Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang. Resultatet visade även att upplevelsen av orättvisa inom en organisation kan få stora negativa konsekvenser så som ilska, misstro och sämre prestation. Deltagarnas upplevelser av organisatorisk rättvisa överensstämde med liknande forskning gjord på ämnesområdet.

Det har i dagens samhälle blivit svårare för organisationer att behålla arbetare i och med att individer byter organisation i större utsträckning än tidigare. Forskning på området har visat att individer som inte anser sig uppskattade eller rättvist behandlade har en högre intention till uppsägning och vidare byta arbetsplats. Baserat på detta utfördes en studie med syfte att undersöka om en anställds psykologiska kontrakt och upplevd rättvisa kunde predicera intention att säga upp sig och om lojalitet medierade dessa samband. En webbenkät skickades ut till två företag, ett Hr-företag och ett IT- och design företag vars personalomsättning låg över genomsnittet. Totalt deltog 111 heltidsanställda i studien. Genom en hierarkisk regressionsanalys visade resultatet att distributiv- och procedural rättvisa var de starkaste prediktorerna för intention till uppsägning. Lojalitet hade ingen medierande effekt på dessa samband. Resultaten går till viss del i linje med tidigare forskning där ett rättvist arbetsklimat haft påverkan på en anställds intention till uppsägning, samtidigt som studien underströk betydelsen av rättvisa kring fördelningen av resurser.

Den här studien undersöker sambandet mellan studenters personlighet och deras upplevelse av organisatorisk rättvisa. För att göra detta används femfaktorteorin för att mäta de olika personlighetsdragen. Analysens dataunderlag består av totalt 255 respondenter från tre olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Resultatet visar att vänlighet verkar ha ett positivt samband med upplevd organisatorisk rättvisa för studenter. För extraversion, noggrannhet, neuroticism och öppenhet visar resultatet att det inte verkar finnas något samband. Resultatet skiljer sig delvis från resultaten av tidigare studier på arbetstagare som undersöker sambandet mellan personlighet och upplevd organisatorisk rättvisa. Därav föreslår studien att studenter inte kan likställas med arbetstagare då organisatorisk rättvisa undersöks vilket tidigare forskning menat. Studien föreslår även att hänsyn bör tas till personlighet då upplevd organisatorisk rättvisa undersöks och appliceras vid universitet.

<p>Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.</p>

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.

Hög personalomsättning är ett kostsamt problem för organisationer. I försök att motverka problemet har forskare försökt hitta personalomsättningens orsaker. Arbetstagares avsikt att lämna en organisation har visat sig vara en viktig prediktor för omsättning och därför har forskare studerat orsaker till denna avsikt. Syftet med denna undersökning var att undersöka de prediktorer som tidigare forskning visat kan vara signifikanta för avsikten att lämna en organisation: socialiseringstaktiker; organisationsengagemang; övergripande rättvisa; och medarbetarbeteenden. Undersökningen som här genomförts bestod av 74 deltagare som hade jobbat på sin arbetsplats i max sex månader och rekryterades via tillgänglighetsurval. Datainsamlingen skedde genom en webbenkät med självskattningsformulär. En multipel regressionsanalys visade att övergripande rättvisa och investerande kontra fråntagande socialiseringstaktiker var signifikanta prediktorer för avsikten att lämna organisationen. På grund av att urvalet var ett relativt litet snöbollsurval utan stor varians i demografisk bakgrund bör inga stora slutsatser dras utifrån detta resultat, men resultatet kan inspirera till vidare forskning inom ämnet.

