No description available.

<p>Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett utvecklingsstadium, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.</p>

Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a. i högre grad än kvinnan skattades som en bra förebild, samt att det i högre grad ansågs vara viktigt för barnen att fadern tar ut föräldraledigheten. Möjliga förklaringar till detta är att papparollen befinner sig i ett utvecklingsstadium, där män som tar sitt föräldraansvar uppmuntras och anses vara bättre föredömen än bakåtsträvande kvinnor som sköter hushåll och barn istället för att slita sig loss från hemmets sfär.

Bakgrund: Vård- och omsorgspersonal som arbetar på gruppbostäder utför en mängd sysslor bl.a. hushållssysslor som städ, tvätt och matlagning. Dessa kan vara belastande vid frekvent och ogynnsamt utförande om personalen exempelvis saknar tid eller kunskaper/färdigheter om skonsam arbetsteknik. Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens (inom LSS) erfarenheter av städ, tvätt och matlagning i klientens bostad utifrån skonsam arbetsteknik. Syftet var även att kartlägga personalens uppfattningar kring utbildning i skonsam arbetsteknik gällande städ/tvätt/matlagning. Metod: En enkätstudie utförs för att ge svar på syfte och frågeställningar. Åtta gruppbostäder i Örebro kommun väljs att delta i studien där 46 av 58 personer besvarar enkäterna. Enkäten bearbetas och analyseras med hjälp av deskriptiv statistik. Huvudsakligt resultat: Städning uppfattas både som tyngst och mest fysiskt belastande. 23 personer uppfattar fysiska besvär i större utsträckning eller alltid i utförande av städ samt hela 59 % relaterar sina besvär till aktivitetsutförandet i samma utsträckning. Majoriteten anser att de är medvetna om sina arbetsrörelser och arbetsställningar, samt anser sig ha goda kunskaper/färdigheter i skonsam arbetsteknik vid utförande av städ, tvätt och matlagning. Skonsam arbetsteknik undviks framförallt p.g.a. tidsbrist. Hinder i miljön anser flera förekommer som påverkar arbetstekniken negativt, exempelvis trånga utrymmen. Psykisk belastning uppfattas överlag mest vid tidspress. Konklusion: Resultatet visar att de flesta personal har goda kunskaper/färdigheter i skonsam arbetsteknik, ändå uppfattar majoriteten fysiska besvär i samband med städ, samt kan relatera dem till utförandet.

Sammanfattning   Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor. Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

<p>Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. </p><p>I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. </p><p>4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. </p><p>Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. </p><p>Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. </p><p>Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. </p><p>Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. </p><p>Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. </p><p>Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete</p>

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. 4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren. Jag har med denna undersökning inte haft för avsikt att göra generaliseringar, utan har bara varit intresserade av just dessa respondenters upplevelser. Respondenterna är gifta, sammanboende och har minst ett gemensamt barn. Jag har i min analys utgått från teorier som behandlar den patriarkala strukturen, äktenskapet, individen och relationen. Resultatet visade att paren har en bra relation och relativt jämn arbetsfördelning. Kvinnorna är dock lite mer skeptiska än männen över hur pass jämställt förhållandet verkligen är. Även om paren inte säger att de ser på vissa sysslor som typiskt manliga eller kvinnliga framgår det ganska tydligt att det finns en skillnad i vem som gör vad. Paren upplever att de med tiden växer samman och mer och mer ser sig som en gemensam enhet än två separata, men de hävdar ändå vikten av att få vara för sig själv för att kunna orka med familjen och hushållssysslorna. De lever alla i ett mer eller mindre beroendeförhållande till varandra där beroendet inte upplevs negativt utan mer som att de kompletterar varandra. Kvinnorna har överlag tagit hand om barnen när de varit små och sjuka. De säger alla att detta val skett på grund av den ekonomiska situationen. Alla par upplever att de har en relativt god kommunikation och vill gärna lösa konflikter så snart dessa uppstår. Nyckelord: jämställdhet, patriarkat, identitet, relationer, äktenskap, hushållsarbete

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats. När vi visar den forskning som vi har använt oss utav presenterar vi denna utifrån tre olika teman, Hushållsarbetets uppdelning, Ekonomiska resurser och makt samt Den könssegregerade arbetsmarkanden. Dessa olika teman innehåller bl a teorier från Beck & Beck-Gernsheims och Christine Romans & Göran Ahrnes teorier. Våra resultat visar att det fortfarande är kvinnan som har det största ansvaret när det gäller hushållet, även om männen mer än vad deras pappor gjorde, i viss mån bidrar till hushållssysslorna och skötsel av barnen. Vi kunde i vår studie även se att kvinnorna var mindre nöjda med uppdelningen av hushållsarbetet än vad männen var, en önskan om att männen aktivt skulle delta mer avseende barnen uttryckte en del av våra kvinnliga informanter. Resultatet visar även att den ekonomiska uppdelningen är mer jämställd än vad arbetsfördelningen är, detta skiljer sig också lite från föräldragenerationen där papporna i många familjer ensam ansvarade för den interna ekonomin och mammorna blev tilldelad en ”hushållskassa”.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder. Vidare visar undersökningen att kvinnors jämställdhetsattityder influeras av deras mödrars höga utbildning medan män istället influeras över hur föräldrarna fördelade hushållsarbetet under deras uppväxt. För både män och kvinnor är den egna utbildningen associerat med mer jämställda attityder även efter att man kontrollerat för föräldrarnas utbildning och fördelning av hushållsarbetet.