<p>Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.</p>

<p>The Swedish Tax Agency is a government authority whose mission is to collect taxes and fees for financing the public sector and welfare in Sweden. Under the last decade the tax gap in Sweden has been constant and small businesses with a max turnover of 25 millions Swedish crowns are the biggest group in the tax gap. In the government inquiry about abolishment of statutory audit for small businesses (2008) there has been laid some proposals that the Swedish Tax Agency should get new control tools and increased rights to control small businesses tax accounts. In the science some controversies exists about tax authority’s ability to get taxpayers to pay taxes and fees to the society through using deterrence and compellence control methods versus more service? This ground has guided us to our presentation of a problem: “How the Swedish Tax Agency works with influencing small businesses behaviour through preventive actions and controls?” The purpose of this study is to research and understand how the Swedish Tax Agency works in their control activities to influence small businesses behaviours regarding taxes and fees. From this base we have also taken in consideration how an eventual abolishment of the audit statutory for small businesses, will affect control activities in the Swedish Tax Agency from a social behaviour approach. For getting answer to this question we have done a qualitative research with an abductive approach. The study is based on data materials from interviews within the Swedish Tax Agency and the four respondents who we interviewed worked in both strategic- and operative level. The Conclusions from this study shows that today’s control activities work majorly towards small firms who share social norms with the Swedish Tax Agency. This study shows also that abolishment of the audit statutory will inflect eventual consequences for the Swedish Tax Agency and lead in increasing of the present tax gap. This make the Swedish Tax Agency forced to change their work methods towards small businesses.</p>

<p>Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.</p>

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.

The Swedish Tax Agency is a government authority whose mission is to collect taxes and fees for financing the public sector and welfare in Sweden. Under the last decade the tax gap in Sweden has been constant and small businesses with a max turnover of 25 millions Swedish crowns are the biggest group in the tax gap. In the government inquiry about abolishment of statutory audit for small businesses (2008) there has been laid some proposals that the Swedish Tax Agency should get new control tools and increased rights to control small businesses tax accounts. In the science some controversies exists about tax authority’s ability to get taxpayers to pay taxes and fees to the society through using deterrence and compellence control methods versus more service? This ground has guided us to our presentation of a problem: “How the Swedish Tax Agency works with influencing small businesses behaviour through preventive actions and controls?” The purpose of this study is to research and understand how the Swedish Tax Agency works in their control activities to influence small businesses behaviours regarding taxes and fees. From this base we have also taken in consideration how an eventual abolishment of the audit statutory for small businesses, will affect control activities in the Swedish Tax Agency from a social behaviour approach. For getting answer to this question we have done a qualitative research with an abductive approach. The study is based on data materials from interviews within the Swedish Tax Agency and the four respondents who we interviewed worked in both strategic- and operative level. The Conclusions from this study shows that today’s control activities work majorly towards small firms who share social norms with the Swedish Tax Agency. This study shows also that abolishment of the audit statutory will inflect eventual consequences for the Swedish Tax Agency and lead in increasing of the present tax gap. This make the Swedish Tax Agency forced to change their work methods towards small businesses.

Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang. Resultatet visade även att upplevelsen av orättvisa inom en organisation kan få stora negativa konsekvenser så som ilska, misstro och sämre prestation. Deltagarnas upplevelser av organisatorisk rättvisa överensstämde med liknande forskning gjord på ämnesområdet.

Oavsett om en i övrigt är egalitarian eller inte, verkar många människor ha starka intuitioner om att ojämlikheter som beror på icke-valda omständigheter är orättvisa. Då födelseland är en icke-vald omständighet har globala egalitarianer, i ljuset av detta, hävdat att egalitarianismens krav på jämlikhet inte kan stanna vid statsgränserna om vi vill leva i en rättvis värld. I ”Global Justice and the Moral Arbitrariness of Birth” argumenterar Andrea Sangiovanni för att dessa egalitarianer inte kan leverera ett argument för en mer jämlik värld. Han menar att resonemanget givet en första rekonstruktion förutsätter det som ska bevisas och att det, givet en andra rekonstruktion, är ogiltigt och aldrig riktigt kommer igång. I denna uppsats argumenterar jag för att Sangiovannis kritik inte är övertygande. Jag menar till en början att hans invändningar mot den första rekonstruktionen inte håller, även om rekonstruktion misslyckas av andra skäl. Jag menar vidare att det verkar ligga något i Sangiovannis kritik av den andra rekonstruktionen. Då denna rekonstruktion bygger på vad jag tror är en felaktig bild av den typ av egalitarianism Sangiovanni behandlar, är kritiken dock inte särskilt relevant i sammanhanget. Slutligen menar jag att en alternativ rekonstruktion av argumentet, som jag föreslår, inte är sårbar för Sangiovannis kritik och att denna rekonstruktion dessutom har flera fördelar framför de båda andra. / <p>Termin: Höst. Läsår: 2018.</p>

<p>Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.</p><p> </p><p>Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.</p>

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.   Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.