På samma gång som våra världar har blivit alltmer digitala, har det uppkommit allt fler konton på Instagram som dedikeras till hållbarhet och framför allt användarens egen hållbara livsstil. Genom digitala observationer och intervjuer söker denna studie att förstå hur Instagram fungerar som en plattform för identitetsskapande, samt hur konsumtion är sammanflätat med såväl identitetsprocesser som hållbarhet. Med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på identitet och Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält fördjupas analysen och diskussionen av materialet. Genom att dela bilder med personliga gestaltningar konstruerar individen en digital identitet. Även gestaltningar av hållbar konsumtion bidrar till identitetskonstruktionen. Detta genom att konsumtionen utgör en del av den egna livsstilen som är individens narrativ av den egna identiteten. Att i bilder gestalta hur och vad individen konsumerar signalerar således vem hen är. Denna digitala självframställning sker inför en publik, som på Instagram utgörs av kontots följare. Med hjälp av intryckskontroll styr användaren sin identitetskonstruktion, såväl som publikens mottagande och uppfattning av individen. Instagram förstås i denna studie som ett fält i Bourdieus meningen. Detta eftersom de hållbara Instagramkontona strävar efter ett gemensamt mål, samtidigt som det även förekommer spänningar och kamper om makt samt tolkningsföreträde mellan dem. Samtidigt verkar även fältet som en gemenskap för informanterna och denna upplevda gemenskap är avgörande för huruvida individen lyckas med sin digitala självframställning.

Instagram är ett socialt nätverk som är väldigt populärt i Sverige. Nätverket används för att dela information eller ta del av information i bildform från konton som användaren har valt att följa. Spridningen av information om klimatförändringarna behöver bli mer verkningsfull då människors miljöförstörande vanor är ett problem och måste ändras, men invanda beteendemönster kan vara svåra att bryta. Allmänheten behöver en knuff i rätt riktning för att leva mer klimatsmart och göra miljövänligare val. Studiens syftar till att, på ett kvalitativt sätt, undersöka hur ett flöde på Instagram kan påverka universitetsstudenter med fokus på klimatförändringar. Frågeställningen som uppsatsen utgår från är; Hur påverkas användaren, ur ett miljöperspektiv, av ett flöde på Instagram? Tillvägagångssättet för att undersöka detta innebar att deltagarna använde ett modifierat instagramkonto, och de metoderna som undersökningen använder är dagbok och individuella semistrukturerade intervjuer. Mönster i det insamlade materialet från dagböckerna och intervjuerna struktureras under olika teman och resultatet visar att studiens deltagare har påverkats på olika sätt. De har lärt sig nya saker, agerat efter tips och recept, handlat second hand, följt konton som sprider information om miljön från sitt egna instagramkonto samt haft klimatsituationen mer frekvent i huvudet. Alla dessa typer av handlingar har gemensamt att de inte är några stora livsomställningar, utan snarare enklare handlingar som är lätta att tillämpa i vardagen. Mer komplicerade handlingar, som att börja odla kryddor själv, väckte mer ett intresse och handlingen utfördes inte. Diskussionen tar upp orsakerna till de olika sätten som deltagarna har påverk och knyter an till teorier om socialt inflytande och nudging. / Instagram is a social network that is very popular in Sweden. On Instagram, users take part of information in the form of images from accounts they have chosen to follow. The dissemination of information regarding climate change needs to be more effective. People's environmental degradation habits are a problem and need to be changed, but rooted behavior patterns can be difficult to break. The public needs a nudge in the right direction to live more climate-smart and to make more environmentally-friendly choices. The aim of the study is to, in a qualitative way, investigate how a feed on Instagram, can affect university students with a focus on climate change. The research question which the paper is based on is; How is the user affected, from an environmental perspective, by a feed on Instagram? The approach to investigate this meant that the participants used a modified Instagram account, the methods used are diary and individual semi-structured interviews. Patterns in the collected material from the diaries and interviews are structured under different themes and the result shows that the participants of the study have been affected in different ways. They have learned new things, acted on tips and recipes, shopped second hand, followed accounts that spread information about the environment from their own Instagram account, and had the climate situation more frequent in their thoughts. All these types of actions have in common that they are no big life adjustments, but rather simpler actions that are easy to apply in everyday life. More complicated actions, like growing their own herbs, raised an interest and the action was not performed. The discussion addresses the reasons for the different ways in which the participants have been affected and ties in with theories of social influence and nudging.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva kockars och pedagogers uppfattning om måltidspedagogik i förskolans verksamhet. Detta för att ta reda på förhållningsättet och tillvägagångsättet som verksam personal väljer för att utöva måltidspedagogik i vardagen. Utifrån syftet formuleras två frågeställningar: På vilket sätt beskriver respondenterna barns lärande i måltidspedagogik och hur beskriver respondenterna att de möjliggör och arbetar för att främja barns kunskap om kost och hälsa. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två barnskötare och två kockar som respondenter. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och begrepp hämtade från sociokulturella perspektivet för att hitta mönster och likheter. Enligt deltagarnas uppfattningar om måltidspedagogik är att det bidrar med viktig kunskap till barnen för att ge förutsättningar att kunna stegvis nå en hållbar livsstil. I resultatet framgår det att pedagogernas förhållningsätt är en viktig faktor när det kommer till att vara en god förebild. Att stötta och utmana barnen är avgörande för barns utveckling i måltidspedagogik. Något som framgick tydligt i respondenternas svar var att måltidspedagogik är en viktig del i förskolan då barnen äter många måltider på förskolan / <p>Betyg i Ladok 240513.</p>

