Inom dagens samhällsplanering har det länge funnits tankar om en hållbar samhällsutveckling och den fysiska planeringens uppgift har varit att leda dessa tankar till en fysisk verksamhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner och de är ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Det är den sociala hållbarhets dimensionen som arbetet kretsar kring eftersom den problematik som har uppmärksammats är om fysisk planering tillsammans med stadsodling kan främja social hållbarhet. Stadsodling och social hållbarhet inklusive barns upplevelse och välbefinnande av sitt närområde kommer vara en utgångspunkt för denna studie. För att förklara och beskriva om den bostadsnära naturen kan bidra till social hållbarhet i ett bostadsområde samt minskade hälsoskillnader som bland annat ger barnen förutsättningar för eget tänkande, eget skapande och egen aktivitet samt samspel med andra människor.  Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2010 att utveckla den sociala hållbarheten i Malmö varav Seved är ett av dessa och därför har den sociala hållbarheten studerats utifrån fallstudien som  gjorts av Odlingsnätverket Seved - Barn i stan.

Det är viktigt hur kontorsmiljöer utformas så att de kan skapa förutsättningar för lärande, välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen. Syftet med aktivitetsbaserade kontor (ABkontor) är att ge de anställda möjligheten att välja den kontorsplats som bäst lämpar sig för den uppgift som ska utföras. Det innebär att ingen har en egen plats att gå till. Även om den här kontorstypen blir alltmer populär finns det begränsat med forskning som undersökt vilken effekt ABkontor har på kommunikation, stöd, hälsa och välbefinnande, särskilt ur ett lärandeperspektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i hur de skattar hälsa, välbefinnande och hur nöjda de är med olika förutsättningar för informellt lärande i ABkontor, samt om det finns ett samband mellan förutsättningar för informellt lärande på arbetsplatsen och upplevd hälsa och välbefinnande. Ett frågeformulär skickades ut till 174 arbetare på ett av Trafikverkets kontor och svarsfrekvensen var 53 %. Analyserna visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur tillfredsställda de är med de olika förutsättningarna, generellt så skattades tillfredställelse högt. Ett signifikant samband hittades mellan informellt lärande och välbefinnande men inte mellan informellt lärande och hälsa. Vidare forskning behövs för att undersöka om informellt lärande faktiskt äger rum i ABkontor genom att undersöka en större population och en större variation av ABkontor för att reda ut den kausala relationen mellan informellt lärande och välbefinnande. / It is important how office environments get designed so they can promote conditions for learning, well-being and health in the workplace. The purpose of an activity-based office (ABW) is to give the employees a possibility to choose the workplace best suited for the task at hand, implying that no one has their own private office to go to. Although this office environment gets increasingly popular, there is a lack of research demonstrating the effects of ABW:s on communication, collegial support, health and wellbeing, especially from a learning perspective. The aim of this study was to investigate differences in how satisfied women and men are in an ABW with the conditions for informal learning, such as work-related information exchange, cooperation and social support and test whether it is a relation between informal learning at work and self-rated wellbeing and health. A questionnaire was sent out to 174 employees working at the Swedish Transport Administration and the response rate was 53 %. The analyses showed that there is no significant difference between men and women in how satisfied they are with the conditions for informal learning in the ABW, overall both genders gave high ratings on satisfaction. A significant relationship was found between informal learning and well-being but not between informal learning and health. Further research is needed to investigate whether informal learning actually takes place in the activity-based office, using a bigger sample and variety of ABW:s, to clear out if the relation between informal learning and well-being is causal.

Bakgrund: Icke-heterosexuella ungdomar har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning om icke-heterosexuella ungdomars psykiska hälsa i svensk kontext är dock begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland.  Metod: Tvärsnittsstudiedesign med befolkningsenkäten Liv och Hälsa Ung i Region Gotland användes. Psykisk ohälsa mättes med Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ). Psykiskt välbefinnande mättes med Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF). Chi2-tester, t-tester och logistiska regressioner användes för att analysera data.  Resultat: Jämfört med heterosexuella ungdomar hade icke-heterosexuella ungdomar signifikant högre odds för både psykisk ohälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i ojusterade regressioner. Dessa samband var dock inte signifikanta i justerade regressioner. Däremot påvisades högre odds för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande bland tjejer, ungdomar med hög stressnivå, ungdomar som kände sig ensamma eller som inte hade någon att prata med. Risken för nedsatt psykiskt välbefinnande minskade även med bättre upplevd familjeekonomi och ökad social status i skolan.  Slutsats: De justerade resultaten påvisade inga signifikanta samband mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland. Sexuell läggning kunde därmed inte direkt associeras med en ökad risk för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande. Signifikanta samband påvisades mellan stress, ensamhet och att inte ha någon att prata med och psykisk ohälsa samt nedsatt psykiskt välbefinnande. Inkluderingsinsatser och riktade stödjande insatser kan möjligen minska upplevelsen av stress, ensamhet och utanförskap. Studien visade också hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i hela studiepopulationen. Breda åtgärder för att stärka ungdomars psykiska välbefinnande, såsom insatser i skolan, skulle kunna förbättra hälsan för många ungdomar, inklusive de med icke-heterosexuell läggning. / Background: Non-heterosexual adolescents are at higher risk of mental health problems than heterosexual adolescents. Research on the mental health among non-heterosexual adolescents in the Swedish context is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between sexual orientation and mental health problems and mental well-being in adolescents on Gotland.  Method: A cross-sectional design including the population survey Life and Health Youth in Region Gotland was utilized. The survey included the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for assessing mental health problems, and the Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF) for assessing mental well-being. Chi2 tests, t-tests and logistic regressions were used to analyze the data.  Results: In unadjusted regressions, non-heterosexual adolescents had significantly higher odds for both mental health problems and decreased mental well-being compared to heterosexual adolescents. These associations were no longer significant in adjusted regressions. Significantly higher odds for mental health problems and decreased mental well-being was demonstrated in girls, adolescents with high levels of stress, and adolescents who felt lonely or who had no one to talk to. The risk of decreased mental well-being was also reduced with better perceived family finances and increased social status at school.  Conclusion: Adjusted regressions showed no significant associations between sexual orientation and mental health problems or mental well-being among adolescents on Gotland. Therefore, sexual orientation could not be directly associated with an increased risk of mental health problems or decreased mental well-being. The results showed significant associations between stress, loneliness and not having anyone to talk to and mental health problems and decreased mental well-being. Inclusive interventions and targeted support efforts could possibly reduce the experience of stress, loneliness and exclusion. The study also showed a high prevalence of decreased mental well-being in the entire study population. Interventions to strengthen adolescents’ well-being, e.g. school-based interventions, could improve the health of adolescents, including those with a non-heterosexual orientation.