This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.

One purpose of our study was to investigate if equality in work time and parental leave in a relationship affect the time that parents spend with their children. Our first hypothesis was that increased equality in work time and parental leave leads to a reduction of the parents’ total time with their children, ie the children spend more hours in pre-school and begin pre-school earlier. In order to test our hypothesis, we investigated the relationship between the woman’s and the man’s work time and parental leave and the time that the children spend in pre-school as well as at what age they began pre-school by using two surveys. Our study showed a significant coherence between both working women’s work time and the children’s time in pre-school as well as women’s parental leave and the children’s age at start in pre-school. We did not find any corresponding coherence for men. This indicates that it is the women’s work situation which, to a large degree, determines the children’s time in pre-school and at what age they start pre-school. Hence, increased equality in work life, meaning that women work more, probably has the consequence that the children spend more time in pre-school and also start pre-school earlier. The second purpose of our study was to investigate parents’ own experience of the equality in their relationship, compared to their actual equality regarding work time, parental leave, housekeeping, time with their children and own time. Our second hypothesis was that couples feel much more equal than their actual division of work time, parental leave, housekeeping, time with the children and own time indicates. We found some coherence between experienced equality and especially division of work time and housekeeping. Our study showed, however, that most couples feel that they have equality, despite an unequal division of work time and parental leave. / Ett syfte med vår studie var att undersöka huruvida jämställdhet i arbetstid och föräldraledighet i ett parförhållande påverkar den tid föräldrar tillbringar med sina barn. Vår första hypotes var att ökad jämställdhet i arbetstid och föräldraledighet leder till att föräldrars totala tid med barnen minskar, dvs. att barnen tillbringar fler timmar i förskolan och inskolas tidigare. För att testa denna hypotes undersökte vi, med hjälp av två enkätstudier, sambanden mellan kvinnans och mannens arbetstid och föräldraledighet, och den tid som barnen tillbringar i förskolan samt vid vilken ålder de skolades in i förskolan. Våra studier visade ett signifikant samband mellan såväl yrkesarbetande kvinnors arbetstid och barnens antal timmar i förskolan som mellan kvinnors föräldraledighet och barnens ålder vid förskolestart. Motsvarande samband för männen saknades. Detta indikerar således att det är kvinnornas arbetssituation som till betydande del avgör barnens närvarotid i och ålder vid start i förskolan. Ökad jämställdhet i arbetslivet, innebärande att kvinnor arbetar mer, leder sannolikt till att barnen tillbringar mer tid i förskolan och inskolas tidigare. Ett andra syfte med vår studie var att undersöka föräldrars egen upplevelse av jämställdhet i sin parrelation, i förhållande till deras jämställdhet i arbetstid, föräldraledighet, fördelning av hemarbete, tid med barnen och egen tid. Vår andra hypotes var att par upplever sig som betydligt mer jämställda än vad fördelning av arbete, föräldraledighet, hemarbete, tid med barnen och egen tid indikerar. Vi fann i vår studie att det finns ett visst samband mellan upplevd jämställdhet och framförallt fördelning av arbetstid och hemarbete. De flesta par upplever sig dock som jämställda, trots en relativt ojämlik fördelning av arbetstid och föräldraledighet.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

