Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares erfarenhet av nätverksplaceringar. Empirin söker besvara upplevelsen av stödet till nätverkshem, hur de verktyg som finns att tillgå kommer till användning i arbetet samt vilka begränsningar och möjligheter som finns i stödet till nätverkshem. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Intervjupersonerna valdes ut genom snöbollsurval. Teoretiskt perspektiv valdes med hänsyn till nätverkets komplexitet och i förhållande till valt problemområde. Empirin redovisades med hjälp av tidigare forskning inom området och analyserades med ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att stödet till nätverkshem är bristfälligt till följd av hög arbetsbelastning och pressad tidsram. Socialsekreterarna uppvisade en positiv inställning till nätverkshem samt en önskan om starkare skydd kring barnen under placeringstiden. / <p>2015-06-03</p>

Inom dagens samhällsplanering har det länge funnits tankar om en hållbar samhällsutveckling och den fysiska planeringens uppgift har varit att leda dessa tankar till en fysisk verksamhet. Hållbar utveckling består av tre dimensioner och de är ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Det är den sociala hållbarhets dimensionen som arbetet kretsar kring eftersom den problematik som har uppmärksammats är om fysisk planering tillsammans med stadsodling kan främja social hållbarhet. Stadsodling och social hållbarhet inklusive barns upplevelse och välbefinnande av sitt närområde kommer vara en utgångspunkt för denna studie. För att förklara och beskriva om den bostadsnära naturen kan bidra till social hållbarhet i ett bostadsområde samt minskade hälsoskillnader som bland annat ger barnen förutsättningar för eget tänkande, eget skapande och egen aktivitet samt samspel med andra människor.  Kommunstyrelsen i Malmö beslutade 2010 att utveckla den sociala hållbarheten i Malmö varav Seved är ett av dessa och därför har den sociala hållbarheten studerats utifrån fallstudien som  gjorts av Odlingsnätverket Seved - Barn i stan.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Syftet med denna studie är att studera hur arbetet med ensamkommande barn och unga påverkar socialsekreterarprofessionen. Det ökade antalet ensamkommande barn och unga i Sverige skapade ett behov av kunskaper om hur man ger stöd och omsorg till barn och unga i krissituationer. Detta behov kunde inte uppfyllas inom ramen för Migrationsverkets verksamhet så det praktiska ansvaret för ensamkommande barn och unga flyttades 2006 till kommunernas socialtjänst. Arbetet med ensamkommande barn och unga har sedan vuxit och nu blivit en stor del av socialtjänstens arbete. Den teoretiska grunden för denna studie är Thomas Brante (2009) definition och beskrivning av professioner. Hans teori har operationaliserats så att man kan mäta förändringar i socialsekreterarprofessionen. Genom ”most likely metod” studerar studien socialtjänsten i en mellanstor svensk stad, Uppsala, som har fått ta emot näst flest ensamkommande barn och unga i hela Sverige. Om effekter av arbetet med ensamkommande barn och unga på socialsekreterarprofessionen borde synas någonstans borde det vara Uppsala, eftersom staden har tagit emot så många ensamkommande barn och unga i relation till invånarantal. Semi-strukturerade intervjuer har hålls med bland annat socialsekreterare och enhetschefer på ensamkommande barn och unga enheterna på Uppsala kommuns Socialförvaltning. Analys av intervjuerna har visat att arbetet med ensamkommande barn och unga har påverkat socialsekreterarprofessionen. Genom att använda Brantes teori kan man dra slutsatsen att socialsekreterarprofessionen har stärkts av arbetet med ensamkommande barn och unga.

No description available.

The aim of the study is to examine children and young people's access to performing arts in the school through the infrastructure and communication process that exists in Värmland. To distinguish this, Dorte Skot-Hansen, Gier Vestheim and Ole Hylland's legitimacy are used, as well as Claude Elwood Shannon and Warren Weaver's communicative model. The method is carried out with a qualitative and hermeneutic perspective through four interviews and four documents that are analyzed with a substantive idea analysis. The result reports the interviews' answers and an analysis of the results. The conclusions present further results that can be drawn from the study data. In the discussion of the results, the interpretations I have drawn from the results and other relevant discussions are addressed to address the study.

<p>I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.</p>

<p>Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnoch</p><p>ungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredares</p><p>initiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att den</p><p>psykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att denna</p><p>samverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlägga</p><p>samverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barn</p><p>och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds</p><p>kommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintlig</p><p>samverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Det</p><p>skedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.</p><p>Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationen</p><p>av ovan nämnda grupper. Avsikten var att belysa centrala tendenser i den</p><p>aktuella populationens syn på samverkan och inställning till tidigare</p><p>forskningsrön gällande förenklande och försvårande faktorer vid</p><p>samverkan.</p><p>I denna undersökning framkom att samverkan sker, dock utifrån den</p><p>enskilde behandlarens/utredarens initiativ. Lagstiftning samt skriftliga</p><p>och/eller muntliga direktiv på arbetsplatserna ansågs av ett flertal förenkla</p><p>samverkan. Direktiven bör vara förankrade genom hela organisationen för</p><p>att bli verkningsfulla. De flesta ansåg att det fanns grupper som det är</p><p>särskilt angeläget att samverka kring. Samverkan skulle förenklas om det</p><p>skedde enskild konsultation mellan dessa instanser. Det som rankades</p><p>högst av behandlare/utredare på BUP och ABU/AUV om vad som ansågs</p><p>förenkla samverkan, var mer kunskap om den andres arbete.</p>

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredares initiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att den psykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att denna samverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlägga samverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barn och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds kommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintlig samverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Det skedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationen av ovan nämnda grupper. Avsikten var att belysa centrala tendenser i den aktuella populationens syn på samverkan och inställning till tidigare forskningsrön gällande förenklande och försvårande faktorer vid samverkan. I denna undersökning framkom att samverkan sker, dock utifrån den enskilde behandlarens/utredarens initiativ. Lagstiftning samt skriftliga och/eller muntliga direktiv på arbetsplatserna ansågs av ett flertal förenkla samverkan. Direktiven bör vara förankrade genom hela organisationen för att bli verkningsfulla. De flesta ansåg att det fanns grupper som det är särskilt angeläget att samverka kring. Samverkan skulle förenklas om det skedde enskild konsultation mellan dessa instanser. Det som rankades högst av behandlare/utredare på BUP och ABU/AUV om vad som ansågs förenkla samverkan, var mer kunskap om den andres arbete.