den egentligen är relativt gammal, fått sitt genombrott under 1990-talet. En Application Service Provider (ASP) är en ny typ av företag som bygger vidare på konceptet för outsourcing. Genom att anlita en ASP kan ett företag/organisation få tillgång till applikationer utan att behöva köpa licenser eller hårdvara.</p><p>Det finns flera anledningar till att ett företag/organisation väljer att använda sig av ASP. Genom att intervjua företag/organisationer som använder ASP har en undersökning gjorts om vilka anledningar, så kallade faktorer, som varit avgörande då beslutet att anlita en ASP togs. Utgångspunkten för undersökningen har varit anledningar som ASP-marknaden och dess analytiker menar är orsaker till att ASP väljs. Resultatet av undersökningen visar att de faktorer företagen uppgett varit avgörande för beslutet att anlita en ASP i stor utsträckning överensstämmer med de kända anledningar ASP-marknaden och dess analytiker presenterat.</p>

<p>Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.</p><p>Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport. ASP-leverantören tar istället över denna roll. ASP-modellen kan också hjälpa till att öka ett företags konkurrenskraft gentemot andra företag och sett ur ett helhetsperspektiv sänka företagets kostnader. Användningen av ASP-tjänster anses i flera fall ha levt upp till förväntningarna.</p>

<p>Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer. Slutligen pekar denna undersökning på att införandet av ASP-modellen inte medför att IT-avdelningen får ökat ansvar för att upprätta visioner och strategier för användandet av ASP-tjänster.</p>

Outsourcing är en företeelse som, trots att den egentligen är relativt gammal, fått sitt genombrott under 1990-talet. En Application Service Provider (ASP) är en ny typ av företag som bygger vidare på konceptet för outsourcing. Genom att anlita en ASP kan ett företag/organisation få tillgång till applikationer utan att behöva köpa licenser eller hårdvara. Det finns flera anledningar till att ett företag/organisation väljer att använda sig av ASP. Genom att intervjua företag/organisationer som använder ASP har en undersökning gjorts om vilka anledningar, så kallade faktorer, som varit avgörande då beslutet att anlita en ASP togs. Utgångspunkten för undersökningen har varit anledningar som ASP-marknaden och dess analytiker menar är orsaker till att ASP väljs. Resultatet av undersökningen visar att de faktorer företagen uppgett varit avgörande för beslutet att anlita en ASP i stor utsträckning överensstämmer med de kända anledningar ASP-marknaden och dess analytiker presenterat.

Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer. Slutligen pekar denna undersökning på att införandet av ASP-modellen inte medför att IT-avdelningen får ökat ansvar för att upprätta visioner och strategier för användandet av ASP-tjänster.

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna. Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport. ASP-leverantören tar istället över denna roll. ASP-modellen kan också hjälpa till att öka ett företags konkurrenskraft gentemot andra företag och sett ur ett helhetsperspektiv sänka företagets kostnader. Användningen av ASP-tjänster anses i flera fall ha levt upp till förväntningarna.