Syftet är att undersöka konstruktioner kring avlönat hushållsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt på företagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i förhållande till arbete, kön och etnicitet. Vidare undersöks hur jämställdhet och jämlikhet kan förstås. Materialurvalet är gjort med förhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida. Inledningsvis ges historisk bakgrund och sedan behandlas nutid och hur upptakten till det politiska beslutet angående Rut-avdraget sett ut. Två teoretiska utgångspunkter utifrån genusvetenskaplig och intersektionell kontext ges och sedan förklaras begreppen arbete, kön, etnicitet, jämställdhet och jämlikhet. Metoden är en kvalitativ textanalys med inspiration av diskursanalys. Här ligger fokus på språk och hur det skapar mening. Debattartiklarna talar om arbetet som både positivt och negativt utifrån arbetsmöjligheter och relationer mellan köpare och utförare. Så kallat manligt och kvinnligt arbete jämförs och en statusskillnad diskuteras. Etnicitet beskrivs utifrån jämförelsen av utföraren som invandrad kvinna och köparen som den vanliga människan, vilket kan ses skapa ”vi” och ”dem”. Jämställdhet och jämlikhet kopplas till lönearbete och makten att påverka sitt arbete. På hemsidorna ligger fokus på en servicebeskrivning och arbetet blir en kvinnlig domän där kvinnor återfinns i olika positioner, vilket kan sägas både återskapa och förnya synen på hushållsarbetet. Vidare är fokus på familjen med vit hudfärg, vilket kan ses vara företagens syn på hur potentiella köparna ser ut. Den invandrade kvinnan skildras utifrån en framgångsbeskrivning vilket skiljer sig från en så kallad eländesbeskrivning. Här ges sken av en jämställd och jämlik domän där ansvaret framförallt ligger på en kvinnans axlar. / The purpose of this paper is to examine the discussion about paid domestic labor in 10 debate articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter and the companies Hemfrid and HomeMaids websites in relation to labor, gender and ethnicity. Furthermore it examines how gender equality and equality can be understood. The thesis intends to demonstrate an ideological and a practical side. A historical background and contemporary perspectives are given. Then theoretical aspects on gender and intersectionality are presented, and definitions on labor, gender, ethnicity, gender equality and equality are introduced. The method is a qualitative text analysis inspired by discourse analysis with focus on how language creates meaning. The result of the thesis shows how the debate articles discuss the paid domestic work as both positive and negative based on work opportunities and relationships between buyers and providers; in addition so-called male and female work is compared. Ethnicity is described based on the comparison of the performer as an immigrant woman and the buyer as a common person. Gender equality and equality are connected to paid work. On the websites the work is described as a feminized service where women are customers, workers and entrepreneurs, which can both restore and renew the perception of domestic work. Moreover, white families can be seen as the description of potential buyers. The immigrant woman is described as successful, which is different from so called negative descriptions. The companies describe a gender equal and equal domain where the responsibility lies on a woman's shoulders.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever arbetsfördelningen mellan könen i hemmet. Vårt mål är att skapa en förståelse samt belysa hur sju unga kvinnor som lever i en samborelation upplever den könsrelaterade fördelningen vad gäller hushållssysslor i de svenska hemmen idag. För att besvara studiens syfte använde vi oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde sju semistrukturerade intervjuer, i syfte att fånga upp och beröra kvinnornas upplevelser och erfarenheter. Materialet vi fick ut av intervjuerna analyserades med begrepp som Individualisering (Beck), Första och Andra skiftet (Hochschild), Habitus (Bourdieu) samt Det andra könet (de Beauvoir). Studiens resultat visar att majoriteten av kvinnorna upplever att de utför mer hemarbete än sin partner. Vi kunde utläsa att kvinnorna har utformat olika strategier i syfte att få sin partner att utföra mer hushållssysslor, något som i våra ögon innebär att de får ta rollensom ”projektledare” i många fall. Resultatet indikerar även på att det finns en kluvenhetmellan en ny medvetenhet och gamla förhållanden, vilket hos kvinnorna har skapat såväl nya förväntningar som önskningar på situationen i hemmet. Detta är bland annat ett svar på framväxten av ett mer individualiserat samhälle där jämställdhetsfrågor står allt mer i fokus. / The purpose of this study is to highlight how women experience the division of labour at home between genders. Our goal is to create an understanding as well as illustrate how young women living in a co-relationship experience the gender-related distribution of domestic household chores in Swedish homes today. In order to answer the study's purpose, we used a qualitative method where we went from hermeneutics as a method. We conducted seven semi-structured interviews in order to capture and touch the women's experiences and experiences. The material we received from the interviews was analyzed with concepts such as Individualization (Beck), First and Second Shift (Hochschild), Habitus (Bourdieu) and The Second Sex (de Beauvoir). The study's findings show that the majority of women feel that they are doing more housework than their partner. We could state that women have designed different strategies to make their partners perform more household chores, which in our eyes means that they can take the role of "project manager" in many cases. The result also indicates that there is a gap between a new awareness and old conditions, which in women has created new expectations as well as the wishes of the home situation. This is, among other things, a response to the emergence of a more individualized society where equality issues are increasingly in focus.

With the climate crisis, there is a necessity for people to live more sustainably. One way to do this is to change our lifestyle and the choices we make in our homes. The aim of this master thesis is to investigate the gender aspect of the “sustainable lifestyle” by looking at families with an ambition to live more environmentally conscious. If the environmentally friendly lifestyle for people in general is basically about taking advantage of what we have, making better decisions about food and other things that are linked to housework, something that women to a large extent take greater responsibility for, how can we look at environmentally friendly living from a gender perspective? I have collected my data through qualitative, semi-structured interviews with six heterosexual women in Swedish families. The study shows that the female informants take a greater responsibility than their male partners for the family to live environmentally friendly. This research also shows that the sustainable lifestyle is time consuming and that this mostly affects women due to their greater responsibility for housework. This has implications for the gender equality of the household. All the interviewed women thought gender equality was important, but the study show that they sometimes must choose between being equal with their partners and being sustainable.

For decades, the man has been seen as the ideal of the role of the main breadwinner and the woman as the nurturing carer. As women become more educated, this leads to more females becoming breadwinners. Thus, being the main breadwinner as a woman is still a norm-breaking role today, but one that is likely to become increasingly common in the future. The aim of the study is thus to gain an understanding of the division of unpaid labour as these women may be considered norm-breakers. Furthermore, we want to reach an understanding of how/ if these women experience conflict when it comes to the role of primary breadwinner and her role as a mother. This qualitative study is based on interviews with female breadwinners who work full-time and are mothers. The theoretical framework of the study consists of Berger and Luckmann's theory of socialization, West and Zimmerman's theory of Doing Gender, the Doing Family theory by David Morgan, and the work-family conflict by Greenhaus and Beutell. The results of the study suggest that the women experience a conflict between their roles as mothers as well as working women. It also shows that women have different perceptions of equality in the home and the distribution of unpaid work. / Mannen har länge ansetts vara idealet för rollen som den huvudsakliga familjeförsörjaren och kvinnan som den omhändertagande omsorgstagaren. I takt med att kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning leder det till att allt fler kvinnor blir familjeförsörjare. Att vara den huvudsakliga familjeförsörjaren som kvinna är således än idag en normbrytande roll men som förmodligen kommer att bli allt mer vanligt förekommande i framtiden. Syftet med studien är således att nå en förståelse för hur uppdelningen av det obetalda arbetet ser ut då dessa kvinnor kan anses vara normbrytande. Vi söker dessutom att nå en förståelse för hur/om dessa kvinnor upplever en konflikt när det kommer till rollen som huvudsaklig familjeförsörjare och hennes roll som mamma. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat utifrån intervjuer med kvinnliga familjeförsörjare som är heltidsarbetande och mammor. Studiens teoretiska ramverk består Berger och Luckmanns teori om socialisation, West och Zimmermans teori Doing Gender, teorin Doing Family av David Morgan samt Work- family conflict av Greenhaus och Beutell. Studiens resultat tyder på att kvinnorna upplever en konflikt mellan sin roll som mamma såväl som huvudsaklig familjeförsörjare. Det framkommer även att upplevelsen av uppdelningen av hushållsarbetet anses vara ojämnt fördelat i olika mån.