Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation. The study was conducted by studying the detailed drawings and interviewing the people concerned.   The results show that one of the constructions is to be recommended but that there is great potential for developments in the area. A construction that is almost detached from the facade, showed the best results. This structure showed little influence and the least possibility of damage as a result of cultivation. The study also shows that cultivation is possible on a, of the author defined, standard balcony. The study has shown that there are few examples of the cultivation balconies in the current situation. The study also provides a suggestion of a design and construction of a cultivation balcony where different elements of the examined structures combined. The study also suggests areas that should be studied further for a development in the field of cultivation of alternative venues. / Urban odling är ett ämne som är i ropet och denna studie granskar möjligheten att odla på balkonger i staden. Studien är gjord för Uppsala universitet och undersöker, ur ett byggtekniskt perspektiv, hur olika existerande konstruktioner för odlarbalkonger/-terrasser påverkas av odling. En odlarbalkong definieras i studien som en balkong/terrass som är speciellt konstruerad för odling. Tre studieobjekt har valts ut efter detta kriterium. I arkivstudien har fyra faktorer analyserats,  dessa är laster, fukt/vatten, ekonomi och odling. Undersökningen gjordes genom studier av detaljritningar samt intervjuer med personer som konstruerat eller nyttjat balkongerna/terrasserna.   Resultatet visar att en av de undersökta konstruktionerna är att rekommendera men att det finns stor potential för utveckling inom området. Bäst resultat gav en, från fasaden, näst intill fristående konstruktion. Denna påvisar minst påverkan av odling och minst risk för skador till följd av detta. Även de andra undersökta konstruktionerna har visat gott resultat i odlingssynpunkt men vissa konstruktionsaspekter bör granskas för förbättring och mindre risk för påföljande skador. Studien visar även att odling på en av författaren definierad standardbalkong också kan lämpa sig för odling.   I undersökningen har det framgått att  det finns få exempel på odlarbalkonger i dagsläget. Studien ger ett förslag på en konstruktion och utformning av en odlarbalkong där olika inslag från de granskade konstruktionerna kombineras. Studien ger också förslag på områden som bör studeras vidare för en utveckling inom området odling på alternativa ställen i staden.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.