Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang. Resultatet visade även att upplevelsen av orättvisa inom en organisation kan få stora negativa konsekvenser så som ilska, misstro och sämre prestation. Deltagarnas upplevelser av organisatorisk rättvisa överensstämde med liknande forskning gjord på ämnesområdet.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt. Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats. För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang. Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra. Många av dem anser även att engagemang och bra samarbete borde generera bättre betyg. Hur de tacklar att få ett betyg som upplevs orättvist är olika – bland annat genom att sluta att anstränga sig. En dålig självkänsla är en stark faktor för att en elev ska tolka ett dåligt betyg som personlig kritik och inte prestationskritik.

Hermeneutisk orättvisa är en orättvisa där en del av ens sociala erfarenheter görs obegripliga pågrund av ett hermeneutisk glapp i de kollektiva hermeneutiska resurserna. Följaktligen drabbas ett subjektav en objektiv svårighet i antingen 1) förstå sina sociala erfarenheter och/eller 2) kommunicerasina sociala erfarenheter. Fricker argumenterar för att det är ett strukturellt fenomen utan en individuellförövare. Därav uppkommer inte frågan om ansvar. Medina, å sin sida, argumenterar att ansvar uppkommeräven om det kan vara begränsat. I den här uppsatsen avser jag undersöka Medinas och Frickersståndpunkter för att utvärdera den större frågan om ansvar i förhållande till hermeneutisk orättvisa.Jag argumenterar, med Woomers begrepp misslyckat upptag, att Medina ger en bredare definitionav hermeneutisk orättvisa än Frickers ursprungliga definition. Vidare diskuterar jag Frickers och Medinasdelvis olika syn på ansvar. Jag argumenterar att individer kan hållas ansvariga för att bidra till hermeneutiskmarginalisering. Följt detta bär de något slags ansvar för att skapa möjligheten för att hermeneutiskaorättvisor kan existera. Med Goetzes distinktion mellan kognitiv och kommunikativ skadaav hermeneutisk orättvisa argumenterar jag vidare att individer trots allt kan hållas ansvariga i relationtill den kommunikativa skadan av orättvisan, men inte den kognitiva. Således håller jag delvis med bådeFricker och Medina. / Hermeneutical injustice is the injustice of having some part of ones social experiences unintelligibledue to a hermeneutical gap in the collective hermeneutical resources. Consequently, a subject suffersan objective difficulty in either 1) understanding his/her social experiences and/or 2) communicatinghis/her social experiences. Fricker argues that it is a structural phenomenon with no individual perpetrator.Hence, the question of responsibility does not arise. Medina, on the other hand, argues thatresponsibility does arise though it may be limited. In this paper my aim is to examine Medinas andFrickers position in order to evaluate the larger question of responsibility in relation to hermeneuticalinjustice. I argue, with Woomers notion of uptake failure, that Medina gives a wider definition of hermeneuticalinjustice than Frickers original definition. Furthermore I discuss their partially differentviews of responsibility. I argue that individuals can be held responsible for contributing to hermeneuticalmarginalization. They therefore bear some kind of responsibility for creating the possibility forhermeneutical injustices. With Goetzes distinction between the cognitive and communicative harm ofhermeneutical injustice I further argue that individuals can be held responsible in relation to the communicativeharm of the injustice, but not the cognitive. I therefore in some aspects agree with bothMedina and Fricker.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband. Resultaten visar att det i denna undersökning inte går att hitta några signifikanta samband mellan varken tristess, osäkerhet eller orättvisa och upplevd väntetid. Orsakerna till detta kan vara flera men en central slutsats är att det kan vara faktisk tid som till störst del påverkar den upplevda väntetiden och i sin tur den funktionella kvaliteten.

<p>Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.</p>

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher’s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections. In order to get a good picture of how the teachers are experiencing the execution and assessment of the national tests we interviewed six teachers from the classes that are performing the test. The questions that this study is based on are:  Do the interviewed teachers experience that the basis for assessing the national test is at risk for arbitrary interpretation and hence become unjust and misjudged? Is the professional role of the teacher influenced by the results the students are getting on the national tests? Do the interviewed teachers experience pressure from the head of the school that the students are expected to grade high at the national tests? Lev S Vygotskij, John Dewey, and Howard Gardner have in their research influenced large parts of the daily activity in the Swedish schools. By studying children’s development they suggest several approaches for the students to develop their skills. Korp discuss in hers thesis the inequity that many times occurs in the assessment of the national test in Swedish schools. The results of this study showed that the interviewed teachers were comfortable with the instructions for execution and assessment of the national test. In addition, they also were of the opinion that independent assessment could be more just. However, one issue raised against the independent assessment is that the student the does not have the option of explaining an unclear answer to a question to the assessing teacher. This would not be of benefit for the student which has also been shown in literature and research.

