<p>Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:</p><p>1. Kreditulåningsandel</p><p>2. Aktiebelåningsandel</p><p>3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex</p><p>4. Kritiska nivåer på P/e talet</p><p>5. Omsättningsvolymen</p><p>6. Volatiliteten</p><p>Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.</p>

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är: 1. Kreditulåningsandel 2. Aktiebelåningsandel 3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex 4. Kritiska nivåer på P/e talet 5. Omsättningsvolymen 6. Volatiliteten Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.