Die vorliegende Dissertation präsentiert eine umfassende Analyse und Strukturierung des Marktes für netzbasierte Dienste. Basierend auf einer detaillierten Untersuchung des ASP-Angebotes und der ASP-Nachfrage in Europa werden geeignete Institutionen und Informationssubstitute für die Anpassung (Matching) des ASP-Angebotes und der ASP-Nachfrage identifiziert und getestet. Die Strukturierung der Angebotsseite umfasst neben der Bewertung der Marktlage die Entwicklung der ASP-Wertschöpfungskette, die Einordnung in die Systematik der digitalen Güter, die Beschreibung der ASP-Technologien und -Geschäftsmodelle und den Vergleich des ASP-Geschäftsmodells mit der klassischen Softwarenutzung und dem Konzept der virtuellen Organisationen. Die Ergebnisse der Untersuchungen zeigen vorhandene Defizite in der Informations- und Kommunikationspolitik der ASP-Angebotsseite auf. Für die Strukturierung der Nachfrageseite für netzbasierte Dienste werden die Theorien der Auslagerung (Outsourcing) von Informationstechnologien, die Methoden und Instrumente der Kosten- und Nutzenmessung und die Theorie der Transaktionsphasen der Auslagerung angewendet. Kern der wissenschaftlichen Untersuchung bildet die empirische Untersuchung des ASP-Nachfragemarktes in Deutschland und anderen europäischen Ländern. Die Erkenntnisse der Analyse des ASP-Angebotes und der ASP-Nachfrage werden gegenübergestellt und Methoden zur Abstimmung von ASP-Angebot und Nachfrage mit Hilfe der Transaktionskostentheorie und den Theorien der Informations- und Institutionenökonomie abgeleitet. Barrieren, Intransparenzen und Informationsasymmetrien werden auf beiden Seiten aufgezeigt und darauf aufbauend Informationssubstitute für netzbasierte Dienste identifiziert. Erfahrungs- und Vertrauenseigenschaften werden mit Hilfe von Informationssubstituten in einem Onlinebefragungsexperiment hinsichtlich der Wahrnehmung, Wirkung und möglicher Zahlungsbereitschaften überprüft. Aus den Ergebnissen des Onlinebefragungsexperimentes werden Anforderungen an die Informations- und Kommunikationspolitik und Strategien zur Reduzierung der Informationsasymmetrie für netzbasierte Dienste entwickelt. Das Ergebnis der Arbeit ist die Ableitung relevanter Kriterien für die Darstellung und Bewertung der Leistungsbündel netzbasierter Dienste und die Entwicklung von Strategien zur Reduzierung der Transaktionsunsicherheit durch die Identifizierung und Integration von Informationssubstituten für netzbasierte Dienste. / This dissertation presents a comprehensive analysis and conceptual framework of the web-based Application Service Provider (ASP) market. Based on a detailed analysis of ASP supply and demand in Europe, appropriate institutions and information substitutes for the matching process on the ASP market are identified and evaluated. The conceptual framework for the supply side is developed by evaluating the market situation, designing an ASP value chain, classifying digital goods, describing the ASP technologies and business models. These are then compared with the classic model of software utilization and the concept of virtual organizations. The results indicate present deficits in the supply-side information and communication policy. For ASP demand, theories of outsourcing of information technologies, methods and instruments of cost-and-utility-measuring and the theory of transaction phases of outsourcing are used. The basis for both supply-side and demand-side evaluations is an empirical analysis of the European ASP market. We compare the outcome of the supply and demand analyses and derive methods for their coordination by the transaction cost theory and the theories of information and institution economy. Barriers, lack of transparencies and information asymmetries are identified on both sides and thus, information substitutes for web-based services are developed. Information substitutes for experience and trust characteristics are evaluated with an online-questionnaire completed by key participants based on their perception, action and willingness to pay. From those results, we deduce strategies for reducing the information asymmetry. The result of the work is the deduction of relevant criteria for the presentation and evaluation for the supply of web-based services and the development of strategies for reducing the transaction uncertainty by identifying and integrating information substitutes.

Στην παρούσα διατριβή αντιμετωπίζεται το πρόβλημα της παροχής επιστημονικού λογισμικού σαν υπηρεσία διαδικτύου, με έμφαση στις εφαρμογές χρονοπρογραμματισμού ανθρώπινων πόρων. Οι εφαρμογές αυτές χαρακτηρίζονται από ειδικές ανάγκες ως προς το περιβάλλον υλικού και λογισμικού, ανήκοντας στο γενικότερο χώρο των NP-hard προβλημάτων βελτιστοποίησης. Δημιουργήθηκαν και παρουσιάζονται δύο πλατφόρμες παροχής υπηρεσιών, SchedSP και SchedSP-WS, με στόχο να παρέχουν υπηρεσίες λειτουργικού συστήματος στους δημιουργούς εφαρμογών ιστού, ενώ παρέχονται ειδικές υπηρεσίες για την υποστήριξη εφαρμογών χρονοπρογραμματισμού. Η απαιτούμενη υπολογιστική χωρητικότητα εξασφαλίστικε αρχικά από το σύστημα PLEIADES, που επίσης παρουσιάζεται ως πάροχος υπολογιστικής υποδομής σαν υπηρεσιά, το οποίο αργότερα αντικαταστάθηκε από την υποδομή του ευρωπαϊκού έργου υποδομής EGEE. Επίσης, παρουσιάζεται ένα μοντέλο κατανεμημένης εφαρμογής χρονοπρογραμματισμού, το οποίο αποτελεί τη βάση του πλαισίου SchedScripter. Το πλαίσιο SchedScripter που επίσης παρουσιάζεται, επιτρέπει τη δημιουργία κατανεμημένων εφαρμογών χρονοπρογραμματισμού, βασισμένων στο υπολογιστικό πλέγμα. / This PhD dissertation deals with the provision of scientific software as Internet service, with emphasis on human resources scheduling applications. These applications have special needs from the computational environment, in terms of software and hardware, as they are NP-hard optimization problems. Two application service provider platforms have been created and presented, SchedSP and SchedSP-WS, aiming to offer operating system like services to web application developers, while they offer special support for scheduling applications. The required computational capacity initially was provided by PLEADES, which is also presented as a computational infrastructure service provider, to be substituded later by the EU infrastructures project EGEE. A distributed scheduling application model is presented, which is the foundation of the SchedScripter framework. The SchedScripter framework, which is also presented, enables the creation of distributed scheduling applications, running on a computational grid.