Under Covid-19-pandemin infördes en nationell vaccinationsplan i Sverige, som medförde att vissa restriktioner belades med vaccinationsbevis. Bevisen var en del i ledet för att förhindra att ovaccinerade individer samlades i större grupper och bidrog till smittspridning. Vaccinationsbevisen polariserade befolkningen till vaccinerade och ovaccinerade, där de ovaccinerade riskerade att exkluderas till följd av sitt demokratiska ställningstagande. Då sociala krav och förväntningar kan vara utlösande stressfaktorer riskerade de ovaccinerade individerna att bli en del av folkhälsans statistik. Syftet med studien har varit att förstå hur den ovaccinerade individen upplevde restriktionerna. Med anledning av situationens karaktär har studien antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt som med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna social makt, stämpling och psykosocial stress sökt förståelse för problemet. De tio ovaccinerade respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att restriktionerna upplevdes som ett indirekt maktutövande till följd av skepticism och känslor av orättvisa med falsk trygghet, då det med tiden visade sig att vaccinerade också spred smittan. Deras ställningstagande upplevdes även som normbrytande, vilket genererade ett undanhållande av vaccinationsstatuset. Vidare visade resultatet att omedveten stress och subjektiva värderingar genererade copingstrategier som därmed föranledde en alternativ tillvaro med acceptans. / During the Covid-19 pandemic, Sweden decided to implement a national vaccination plan for all citizens. This brought restrictions which imposed a vaccination certificate to prevent unvaccinated individuals from gathering in large groups and spread the infection. The vaccination certificate polarized the population to vaccinated and unvaccinated, and where the unvaccinated risked exclusion due to their democratic choice. Social demands and expectations can be triggers for stress related illnesses and the unvaccinated therefore risked being a number in the statistics of public health. The purpose of this study was to understand how the unvaccinated individual experienced the restrictions. Due to the character of the situation a social psychology approach was used and with help of the theories social power, labeling theory and psychosocial stress the understanding of the problem was sought. The ten unvaccinated respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. The results showed that the restrictions were perceived as an indirect exercise of power as a result of skepticism and feelings of injustice with false safety, when it in time showed that vaccinatinated also spread the disease. Their position was also perceived as norm- breaking which generated a withholding of the vaccination status.The result also showed that subconscious stress and subjective values led to an alternative existence with acceptance.

In modern times, the issue of gender equality has aroused the interest of the public arena and through this the interest for this study was aroused. The purpose is to examine women's experiences in regards to equality to aim to understand her situation in male-dominated university programs and the background lies in the fact that we, through theories by Yvonne Hirdman, have reasoned about ideas of a subordinate / superior gender. The subject will be investigated through a qualitative survey method where we use semi-structured interviews. We conducted 6 interviews with women studying male-dominated programs at Örebro University and we limited the selection to programs in engineering and finance. In previous research, we found that young women at the university can experience more challenges and in the labor market, women need to act masculine in a male-dominated market to fit in. We have used Yvonne Hirdman's and Candace West &amp; Don H. Zimmerman's various theories. We want to find out how women's experiences have been and use the empirical data to analyze findings and draw conclusions with theories and previous research. After the work was completed, the results showed that women in male-dominated programs can experience a certain subordination which manifests in certain recurring situations. / I moderna tider har frågan om jämställdhet mellan könen väckt intresse i allmänheten och genom det väcktes intresset för den här undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors erfarenheter gällande jämställdhet för att kunna förstå deras situation inom mansdominerade högskoleprogram. Bakgrunden ligger i att genom teorier av Yvonne Hirdman resonerar kring idéer av ett underordnat/överordnat kön. Detta kommer undersökas genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer kommer användas. Sex intervjuer utfördes med kvinnor som studerar mansdominerade program vid Örebro universitet med en avgränsning mot program inom ingenjör och finans. I den tidigare forskningen fann vi att unga kvinnor på universitetet kan uppleva fler utmaningar och i arbetsmarknaden behöver kvinnor agera maskulint på en mansdominerad marknad för att passa in. Vi använde oss även av Yvonne Hirdmans och Candace West &amp; Don H. Zimmerman olika teorier. Denna studie vill ta reda på hur kvinnors erfarenheter har varit och använder empirin för att analysera och dra slutsatser med teorier samt tidigare forskning. Efter slutfört arbete kom, visade resultatet att kvinnor inom mansdominerade program kan uppleva en viss underordning vid specifika återkommande situationer.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.