Sociala medier kan användas som ett effektivt verktyg för att engagera människor, bygga sociala nätverk och influera människors beslut, dock efterfrågas forskning om hur sociala medier främjar engagemang då det finns en begränsad förståelse om detta. För att öka förståelsen kring detta utfördes en undersökning om hur medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar som syftar till att skapa hållbara livsstilar. Kontexten som användes för att undersöka detta var facebookgrupper där medlemmarna har tillämpat eller är intresserade av att tillämpa en vegansk eller vegetarisk livsstil. Att reducera sin animaliekonsumtion kan vara en hållbar livsstil eftersom hållningen och produktionen av animaliska livsmedel är en av de främsta orsakerna till de allvarligaste miljöproblemen i både lokal och global skala. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där en netnografisk studie utfördes i den valda kontexten. Resultatet från den netnografiska studien analyserades med hjälp av en tematisk analys. Utifrån analysen identifierades olika sätt medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar med syftet att skapa hållbara livsstilar. / Social media can be used as an effective tool for engaging people, building social networks and influencing people's decisions, however, research is requested regarding how social media promotes engagement as there is a limited understanding of this. In order to increase this understanding, a study was conducted on how members engage in groups on social media platforms with the goal to create sustainable lifestyles. The context in which this was investigated was facebook groups where members have committed to, or interested in a vegan or vegetarian lifestyle. Reducing the consumption of animal products can be a sustainable lifestyle because the consumption and production of animal foods is one of the main causes of the most serious environmental problems on both a local and global scale. The study was conducted with a qualitative research approach in which a netnographic study was performed in the chosen context. The results of the netnographic study were analyzed using a thematic analysis. Based on the analysis, various ways were identified regarding how members engage in groups on social media platforms with the aim of creating sustainable lifestyles.

No description available.

Studien fokuserade på människors uppfattningar kring förändrade konsumtions- och transportvanor för att se om kortsiktiga förändringar i vardagliga vanor gjorda under Covid-19, även pålång sikt kan påverka och förändra individers livsstilsvanor. Syftet med studien var att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor gör under Covid-19 krisen och se om det leder till mer hållbara beteenden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. En enkätundersökning utgjorde grunden för studiens datainsamling och totalt medverkade 106 respondenter. Studiens datamaterial analyserades med the scale effect och the composition effect. Studien förhöll sig i analysen även till två strategier, en svag och en stark, för att diskutera hållbarkonsumtion. Resultatet visar att (1) majoriteten av respondenterna arbetade färre antal timmarunder Covid-19 jämfört med före, (2) majoriteten ställde sig positivt till digitala möten, (3) måltiderköpta på eller från en restaurang minskade i samband med den minskade arbetstiden, (4), större konsumtionsmängder minskade generellt i de olika inkomstgrupperna men störst minskningsågs hos gruppen med högre månadsinkomst. Respondenterna med minst antal arbetstimmari april hade ökat sin konsumtionsmängd men även antalet personer under Covid-19, (5) respondenterna med lägst månadsinkomst åkte mindre bil jämfört med respondenterna som hade en högre inkomst. Slutligen, (6) spenderade en klar majoritet under en timme på kollektivtrafiken under Covid-19, där en andel av respondenterna motiverade en rädsla för att bli smittad och att sysselsättningen skedde hemifrån. Studien kan möjligen argumentera för att vardagliga anpassningar gjorda under Covid-19, såsom digitala möten och att arbeta färre timmar, skulle kunna främja ett mer hållbart beteende gällande konsumtion- och transportvanor. Detta motiveras med respondenternas egna uppfattningar av att färre spontanköp gjorts under Covid-19 då vistelse i butiker och på shoppingcenter minskade, färre bilresor till och från destinationer skett samt att behovet av att köpa eller beställa lunch och middagar från en restaurang minskat. / This paper focused on people's perceptions of changed consumption and transport habits to ex-amine whether short-term changes in everyday habits during Covid-19, can also affect and change individuals´ lifestyle habits in the long-term. The purpose of the study was to investigate what everyday adaptations people make during the Covid-19 crisis and see if it leads to more sustainable behaviors that people think they will continue with even after the crisis. The study was based on a survey and a total of 106 respondents participated. To analyze the study data, the scale effect and the composition effect were used. In the analysis, the study related to two strategies, one weak and one strong, to discuss sustainable consumption. The result shows that (1) the majority of respondents worked fewer hours during Covid-19 compared to before, (2) the majority favored digital meetings, (3) meals purchased at or from a restaurant decreased in conjunction with the reduced working hours, (4) larger consumption volumes generally de-clined in the various income groups, but the largest decrease was seen in the groups with higher monthly income. The respondents with the least amount of working hours in April had increased their amount of consumption and number of people during Covid-19, (5) respondents with the lowest monthly income drove less car compared to those with a higher income. Finally, (6) a clear majority spent under an hour on public transport during Covid-19 where a group of respondents motivated a fear of being infected and of working at home. The study could possibly argue that everyday adjustments made during Covid-19, such as digital meetings, and working fewer hours, could promote more sustainable behavior regarding consumption and transport habits. This is motivated by the respondents own perceptions of fewer spontaneous purchases during Covid-19 as fewer visits to shops and shopping centers occurred, fewer car trips to and from destinations occurred, and the need for buying or ordering lunch and dinner from restaurants was reduced.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående.  Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet?  På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att barnen i sin utevistelse håller sig fysiskt aktiva i såväl motorisk lek som fantasilek där oftast rörelseglädje visas genom glädjeyttringar. Alla dessa handlingar i rörelse tolkas som fysisk aktivitet i utemiljö samt i social miljö eftersom analysen pekar på att barnen gärna upplever, eller utför, tillsammans där rörelseglädje råder i ömsesidig relation

