Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark. Brukaravtal studeras som ett exempel på hur kommuner kan arbeta för att ta tillvara på medborgarnas engagemang och eventuellt förstärka de positiva effekter som stadsodling kan föra med sig. Utifrån en fenomenologisk ansats och ett vardagslivsperspektiv studeras brukarnas och kommunens upplevelser av stadsodling och brukaravtal. Kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer används för att få en förståelse för fenomenet. Slutsatserna är att det finns en stor variation av drivkrafter men att de sociala drivkrafterna har stor betydelse. Vidare konstateras att stadsodling har potential att skapa bra mötesplatser som upplevs som trygga och i förlängningen blir mer jämställda. Brukaravtal kan utgöra ett bra sätt att möjliggöra stadsodling då de kan stärka de positiva effekterna.

No description available.

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation. The study was conducted by studying the detailed drawings and interviewing the people concerned.   The results show that one of the constructions is to be recommended but that there is great potential for developments in the area. A construction that is almost detached from the facade, showed the best results. This structure showed little influence and the least possibility of damage as a result of cultivation. The study also shows that cultivation is possible on a, of the author defined, standard balcony. The study has shown that there are few examples of the cultivation balconies in the current situation. The study also provides a suggestion of a design and construction of a cultivation balcony where different elements of the examined structures combined. The study also suggests areas that should be studied further for a development in the field of cultivation of alternative venues. / Urban odling är ett ämne som är i ropet och denna studie granskar möjligheten att odla på balkonger i staden. Studien är gjord för Uppsala universitet och undersöker, ur ett byggtekniskt perspektiv, hur olika existerande konstruktioner för odlarbalkonger/-terrasser påverkas av odling. En odlarbalkong definieras i studien som en balkong/terrass som är speciellt konstruerad för odling. Tre studieobjekt har valts ut efter detta kriterium. I arkivstudien har fyra faktorer analyserats,  dessa är laster, fukt/vatten, ekonomi och odling. Undersökningen gjordes genom studier av detaljritningar samt intervjuer med personer som konstruerat eller nyttjat balkongerna/terrasserna.   Resultatet visar att en av de undersökta konstruktionerna är att rekommendera men att det finns stor potential för utveckling inom området. Bäst resultat gav en, från fasaden, näst intill fristående konstruktion. Denna påvisar minst påverkan av odling och minst risk för skador till följd av detta. Även de andra undersökta konstruktionerna har visat gott resultat i odlingssynpunkt men vissa konstruktionsaspekter bör granskas för förbättring och mindre risk för påföljande skador. Studien visar även att odling på en av författaren definierad standardbalkong också kan lämpa sig för odling.   I undersökningen har det framgått att  det finns få exempel på odlarbalkonger i dagsläget. Studien ger ett förslag på en konstruktion och utformning av en odlarbalkong där olika inslag från de granskade konstruktionerna kombineras. Studien ger också förslag på områden som bör studeras vidare för en utveckling inom området odling på alternativa ställen i staden.

Inom dagens samhällsplanering har det länge funnits tankar om en hållbar samhällsutveckling och den fysiska planeringens uppgift har varit att leda dessa tankar till en fysisk verksamhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner och de är ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Det är den sociala hållbarhets dimensionen som arbetet kretsar kring eftersom den problematik som har uppmärksammats är om fysisk planering tillsammans med stadsodling kan främja social hållbarhet. Stadsodling och social hållbarhet inklusive barns upplevelse och välbefinnande av sitt närområde kommer vara en utgångspunkt för denna studie. För att förklara och beskriva om den bostadsnära naturen kan bidra till social hållbarhet i ett bostadsområde samt minskade hälsoskillnader som bland annat ger barnen förutsättningar för eget tänkande, eget skapande och egen aktivitet samt samspel med andra människor.  Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2010 att utveckla den sociala hållbarheten i Malmö varav Seved är ett av dessa och därför har den sociala hållbarheten studerats utifrån fallstudien som  gjorts av Odlingsnätverket Seved - Barn i stan.

No description available.

No description available.