Bakgrund och problem: Användning av bemanningspersonal är utbrett i Sverige, ca en tredjedel av den privata sektorn använder bemanningspersonal och det vanligaste motivet är för att uppnå flexibilitet och stabilitet i personalstyrkan. Bemanningspersonalens triangulära förhållande mellan bemanningsföretaget och kundorganisationen skapar utmaningar för kundorganisationen i ledningen av arbetet. Det har fastställts att ordinarie personalens arbetstillfredsställelse kan påverkas negativt vid närvaro av bemanningspersonal vilket kan leda till lägre produktivitet och resultat för organisationen. Tidigare forskning har identifierat organisatorisk rättvisa som en betydande faktor för att uppnå arbetstillfredsställelse men det finns begränsad kunskap om detta förhållande för personal som arbetar i organisationer som använder bemanningspersonal. Syfte och metod: Syftet med undersökningen är att utöka den teoretiska och praktiska kunskapen om förhållandet mellan organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse hos personal som arbetar i organisationer som använder bemanningspersonal. Med utgångspunkt i teori om organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse undersöktes frågeställningarna med en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Enkäter som mätte upplevd organisatorisk rättvisa och arbetstillfredsställelse delades ut till både bemanningspersonal och ordinarie personal på två företag inom tillverkningsindustrin. Datan analyserades sedan i SPSS 28. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det fanns skillnader i hur bemanningspersonal och ordinarie personal upplever organisatorisk rättvisa. Även att den sammantagna organisatoriska rättvisa kunde förklara en stor del av variansen av arbetstillfredsställelsen hos både bemanningspersonal och ordinarie personal. Endast den distributiva och interaktionella rättvisan hos ordinarie personal kunde påvisas som prediktorer för arbetstillfredsställelse. Ingen av rättvisedimensionerna kunde påvisas predicera arbetstillfredsställelse hos bemanningspersonalen. / Background and problems: The use of temporary agency workers (TAW) is widespread in Sweden, about a third of the private sector uses staff and the most common motive is to achieve flexibility and stability in the workforce. The temporary agency workers triangular relationship between the staffing company and the customer organization creates challenges for the customer organization in the management of the work. It has been established that the job satisfaction of regular workers can be negatively affected by the presence of TAWs which can lead to lower productivity and results in the organization. Previous research has identified organizational justice as a significant factor in achieving job satisfaction but there is limited knowledge about this relationship for workers in organizations that use TAW. Purpose and method: The purpose of the study is to extend the theoretical and practical knowledge about the relationship between organizational justice and job satisfaction for employees that work in organizations that use TAW. Based on theory about organizational justice and job satisfaction, the questions were examined with a quantitative method with a cross sectional design. Surveys that measured the perceived organizational justice and job satisfaction was distributed to both TAWs and permanent employees in two organizations in the manufacturing industry. The data was then analyzed in SPSS 28. Results and conclusion: The results of the study showed there were differences in perceived organizational justice between permanent employees and TAW. Also that organizational justice could explain a big part of the variance in job satisfaction of both the permanent employees and the TAWs. Only the distributive and interactional justice of the permanent employees could be demonstrated as predictors of job satisfaction. None of the justice dimensions of the TAWs could be demonstrated as predictors of job satisfaction.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.

En alltmer globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi har de senaste decennierna krävt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har uppmärksammat hur förändringarna påverkar anställdas attityder och välbefinnande i olika sektorer. Anställningsotrygghet, det vill säga oron över att förlora arbetet eller att arbetssituationen ska försämras, är ett väldokumenterat fenomen som visat sig ha negativ påverkan på psykisk hälsa. Få studier har dock undersökt anställningsotrygghet inom vård och omsorg. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka relationen mellan trygghet och otrygghet i anställningen, organisatorisk rättvisa samt copingstrategier för vård- och omsorgspersonal. Anställda inom kommunal vård och omsorg i Västerbotten (n = 205) besvarade en enkät om deras nuvarande anställning, arbetssituation och hur de hanterar problem kopplade till arbetet. Svarsfrekvensen uppskattades vara 12 %. Regressionsanalyserna visade att anställningstid minskar kvantitativ men inte kvalitativ anställningsotrygghet i vår data. Därtill fann vi ett negativt samband mellan anställningsotrygghet och organisatorisk rättvisa samt ett positivt samband mellan anställningsotrygghet och undvikande coping. Tvärtemot tidigare forskning fann studien inget samband mellan anställningstrygghet och problemlösande eller emotionsfokuserad coping. Sammantaget stödjer delar av resultatet tidigare forskning och belyser vikten av att studera anställningsotrygghet för yrkesgrupper med olika arbetsvillkor. / The labor market has changed dramatically during the last decades due to increased globalization and competition, and thus consequently increased the demands of flexibility. Thus, previous studies have examined the effects on employees’ attitudes and well-being in different sectors of the labor market. The negative impact of job insecurity – i.e worrying about potential job loss or loss of valued job features – on mental health is well established in the academic field of psychology. The purpose of the present thesis was therefore to investigate the relationship between job insecurity, organizational justice and coping mechanisms for health care workers in the public sector by using a cross-sectional study design. Municipality workers in Västerbotten (n = 205) answered a questionnaire concerning their current employment, work environment and how they cope with problems at work. The estimated response rate was 12 %. The regression analysis showed a statistically significant decrease of quantitative but not qualitative job insecurity in relation to job tenure. Furthermore, the results showed a negative correlation between job insecurity and organizational justice, and a positive correlation between job insecurity and avoidant coping. However, contrary to our hypothesis and previous studies no relationship was detected between job insecurity and problem-solving or emotion-focused coping. The results of this study partly supports the findings of previous research. Nevertheless it highlights the importance of research on job insecurity for employeesin different sectors with varying conditions.

Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.