Bakgrund: Diabetes är en av världens största folksjukdomar där diabetes mellitus typ 2 är den variant som är vanligast och ökar mest. För att kunna leva med sin sjukdom och uppnå bra livskvalité måste en livsstilsförändring genomföras. Då rutiner och vanor är baserat på den livsstil man har kan dessa förändringar vara påfrestande för individen.  Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändring kopplat till sjukdomen.  Metod: Studien är en litteraturöversikt Databaser som använts är Cinahl Complete och Nursing Allied Database. Antalet artiklar som analyserats är tolv stycken. Både kvalitativa och kvantitativa ansatser har inkluderats i litteraturöversikten.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman Upplevelsen av implementering av livsstilsförändring, Motiverande faktorer, Upplevelsen av den inre kampen, Behovet av socialt stöd. Första temat är indelat i två underteman; Individanpassad information samt Möjligheter och hinder vid hållbar livsstil.  Diskussion: Upplevelsen att genomgå en livsstilsförändring har diskuterats och analyserats utifrån Orems egenvårdsteori samt konsensusbegreppet hälsa.

I detta arbete kan du läsa om ett alternativ för den fasta inredningen i ett Tiny hus på hjul. Jag har i detta examensarbete även utforskat boende på liten yta och tittat på vad ett mindre boende kan göra för vår miljöpåverkan, vår ekonomi och våra beteenden.   I mitt projekt har jag skapat inredningsarkitekturen till ett minihem på hjul för två personer som är 14m2 + 4m2 bi-area. Huset är tänkt för året-runt-boende. Ett minihus är ett hem med ett litet miljömässigt fotavtryck som inte tar större plats än vad det verkligen behöver. I ett så litet hem måste de boende värdera och prioritera vad som verkligen är viktigt för dem. Inget annat får plats. Nästa gång du flyttar, flytta med hela ditt hem. / In this thesis you can read about an alternative for the interior architecture of a Tiny house on wheels. It also explores tiny living as a possibility for some of us and looks at what a small accommodation can make for our environment, our economy and our behaviours.   In my project, I have created the interior architecture of a tiny house for two people on wheels. The house is 14m2+ 4m2in the loft and it is designed for year-round-living. A tiny house is a home with a small environmental footprint that doesn’t take up more space than it really needs. In such a small home residents must evaluate and prioritize what is truly important to them. Nothing else will fit. Next time you move, move your entire home.

With the climate crisis, there is a necessity for people to live more sustainably. One way to do this is to change our lifestyle and the choices we make in our homes. The aim of this master thesis is to investigate the gender aspect of the “sustainable lifestyle” by looking at families with an ambition to live more environmentally conscious. If the environmentally friendly lifestyle for people in general is basically about taking advantage of what we have, making better decisions about food and other things that are linked to housework, something that women to a large extent take greater responsibility for, how can we look at environmentally friendly living from a gender perspective? I have collected my data through qualitative, semi-structured interviews with six heterosexual women in Swedish families. The study shows that the female informants take a greater responsibility than their male partners for the family to live environmentally friendly. This research also shows that the sustainable lifestyle is time consuming and that this mostly affects women due to their greater responsibility for housework. This has implications for the gender equality of the household. All the interviewed women thought gender equality was important, but the study show that they sometimes must choose between being equal with their partners and being sustainable.