I denna studie studeras koloniträdgårdens roll för kolonilottsägare med fokus på sociala aspekter. För studien knyts teorier kring platsskapande, överbryggande socialt kapital och gruppsammanhållning till resultat av 10 kvalitativa intervjuer och en deltagande observation av en utvald koloniträdgård, i enlighet med Grounded Theory. Ett urval av teman som kretsar kring sociala aspekter görs utifrån tolkningar av intervjuerna och diskuteras sedan för att belysa vilka faktorer från litteraturen som återfinns hos den studerade koloniträdgården. Studien visar att koloniträdgårdar är platsskapande samtidigt som de är en kontext för social kontakt med familj, vänner, grannar och medkolonister. För de tre teman vi har undersökt: sammanhållning kring en uppgift, strukturell sammanhållning samt kollektiv sammanhållning, är de faktorer som motsäger en gruppsammanhållning närvarande men av mindre betydelse än de som stödjer. Gruppsammanhållning lyfts sällan som ett motiv till att skaffa en kolonilott men kan ses som ett mervärde utöver att enbart få en plats att odla på. Koloniträdgården är en plats med öppna dörrar och har ett positivt utbyte med sin omgivning vilket gör koloniträdgårdens roll i samhället i högsta grad betydelsefull.

Framtidens matproduktion står inför stora utmaningar och för att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden kan även städers ytor vara lämpliga för odling. Möjligheter till stadsodling påverkas dock av hur odling värderas och uppfattas av kommunen. Denna uppsats ämnar därför undersöka vilka uppfattningar som finns om stadsodling, mer specifikt gemensamhetsodling i Stockholm och utgår från två perspektiv: uppfattningar hos engagerade odlare samt tjänstemän anställda inom Stockholms stad. För studien används frågeställningar rörande gemensamhetsodlingars bidrag till staden, identifierade utmaningar, framtida potential för gemensamhetsodlingar samt hur uppfattningarna hos kommunanställda och odlare förhåller sig till varandra. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med kommunanställda och engagerade odlare. Studiens resultat visar att den generella inställningen till gemensamhetsodling i staden är positiv och att potential till utveckling av gemensamhetsodling finns. Parterna var dock inte uteslutande överens i sina uppfattningar om gemensamhetsodling. Flera odlare såg gemensamhetsodling som en lösning på många samhällsutmaningar och något som bör få mer stöd av kommunen. Från de kommunanställdas perspektiv var däremot odling ett av många intressen att förhålla sig till. Studien visar därmed på vissa skillnader i synen på gemensamhetsodling vilket kan påverka dess position i Stockholm.

Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings. Prominent occurrences of eco-restructuring objectives and provisioning of ecosystem services motivated, for instance; green walls on Hornsgatan, aquaponics on allotments, waste heat-utilizing rooftop gardens, as well as vertical farming in suitable eco-industrial symbioses. / Utifrån teorier inom det vetenskapliga fältet Industriell Ekologi (IE) bedömer denna rapport hur stadsodling i Stockholms innerstad, både som koncept och praktiska tekniker, kan bidra till ökad ekologisk hållbarhet. I detta syfte genomfördes en övergripande litteraturstudie samt intervju, resulterande i en kvalitativ analys med tillhörande förslag på tillämpningar i Stockholm. Det upptäcktes att IE:s eko-restruktureringsmål fanns återspeglade i motiven för stadsodling som koncept, samt i varierande grad i samtliga berörda stadsodlingstekniker. Diversiteten av stadsmiljöer kan besvaras av kombinationer av stadsodlingstekniker, permakulturella koncept och industriella symbioser. Särskilt utmärkande förekomster av eko-restruktureringsmål samt utförande av ekosystemtjänster motiverade bland annat; väggodlingar på Hornsgatan, aquaponics på kolonilotter, spillvärmetillvaratagande takodlingar samt vertikala växthus i adekvata industriella symbioser.

I denna undersökning studeras koloniträdgårdens plats i samhället utifrån kolonister och kommunen med fokus på sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Undersökningen bygger på 9 kvalitativa intervjuer varav 8 intervjuer varit med kolonister från en koloniförening och en intervju med en kommunanställd. Intervjuerna knyts till teorier om ekologiska och sociala faktorer som påverkar människor utifrån ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv i staden. Från intervjuerna har ett urval gjorts utifrån teman som behandlar sociala och ekologiska aspekter som sedan diskuteras för att belysa de faktorer som återfinns i teorin och kopplingen mellan den koloniträdgård som undersökts.    Undersökningen visar på att koloniträdgården fungerar som platsskapande och att sociala relationer skapas mellan kolonister som i vissa fall kan leda till privata umgängesrelationer. Undersökningen har även visat på att de flesta har sin kolonilott på grund av de ekologiska faktorer som en kolonilott tillför. Kolonisterna odlar egen frukt och grönsaker vid sina odlingslotter, flera gynnar den biologiska mångfalden då de värnar om pollinerande insekter på olika sätt. De sociala aspekterna men i synnerhet de ekologiska aspekterna är den främsta anledningen till att kolonisterna har en kolonilott. Undersökningen visar att koloniträdgårdar bidrar till socioekologiskt hållbara aspekter för staden.