Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan styrsystem och huruvida en organisation kan agera lärande eller inte. Det är därför av intresse att studera hur krisers påverkan på en organisations styrsystem ter sig samt hur det i sin tur får organisationen i fråga att tillämpa lärande. År 2013 genomgick Göteborgs nation i Uppsala en kris som riskerade nationens alkoholtillstånd. Denna kris orsakades som resultat av att nationens tillstånd kring alkohol missbrukades varpå nationen fick en varning av miljökontoret och är nu verksamt under tillsyn. Denna kvalitativa studie syftar vidare till att studera förhållandet mellan styrsystem och organisationslärande med kriser som påverkan genom att tillämpa en fallstudie på Göteborgs nation. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktiva medlemmar på nationen med olika hierarkiska positioner. Det insamlade resultatet har sedan kategoriserats utefter studiens analysmodell som berör styrsystem, organisationslärande samt kriser. Studien resulterar slutligen i att konstatera hur kriser i detta fall inte haft en avgörande påverkan på huruvida Göteborgs nation kom till att implementera lärande i organisationen. Trots att vissa tendenser för organisationslärande förekom i och med krisen 2013, går det fortfarande att se tydliga tecken av single-loop learning genom hela organisationen.

<p>The aim for this thesis is to evaluate whether there is a risk for Sweden to be the subject of a financial crisis. This question is addressed by making a comparative analysis of three different periods in time. These are the prelude to the crisis in the early 90’s, the period before the substantial decrease in the market value of IT-related stock followed by a short recession 2001-2003 and lastly the still on-going economic boom which started about three years ago. The variables and indicators we are focusing on are mainly the same which have been used in earlier studies in this field. We examine the interest risk rate of banks by looking at the variations in market value between assets and liabilities using duration mismatch analysis. We also study the average debt-level among firms, the debt-level of households, currency fluctuations, trade-deficit levels. We analyze our empirical results utilizing crisis theories as well as looking at Sweden’s experiences of financial troubles.</p><p>Our most important results shows that Sweden is unlikely to become a subject of a financial crisis. The main reasons for that statement is that the banks are becoming more prudent in their lending policies. The debt-ratio among the public is today lower than the period before the crisis in the 90’s. Second, the risk management among Swedish banks seem to have improved compared to past events. We can see this through witnessing a reduction in credit-loss and a better coverage of risky loans in their portfolios with own capital in accordance with the Basel guidelines in the later period compared to the previous periods. Third: using duration-gap analysis we conclude that the banks nowadays are better at matching their short-term debts with long-term loans. Fourth, Sweden’s trade surplus is a huge contrast compared to the trade deficit the years before the financial crisis of the 90’s which implies that the productivity in the Swedish firms has improved and their debt-levels have been reduced.</p>

The aim for this thesis is to evaluate whether there is a risk for Sweden to be the subject of a financial crisis. This question is addressed by making a comparative analysis of three different periods in time. These are the prelude to the crisis in the early 90’s, the period before the substantial decrease in the market value of IT-related stock followed by a short recession 2001-2003 and lastly the still on-going economic boom which started about three years ago. The variables and indicators we are focusing on are mainly the same which have been used in earlier studies in this field. We examine the interest risk rate of banks by looking at the variations in market value between assets and liabilities using duration mismatch analysis. We also study the average debt-level among firms, the debt-level of households, currency fluctuations, trade-deficit levels. We analyze our empirical results utilizing crisis theories as well as looking at Sweden’s experiences of financial troubles. Our most important results shows that Sweden is unlikely to become a subject of a financial crisis. The main reasons for that statement is that the banks are becoming more prudent in their lending policies. The debt-ratio among the public is today lower than the period before the crisis in the 90’s. Second, the risk management among Swedish banks seem to have improved compared to past events. We can see this through witnessing a reduction in credit-loss and a better coverage of risky loans in their portfolios with own capital in accordance with the Basel guidelines in the later period compared to the previous periods. Third: using duration-gap analysis we conclude that the banks nowadays are better at matching their short-term debts with long-term loans. Fourth, Sweden’s trade surplus is a huge contrast compared to the trade deficit the years before the financial crisis of the 90’s which implies that the productivity in the Swedish firms has improved and their debt-levels have been reduced.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå. Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden. Dock är inte resultatet enhälligt utan det finns mindre variation i deras berättelser.

<p>Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:</p><p>1. Kreditulåningsandel</p><p>2. Aktiebelåningsandel</p><p>3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex</p><p>4. Kritiska nivåer på P/e talet</p><p>5. Omsättningsvolymen</p><p>6. Volatiliteten</p><p>Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.</p>

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är: 1. Kreditulåningsandel 2. Aktiebelåningsandel 3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex 4. Kritiska nivåer på P/e talet 5. Omsättningsvolymen 6. Volatiliteten Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.

Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda. För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap. Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning. Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris. Andra viktiga faktorer för att gudstron ska kunna fungera som en salutogen faktor vid kriser är en positiv gudsbild och ett stödjande nätverk av andra troende.

<p>Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda.</p><p>För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap.</p><p>Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning.</p><p>Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.</p>

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.